Unga laxar som utsätts för medicinrester ändrar sitt beteende. De simmar hellre själva än i stim och tar större risker under den livsviktiga vandringen från älv till hav. Det visar en studie som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
En liten, anpassningsbar och aggressiv nykomling håller på att förändra Östersjöns kustekosystem. Den invasiva fisken svartmunnad smörbult har spridit sig snabbt längs kusten. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar hur den svartmunnade smörbultens etablering påverkar fiskbestånden – vissa arter gynnas, medan andra minskar i antal.
Fågelpredation - att bli uppäten av en skarv eller en häger - är ett överhängande hot för en ung laxfisk på väg ut till havet. Genom att märka utvandrande unga havsöringar och laxar och sedan skanna efter dessa märken i fågelkolonier har forskare undersökt hur många laxfiskar som äts upp av fåglar. Resultaten visar att fler havsöringar än laxar, och fler odlade än vilda fiskar, blir uppätna.
Den invasiva svartmunnade smörbulten har gjort sig hemmastadd i många av Östersjöns kustområden. Nu kommer en doktorsavhandling från SLU om denna nykomlings levnadssätt och samspel med inhemska fiskarter. Den visar bland annat att flera rovfiskars födoval förändras när det finns gott om svartmunnad smörbult.
Stora, feta och fruktsamma äldre fiskhonor har avgörande betydelse för förmågan till återhämtning hos kommersiellt fiskade bestånd. Trots detta beaktas sällan de stora honorna i fiskerirådgivningen. En ny studie från SLU försöker komma till rätta med denna brist genom att lansera en ny åldersbaserad indikator som kan bidra till ökad hållbarhet i det globala fisket.
Nu har årets mottagare av SLU:s medaljer för förtjänstfulla insatser utsetts. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Geoffrey Daniel. Förtjänstmedaljen i guld går till professor Lotta Berg, medan förtjänstmedaljen i silver går till universitetslektor Jonas Hentati Sundberg. Utmärkelserna överlämnas i samband med årets promotionshögtid den 7 oktober.
Hos europeisk ål förekommer sedan 1980-talet en simblåseparasit med asiatiskt ursprung. En studie från SLU visar att dessa parasitangrepp inte tycks ha så stor inverkan på ålens allmänhälsa under deras liv i svenska relativt grunda vatten. Samtidigt oroas forskarna av att många ålar hade skador på simblåsorna, eftersom sådana skador skulle kunna leda till problem under den atlantiska migrationen.
Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, framgår i ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet. Men det finns undantag - och om ett område öppnas upp igen för fiske kan de positiva effekterna försvinna på några få år.
Siklöjan är ursprungligen en sötvattensfisk, som i Bottenviken har anpassat sig till ett liv i bräckt vatten. Har den anpassningen också lett till genetiska skillnader? Finns det i så fall unika, lokala siklöjepopulationer i Bottenviken. Ja, visar en undersökning gjord av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Den nya kunskapen är viktig för förvaltningen av siklöjan i Bottenviken.
De första resultaten från forskningsprojektet om blåfenad tonfisk visar att de enorma fiskarna gör långa vandringar i Atlanten, och att det förmodligen är samma tonfiskar som år efter år återvänder till våra vatten. Metoden med satellitsändare gör det också möjligt att avslöja tidigare okända lekområden.
Hajar och rockor, som är broskfiskar, har ansetts sakna förmåga att medvetet alstra ljud, men ny forskning tyder på att detta är en missuppfattning. Forskare från Sverige, Spanien och Australien har visat att minst två arter av stingrockor avsiktligt producerar ljud, vilket troligen är ett försvars- eller varningsbeteende. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Ecology.
Ett dopp i klart vatten eller i ett hav som ser ut som ärtsoppa? Från bakteriers betydelse för att bryta ner ärtsoppan till näring, till hur havets värden balanseras med människans behov av mat, energi och rekreation. Sveriges forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor visas i Stockholm 9-11 juni. Forskare, beslutsfattare och HKH Kronprinsessan Victoria är på plats för samtal.
Vad vi människor gör med och mot haven och det marina livet får vi leva med i decennier, kanske århundraden. Möt forskare och beslutsfattare och besök Sveriges tre forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor. 9-11 juni ankrar de upp utanför Fotografiska i Stockholm under eventet Öppet fartyg som visar betydelsen av Sveriges fartygsbaserade forskning och miljöövervakning.
Vi behöver veta mer om hummern längs kusten. SLU vänder sig därför till allmänheten för att få ökad kunskap om hummerbeståndens utbredning och status. Under 2021 deltog ett 40-tal privatpersoner i projektet Lobserve, och de preliminära resultaten visar att det tycks finnas geografiska skillnader i artens utbredning. I år breddas därför undersökningarna och fler hummerfiskare behövs i projektet.
Läget för torskbestånden i svenska vatten är kritiskt och nedgången har pågått under lång tid. Torskbestånden har fiskats hårt i årtionden, men det är inte bara torskfiske som påverkar torskens status och återhämtning. En ny kunskapssammanställning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att en rad miljöfaktorer påverkar beståndens utveckling, men också att fiskeridödlighet är fortsatt hög.
Gäddan är den största rovfisken i Östersjöns skärgårdsområden och central för kustekosystemets funktion. Men idag är det ont om stora gäddor i skärgården, vilket sportfiskare längs den svenska kusten vittnar om. En ny studie från SLU visar att nedgångarna pågått länge, och att situationen för gäddan i Östersjön kan vara sämre än vi tidigare trott.
Odlad fisk skyddas i likhet med grisar, höns och kor av svensk djurskyddslagstiftning, men när det gäller fiskar är kunskapsbristen stor kring hur de ska hållas, skötas, hanteras och slaktas på bästa möjliga sätt. Per Hjelmstedt från SLU har i sin doktorsavhandling använt olika mått på stress för att identifiera möjliga hot mot fiskars hälsa och välfärd i samband med transport och slakt.
Vägsalt används för att skapa framkomlighet i trafiken, men vad har det för negativa effekter, förutom rostande bilar och arga insändare? En ny global studie har undersökt hur livet i sjöar påverkas av att salthalterna ökar – och den påverkan är större än man tidigare anat.
Odlad lax som rymt från nätkassar i havet vandrar upp i västsvenska vattendrag där de parar sig med lokal vild lax. Den nypublicerade studien, som genomförts av svenska och norska forskare, tyder på att genetisk påverkan från odlad lax längs svenska västkusten förekommer på samma nivåer som i norska laxvattendrag vilket på sikt riskerar artens överlevnadsförmåga.
Den 23 september riktar världen ögonen mot det globala livsmedelssystemet när det virtuella FN-toppmötet Food Systems Summit hålls i New York. Ett av Sveriges officiella bidrag inför mötet är en rapport om metoder för uppföljning av livsmedelsförluster tidigt i produktionskedjan. Rapporten har tagits fram av Jordbruksverket med hjälp av åtta forskare från SLU.