Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälso-, sjukvård

  • Schematisk bild av vad som tycks ske när forskargruppens nanopartiklar kommer i kontakt med ett höljeförsett virus (grå färg anger fosfolipider, medan gul och brun färg anger olika typer av membranproteiner). Illustration: Björn Greijer

    Upptäckt om hur coronavirus skadas av nanopartiklar banar väg för ny desinfektionsteknik

    Ett nytt sätt att oskadliggöra coronavirus har upptäckts av forskare från SLU och Tartu universitet. En viss typ av nanopartiklar visade sig skada virusets yttre hölje, vilket gör det svårare för viruset att ta sig in i mänskliga celler. Det verkningssätt som påvisades har inte beskrivits tidigare. Tekniken fungerar vid rumstemperatur och även i mörker, vilket ger en rad fördelar vid desinfektion.

  • Foto: Julio Gonzalez

    Förebyggande åtgärder krävs för att skydda grisbesättningar från multiresistenta bakterier

    En särskild typ av multiresistenta bakterier, LA-MRSA, har blivit vanlig i grisbesättningar i flera länder, men hittills inte i Sverige. För att undvika en liknande situation här, och därmed skydda personer som arbetar med grisar, behövs en nationell kontrollstrategi. Det menar Krista Tuominen, som i sitt doktorsarbete vid SLU har undersökt förutsättningarna för en sådan strategi.

  • Bild på en sork. Fotograf: Jörgen Wiklund

    Därför smittas människor av sjukdomar från gnagare

    Orsakerna till att människor smittas av gnagarburna sjukdomar är ett samspel mellan naturliga och mänskligt skapade faktorer – detta gäller världen över. Det visar forskare, från bland annat SLU, i en ny global studie där drivkrafterna bakom gnagarburna sjukdomar identifierats. De flesta gnagararter som kan bära på smitta rör sig gärna nära människor eller jagas av människor för kött eller päls.

  • Svensk skolhund. I länder som USA och England har man länge använt sociala tjänstehundar som hjälp eller kollega i skolan för bland annat läsinlärning och kommunikationsträning, men även i Sverige finns numera sådan verksamhet.

    Ny rapport om sociala tjänstehundar – om verksamheterna och om hundarnas välfärd

    Sociala tjänstehundar och deras förare arbetar med "hundunderstödda insatser" inom bl.a. skola, vård och omsorg. En ny rapport belyser dessa hundteams arbete och hur det kan påverka hundarnas välfärd, samt lyfter otydligheter i regelverk som kan påverka insatsen. Författarna ger även rekommendationer som de anser behöver införas för att kvalitetssäkra verksamheten och trygga hundarnas välfärd.

  • Trots skrämmande budskap minskar inte arbetsskador i lantbruket, det konstaterar Catharina Alwall Svennefelt i sin doktorsavhandling . Foto: privat

    Skrämmande budskap minskar inte lantbrukets arbetsskador

    Lantbruket är en av landets mest skadedrabbade branscher. Utbildning har varit det viktigaste verktyget för att förbättra säkerheten, i många fall med skrämmande budskap för att påverka känslomässigt. Catharina Alwall Svennefelt från SLU har i ett doktorsarbete studerat effekten och det visar sig att skrämmande budskap höjer kunskapsnivån och väcker rädsla men missar målet om säkrare arbetsmiljö.

  • Hund med märgben. Foto: David Stephansson

    Rått kött till hunden kan vara en risk för ägaren

    Att mata hundar med rått kött har blivit något av en trend, men det finns risker med detta. Det obehandlade kött som säljs som hundmat innehåller ofta mycket bakterier, enligt en ny undersökning. Hundar som just ätit sådant kött bör inte få slicka folk i ansiktet, skriver forskarna. Dessutom bör hundar inte utfodras med sådant kött i hushåll med spädbarn eller människor med nedsatt immunförsvar.

  • I Alnarps rehabiliteringsträdgård genomförs forskning och metodutveckling i samverkan med landsting, myndigheter och forskare vid andra universitet. Foto: Marianne Persson

    Region Skåne ger medel till studie med cancerpatienter i Alnarps rehabiliteringsträdgård

    Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne avsätter 500 000 kronor till Alnarps rehabiliteringsträdgård för en förberedande studie av rehabilitering av personer som lever med cancer. SLU-forskarna vill undersöka om vistelse i rehabiliteringsträdgården kan ge patientgruppen en snabbare väg tillbaka till arbetslivet, samt en metod att hantera psykiska svårigheter som uppstår vid cancersjukdom.

  • I Alnarps rehabträdgård forskas på naturens effekter på hälsa och välbefinnande. Foto: Marianne Persson

    IPPS 2018 - naturbaserade insatser för hälsa och välbefinnande

    Naturen som hälsofrämjande resurs – välkomna till IPPS 2018, ett internationellt symposium om hur naturen kan påverka människans hälsa och välbefinnande. Den 11-13 oktober samlas forskare, utövare, pedagoger, vårdgivare och politiker i ett tvärvetenskapligt möte på Malmö Live i centrala Malmö. Det är det 14:e International People Plant Symposium som nu för första gången äger rum i Norden.

  • Möt SLU i Almedalen

    Hur kan livsmedelsstrategier öka matproduktionen i Sverige? Behövs ett nytt samhällskontrakt för skogen? Kan samarbete mellan djur- och humansjukvård minska problemen med antibiotikaresistens? Är EU:s GMO-lagstiftning ett hinder för Sveriges livsmedelsstrategi? Hur får vi unga entreprenörer att söka sig till den biobaserade ekonomin? Det är några av de frågor SLU lyfter under Almedalsveckan i år.

  • Azadeh Shahrad från SLU blir testad av Yu-Yun Hsu och Hui-Hsi Liao från National Taiwan University.  Foto: SLU

    Hjärta och hjärna reagerar på miljön i omgivningen

    Förtätning av städer eller ökad naturhänsyn i skogsbruket – kan man i förväg ta reda på hur förändringar i miljön kommer att påverka människan? I ett unikt, tillfälligt labb på SLU Alnarp arbetar ett internationellt forskarteam med att samla in mänskliga reaktioner via elektroder och elektriska impulser.

  • Malörtsambrosia. Foto: Lars Andersson

    Malörtsambrosian måste bekämpas – kan bli en värsting för pollenallergiker

    Malörtsambrosian, som sprids via fågelfrö, har hittills inte setts som något stort hot för Sveriges pollenallergiker. Den har helt enkelt blommat för sent för att hinna sätta frö, och har inte kunnat sprida sig. Nu visar forskare från SLU att det finns bestånd i norra Tyskland som är anpassade till nordliga breddgrader. Därför finns goda skäl att systematiskt övervaka och bekämpa denna växt.

  • Sveriges första Green Carekonferens - om naturens läkande kraft

    I september arrangeras en nationell konferens om Green Care i Skara, den första i sitt slag i Sverige. Green Care handlar om hur människor mår bättre genom att vara i det gröna. Vi får en bättre hälsa och ökad livskvalitet genom att vara i naturen och umgås med djur.

  • Friskare människor tack vare sjuka höns

    Genom studier av husdjur lär vi oss allt mer om den genetiska bakgrunden till sjukdomar som även drabbar människor. Weronica Ek från SLU arbetar med en hönspopulation som drabbas av systemisk skleros, en autoimmun sjukdom där immunförsvaret alltså angriper den egna kroppen. I sin avhandling visar hon nu att dessa höns är utmärkta modelldjur för motsvarande sjukdom hos människan.

  • Stor spridning av sorkfeber befaras i höst

    Stor spridning av sorkfeber befaras i höst

    Skogssorkarna tycks i år åter bli många. Forskare vid miljöanalys inom SLU har under maj-juni fångat många sorkar i fällor. Resultaten är en förutsägelse om att vi i höst och vinter går mot ett riktigt sorkår. Därmed finns stor risk för att sorkfeber sprids till människor. Redan under första halvåret 2010 har 111 fall rapporterats.