Gå direkt till innehåll

Ämnen: Häst-, ridsport

  • Sex nyanser av grått. Tre vita ston som alla bär G3-varianten och deras föl vars pappa har G2-varianten. Tiden, eller en DNA-test, kommer att visa om fölen kommer att genomgå en snabb eller långsam avblekning! Foto: Maria Johansson

    Genvariant förklarar hur snabbt en skimmel tappar färgen och om den riskerar att utveckla melanom

    Avblekbar skimmel är en vanlig färgvariant i många hästraser och är den vanligaste orsaken till att många hästar är helt vita. Hur snabbt en skimmel tappar färgen, och om den löper en förhöjd risk att drabbas av melanom, beror på hur många kopior de har av en liten duplicerad DNA-sekvens i en enda gen. Det visar en ny studie som letts av forskare vid Uppsala universitet och SLU.

  • Kallblodstravaren Monster Monsun, framgångsrik både som travhäst och avelshingst. Foto: Fredrik “Frasse” Fransson

    Kallblodstravare ger genetiska insikter om elitprestationer och blodtryck hos både häst och människa

    Kallblodstravare är nära släkt med nordsvenska brukshästar, men har avlats för snabbhet på travbanor och har inslag av varmblod i arvsmassan. Vi vet sedan tidigare att det finns arvsanlag som ger fördelar för prestation på travbanan, men nu vet vi också vad dessa fördelar innebär för hästen: Kallblodstravare med bara "elitanlag" hade lägre blodtryck under träning och bättre tävlingsresultat .

  • Häst med utrustning som mäter tygelspänning. Foto: Marie Eisersiö

    Tygelkraft vid ridning kan minskas till hälften med hjälp av inlärningsprinciper

    I en doktorsavhandling från SLU har doktorand Marie Eisersiö, studerat de signaler som ryttare ger till sina hästar genom tyglarna. Genom tillämpning av inlärningsprinciperna för klassisk betingning och negativ förstärkning visade det sig vara möjligt att halvera tygelspänningssignalens kraft under ett träningspass.

  • Bildtext: Övre raden: Björn Embrén, Emmanuelle Jacquin-Joly, Lars Ericson. Nedre raden: Malcolm Bennett, Anne Sverdrup-Thygeson, Peter Forssberg. Alla foton är beskurna.

    Föreläsningar av SLU:s nya hedersdoktorer, 2023

    Välkommen att lyssna på föreläsningar av SLU:s nya hedersdoktorer den 6 oktober. De är öppna för allmänheten och ger spännande inblickar i allt från nya sätt att sköta träd i städer till bekämpning av skadeinsekter byggd på kunskap om deras luktsinne. Bland föreläsarna finns också experter på smittskyddsarbete i travsporten, norrländsk växtodling och växternas rotsystem samt en sommarpratare i P1.

  • Foto: Jenny Svennås-Gillner

    Utredning om Hippologprogrammets utveckling

    SLU har, i samråd med Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) och hästnäringens riksanläggningar initierat en utredning av Hippologprogrammets utveckling. Utredningen, utförd av Susanne Linnér, docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitet, är klar och visar på flera alternativa förslag vilka kommer att analyseras och utgöra en grund för hur programmet kan utvecklas i framtiden.

  • Ligghall i aktiv grupphästhållning i Strömsholm. Foto: Carin Wrange

    Nya rön om grupphållning av hästar

    Att hålla hästar tillsammans i lösdrift med automatisk utfodring blir allt vanligare, och gynnar både hästar och skötare på flera sätt. Det är dock viktigt att hålla gruppen stabil och veta hur snabbt varje häst äter. Dessutom bör ligghallen vara så stor att den ger hästarna betydligt större utrymme än de har i boxar. Det visar Linda Kjellberg i en avhandling från SLU.

  • Travhästar under körtest på Wångens travbana. Foto: Kathrin Kienapfel-Henseleit

    Så hårt spänns tömmarna under ett travlopp

    Hur mycket kraft eller spänning är det i tömmarna då en travhäst löper i full fart på banan, och uppfattar kusken det själv? Det har Elke Hartmann från SLU undersökt i samarbete med forskare från Australien, Tyskland och Sverige. Studien, som är den första i sitt slag, visar bland annat att det används betydligt mer kraft på travhästar än på de flesta ridhästar under trav.

  • Maria Rosengren med kallblodstravare som deltog i studierna. Foto: Selina Hedström

    Genetiken bakom elitprestationer hos kallblodstravare har undersökts

    Tävlingshästar måsta ha rätt genetiska förutsättningar för att tåla hård träning och vinna tävlingslopp. Med hjälp av olika genetiska kartläggningsmetoder visar Maria Rosengren att atletisk prestation hos kallblodstravare påverkas av många gener, som bland annat påverkar blodtryck, och att inte bara fysiska egenskaper är viktiga, utan också mentala egenskaper såsom minne och inlärningsförmåga.

  • Islandshäst. Foto: Eva Tydén

    Resistensen mot avmaskningsmedel breder ut sig hos hästens spolmask

    Sedan drygt 15 år är hästens spolmask resistent mot avmaskningsmedel med ivermektin i Sverige. Idag är läget likadant på stuterier på Island, och på svenska stuterier har parasiten även utvecklat resistens mot två andra typer av läkemedel. Om detta och om genetiska mekanismer bakom denna läkemedelsresistens skriver Frida Martin i en avhandling från SLU.

  • SLU och Evidensia Djursjukvård i nytt formaliserat samarbete

    SLU och Evidensia är ledande aktörer inom svensk djursjukvård och har sedan ett antal år bedrivit kliniska forskningsprojekt tillsammans. Nu formaliseras samarbetet för att ytterligare öka kunskapsutvecklingen för en djursjukvård i världsklass.

  • Sverige koordinerar nytt europeiskt referenscenter avseende djurvälfärd

    EU-kommissionen initierar ett nytt europeiskt referenscenter för djurvälfärd med inriktning på idisslare och hästdjur. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har fått förtroendet att driva och leda detta konsortium av forskningsinstitutioner. Syftet är bl.a. att förbättra tillämpningen av EU:s djurskyddslagstiftning och stödja medlemsstaterna i deras officiella kontroller inom djurskyddsområdet.

  • Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

    HästSverige lever vidare tack vare stort ekonomiskt stöd

    Webbplatsen HästSverige, som förmedlar fakta och förklarar forskning på ett begripligt sätt, har varit hotad på grund av brist på finansiering. Nu står det klart att HästSverige lever vidare, efter att ett antal organisationer har valt att stötta den fortsatta driften.

  • Eyjólfur Ìsólfsson, adjungerad professor i ridkonst vid SLU. Fotograf: Andreas Hejndorf

    Isländsk ryttarprofil får professur i ridkonst

    Den isländske ryttaren och tränaren Eyjólfur Ìsólfsson blir från 1 september 2019 adjungerad professor i ridkonst vid SLU. Professuren har särskild koppling till islandshästridning.

  • Många gånger är det lätt att se om en häst är halt eller frisk, men det finns en gråzon med hästar som upplevs vara friska men som ändå uppvisar ett asymmetriskt rörelsemönster. Illustration: SLU

    Rörelseasymmetrier hos ridhästar i träning minskade inte av antiinflammatorisk behandling

    Kan ridhästar ha ett naturligt asymmetriskt rörelsemönster som inte orsakas av smärta? Detta kan vara svårt att avgöra när det gäller vissa ridhästar som rör sig asymmetriskt trots att ryttarna upplever dem som friska. I en ny studie visade det sig att rörelsemönstret hos sådana hästar inte påverkades av antiinflammatorisk behandling, men det gick inte att utesluta att vissa av dem ändå hade ont.

  • Avsutten träning kan ge bättre ryttare

    För att bli en skicklig ryttare som gör hästen rättvisa krävs även avsutten träning. Istället för att enbart träna till häst bör varje ryttare träna sin motorik och balans på annat sätt som ger bättre kroppskontroll. Det konstaterar Maria Terese Engell i en doktorsavhandling inom ridkonst vid SLU.

  • SLU:s campusområde i Ultuna, Uppsala. Foto: Mark Harris/Frozentime.se

    Nya SLU-professorer föreläser i Uppsala

    Vid SLU installeras i år sex nya professorer. Fredag den 23 mars håller de sina webbsända installationsföreläsningar i Ultuna utanför Uppsala. Föreläsningarna handlar om konstgjord spindeltråd, miljögifter i mat och dricksvatten, jordbruk i torra områden, artros hos hästar, agrarhistoria och hur vi kan hantera den enorma kunskapstillväxten inom t.ex. genetik.

  • Malin Connysson med travare vid travsportens riksanläggning Wången i Jämtland. Foto: Lena Mattsson

    Nya grepp i skötseln av travhästar gick överraskande bra

    En diet helt baserad på energirikt grovfoder och en aktiv grupphästhållning är bra alternativ för tränande travhästar. Dessutom tycks transporter påverka hästarnas ämnesomsättning på ett sätt som bör kunna utnyttjas strategiskt i förberedelserna inför ett lopp. Det visar Malin Connysson från SLU i en avhandling om flera skötselfrågor som inte har studerats tidigare.

  • Patient med EMS under pågående undersökning. Foto: Johan Bröjer

    Rätt sorts foder hjälper insulinresistenta hästar

    Mer socker och stärkelse i fodret, liksom det sjukliga tillståndet insulinresistens, tycks öka risken för att vissa hästar ska utveckla fång. Det konstaterar Sanna Truelsen Lindåse i en avhandling från SLU. Hon har studerat ekvint metabolt syndrom, EMS, utifrån olika frågeställningar, och har dessutom tagit fram ett enkelt test för diagnos.

  • Kallblodstravare. Foto: Robert Fegraeus

    Nytt om arvsanlag som påverkar hästars gångarter och prestationer

    Upptäckten av den muterade ”passgenen”, som visade sig påverka såväl rörelsemönster som prestation hos hästar, väckte stor uppmärksamhet 2012. Nu kommer en avhandling från SLU med nya studier om hur denna gen, men också andra, påverkar gångarter och prestation hos olika hästraser.

Visa mer