Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel

  • En ung lax. Foto: Jörgen Wiklund

    Läkemedelsrester påverkar laxars vandring

    Unga laxar som utsätts för medicinrester ändrar sitt beteende. De simmar hellre själva än i stim och tar större risker under den livsviktiga vandringen från älv till hav. Det visar en studie som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

  • Schematisk bild av vad som tycks ske när forskargruppens nanopartiklar kommer i kontakt med ett höljeförsett virus (grå färg anger fosfolipider, medan gul och brun färg anger olika typer av membranproteiner). Illustration: Björn Greijer

    Upptäckt om hur coronavirus skadas av nanopartiklar banar väg för ny desinfektionsteknik

    Ett nytt sätt att oskadliggöra coronavirus har upptäckts av forskare från SLU och Tartu universitet. En viss typ av nanopartiklar visade sig skada virusets yttre hölje, vilket gör det svårare för viruset att ta sig in i mänskliga celler. Det verkningssätt som påvisades har inte beskrivits tidigare. Tekniken fungerar vid rumstemperatur och även i mörker, vilket ger en rad fördelar vid desinfektion.

  • Barn som läser för hund. Foto: Patrik Söderman

    Sociala tjänstehundar hjälper skolelever med problematisk frånvaro

    Grundskoleelever med problematisk frånvaro som får träffa en social tjänstehund i skolan får bättre skolresultat, bättre psykiskt mående och minskad frånvaro. Det visar det preliminära resultatet av en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet.

  • Nutidsmänniskan lever i en värld med en uppsjö av kemikalier överallt, även i kläderna vi bär, i maten vi äter och i luften vi andas. Foto: David Stephansson

    Kemikaliecocktailen i svenska ungdomars kroppar speglar födelseland, bostadsort och kön

    Antalet kemikalier ökar i vår omgivning och även i oss själva. Den kemikaliemix som dagens skolungdom bär på ser dock olika ut i olika grupper. Vilka kemikalier som finns i förhöjda halter påverkas av i vilket land man är född och var i Sverige man bor, men också av ens kön. Det visar den hittills mest omfattande undersökningen av svenska ungdomars kemikaliebelastning.

  • Brospindel (Larinioides sclopetarius), den art som nu har fått en spinnkörtel analyserad i detalj. Foto: Lena Holm

    Ny forskning kan ge svar på gåtan om varför spindelns tråd är så stark

    Den spindeltråd som spindlar använder som flyktlina är världens segaste fiber. Nu har forskare vid SLU och KI gjort viktiga upptäckter om hur den bildas och är uppbyggd. Fibern visade sig bestå av tre rörformade lager inuti varandra. Lagren har olika egenskaper och bildas i olika delar av spinnkörteln. Detta ökar möjligheten att spinna konstgjord spindeltråd med den naturliga trådens egenskaper.

  • Årets konferenstema i Lund är MODIGA stadsrum. Foto: Katarina Strand Larsson

    Publika parker och stadsrum 2024

    Konferensen Publika parker och stadsrum är mötesplatsen för alla som jobbar med publika parker och stadsrum i offentlig eller privat regi. Den 18 april, för sextonde gången, i år med Lund som värdstad. Årets konferenstema är MODIGA stadsrum. SLU Tankesmedjan Movium har sedan 2008 tillsammans med Helsingborgs stad, Malmö stad och numera Lunds kommun arrangerat Publika parker och stadsrum årligen.

  • Foto: Julio Gonzalez

    Förebyggande åtgärder krävs för att skydda grisbesättningar från multiresistenta bakterier

    En särskild typ av multiresistenta bakterier, LA-MRSA, har blivit vanlig i grisbesättningar i flera länder, men hittills inte i Sverige. För att undvika en liknande situation här, och därmed skydda personer som arbetar med grisar, behövs en nationell kontrollstrategi. Det menar Krista Tuominen, som i sitt doktorsarbete vid SLU har undersökt förutsättningarna för en sådan strategi.

  • Sveriges lantbrukare är en viktig yrkesgrupp i samhället, inte minst med tanke på vår livsmedelsförsörjning. Precis som alla andra i samhället utsätts de för stress och belastning. Foto: Marianne Persson

    Kartläggning av den psykiska hälsan hos lantbrukare – nytt projekt.

    Kartläggning av den psykiska hälsan hos lantbrukare. Sveriges lantbrukare är en viktig yrkesgrupp i samhället, inte minst med tanke på vår livsmedelsförsörjning. Men hur mår de egentligen? Senior advisor och professor emeritus Peter Lundqvist på SLU har under 35 år forskat om deras arbetsmiljö. I ett nytt projekt ska han och hans kollegor att kartlägga lantbrukarnas psykiska hälsa.

  • Diagram som visar hur nivåer av SARS-CoV2 har varierat i avloppsvatten från 13 kommuner under 2022.

    Avloppsvattnet visar att coronavirus sprids snabbt i hela landet

    Sedan månadsskiftet november–december ses en kraftig ökning av det virus som orsakar COVID-19 i svenskt avloppsvatten, från norr till söder. På vissa platser har halterna fortsatt att öka även under vecka 50, och den variant som har ökat mest de senaste veckorna är en undervariant av omikron kallad BQ.1. Det visar analyser från SLU, som numera täcker 13 kommuner och även inbegriper influensavirus.

  • Bild på en sork. Fotograf: Jörgen Wiklund

    Därför smittas människor av sjukdomar från gnagare

    Orsakerna till att människor smittas av gnagarburna sjukdomar är ett samspel mellan naturliga och mänskligt skapade faktorer – detta gäller världen över. Det visar forskare, från bland annat SLU, i en ny global studie där drivkrafterna bakom gnagarburna sjukdomar identifierats. De flesta gnagararter som kan bära på smitta rör sig gärna nära människor eller jagas av människor för kött eller päls.

  • Bildtext: Gulafebernmygga som suger blod från en människa. Foto: Rickard Ignell

    Mygghjärnans sätt att förnimma det unika i människans doft har avslöjats

    Gulafebernmyggan, som kan sprida en rad allvarliga sjukdomar, finns i en form där honan är helt inriktad på människoblod. Nu har forskare från Princeton University, med hjälp av SLU, visat hur mygghjärnan kan urskilja människodoft i det hopkok av olika djurdofter som kan finnas i omgivningen. Forskarna hoppas att kunskapen ska bana väg för nya sätt att minska förekomsten av myggspridda sjukdomar.

  • Luftprover från vårdrummen samlades in med hjälp av en elektrostatisk apparat som joniserar luftburna partiklar, som sedan ansamlas på den rostfria stålstaven i mitten. Foto: Antonio Rothfuchs

    Covid-19 kan vara en luftburen smitta i sjukhus och andra inomhusmiljöer

    Det har funnits bristande kunskap om huruvida covid-19 kan vara en luftburen smitta. Nu har en svensk studie för första gången påvisat aktivt SARS-CoV-2 i luft. Infektionsdugliga virus återfanns i luft i vårdrum med covid-19-patienter, på avstånd som utesluter droppsmitta. Forskarna ser detta som ett starkt stöd för att viruset även kan smitta via aerosoler, dvs. partiklar som svävar fritt i luft.

  • Fästingar trivs på dovhjorten, som är en del i smittkedjan för en bakterie som kan orsaka fästingfeber hos människa och boskap. Foto: Jörgen Wiklund, SLU

    Stor variation i olika klövviltsarters betydelse för smittspridning

    Det finns en stor variation mellan olika klövviltsarter i deras betydelse för spridning av de fästingburna sjukdomarna borrelios och fästingfeber. Dovhjort, älg och kronhjort har stor betydelse för smittspridningen av en typ av fästingfeber som kan vara farlig för både människor och boskap. Vildsvin däremot sprider varken fästingfeber eller borrelios. Det visar en ny avhandling från SLU.

  • Svensk skolhund. I länder som USA och England har man länge använt sociala tjänstehundar som hjälp eller kollega i skolan för bland annat läsinlärning och kommunikationsträning, men även i Sverige finns numera sådan verksamhet.

    Ny rapport om sociala tjänstehundar – om verksamheterna och om hundarnas välfärd

    Sociala tjänstehundar och deras förare arbetar med "hundunderstödda insatser" inom bl.a. skola, vård och omsorg. En ny rapport belyser dessa hundteams arbete och hur det kan påverka hundarnas välfärd, samt lyfter otydligheter i regelverk som kan påverka insatsen. Författarna ger även rekommendationer som de anser behöver införas för att kvalitetssäkra verksamheten och trygga hundarnas välfärd.

  • Förekomst av SARS-CoV2 i avloppsvatten från svenska städer, från v.50 2021 - v.2 2022. Graferna visar hur delta (rött) i princip försvinner, och omikron (blått) tar över. De övriga linjerna särredovisar omikronvarianterna BA.1 (gult) och BA.2 (grönt)

    Omikron-varianten BA.2 syntes först i avloppsvatten från Malmö och Kalmar

    Analyser av SARS-CoV2 i avloppsvatten från fyra svenska städer visade för en tid sedan att varianten omikron hade konkurrerat ut delta redan i början av januari 2022. En fördjupad analys visar nu hur omikronvarianten BA.2, som dominerar i Danmark, spred sig i Sverige under veckorna efter nyår. Städerna i den nya studien är Stockholm, Malmö, Uppsala, Örebro, Umeå och Kalmar.

  • N1/PPMoV är en indikator för förekomst av SARS-COv2 i avloppsvatten. I diagrammet visas detta värde uppdelat på vilken variant som dominerat för v. 50-v.2 i Uppsala.

    Omikron dominerar nu nästan helt i avloppsvattnet

    Analyser av SARS-CoV2 i avloppsvatten visar att halterna har ökat kraftigt på mycket kort tid. Dessutom hade varianten omikron konkurrerat ut delta redan i början av januari 2022 - i Umeå, Uppsala, Örebro och Kalmar. Det visar färska resultat från det miljöepidemiologiska centrumet SEEC.

  • Avloppsvatten från reningsverk kan avslöja många saker om folkhälsan i ett område, inklusive förekomsten av SARS-CoV-2. Foto: Zeynep Çetecioğlu Gürol, KTH

    Nytt centrum för miljöbaserad övervakning av infektionssjukdomar i Sverige

    Övervakning av smittämnen i avloppsvatten och offentliga miljöer har visat sig vara ett värdefullt verktyg i folkhälsoarbetet under covid-pandemin. Nu ska detta arbeta förvaltas och utvecklas inom ett nytt svenskt miljöepidemiologiskt centrum, SEEC. Centrumet ska bland annat bistå myndigheter när samhället öppnar upp igen, och verka för beredskap inför framtida pandemier.

  • Doktor Westerlunds klassiska hälsoblomma kan bidra till upplevelsen av inre ro. Foto: Anna María Pálsdóttir, SLU.

    Naturliga dofter påverkar din hälsa

    Doftande växter som pelargon, lavendel och barrträd kan ha positiv inverkan på din hälsa. Under en studie i SLU Alnarps rehabiliteringsträdgård kartlades hur naturliga dofter framkallar associationer, känslor och fysiska reaktioner hos den som drabbats av stressrelaterad sjukdom. Iakttagelserna kan komma till nytta inom både naturbaserad terapi och trädgårdsföretagande.

  • Skogssork. Foto: Hanna Knutsson

    Varmare vintrar ökar risken för utbrott av djurspridd sjukdom

    Vintrarna i norr har blivit blötare och detta har lett till ökad spridning av sorkfebervirus bland gnagare, som orsakar zoonos-sjukdomen sorkfeber hos människor. Särskilt viktigt för antalet sorkfeberfall är mängden regn som faller i november. Det visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet.

Visa mer