Vintern har varit mild i år och våren kom tidigt, särskilt i norra Sverige, där snötäcket försvann ovanligt tidigt. Svenska Botaniska Föreningen och SLU vill nu ha hjälp av allmänheten för att ta reda på hur växterna har reagerat på detta. Alla som vill bidra uppmanas att titta efter en handfull vårtecken under valborgshelgen och rapportera in dessa till Vårkollen.
Unga laxar som utsätts för medicinrester ändrar sitt beteende. De simmar hellre själva än i stim och tar större risker under den livsviktiga vandringen från älv till hav. Det visar en studie som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
En SLU-ledd studie redovisar vad 20 års forskning säger om klimatförändringarnas inverkan på tio hjortdjur i Europa, Asien och Nordamerika. Även om mildare vintrar gynnar många populationer, kan varmare och torrare somrar vara en fysisk påfrestning som driver dem till nordligare områden. Insikter som dessa kan hjälpa viltförvaltare att förstå hur hjortpopulationer kan reagera på framtida klimat.
Vissa markägare stödutfodrar älgar för att de ska klara vintern bättre, men detta tycks även göra att älgarna ändrar vad de äter i övrigt. En ny SLU-ledd studie visar att älgar som har ätit sockerbetor eller potatis också har ätit mer kvistar från gran. Det handlade inte om stora mängder gran, så det är oklart vilken praktisk betydelse detta betande har för skogsbruket.
Snart är det dags för Naturvårdsverkets regelbundna översyn av jakttiderna. Nu hoppas forskare vid SLU att allmänheten ska bidra med viktiga data på när djuren får ungar, och när de blir oberoende. Jägarna har själva en viktig roll inom medborgarforskningsprojektet.
I sommar kan människor delta i ett medborgarforskningsprojekt om vilda djurs reproduktion. SLU efterlyser bilder på familjegrupper eller unga individer av till exempel rödräv, grävling och bäver. Det är ett sätt att bidra till forskning om hur tiden när djuren får sina ungar påverkas av ett förändrat klimat.
På världsmiljödagen och nationaldagen rapporterade medborgarforskare från nästan 1200 platser över hela landet in blomningen av hägg och syrén och några andra vanliga försommarblommor hemma hos sig. Resultaten visar att försommaren har hunnit extra långt norrut i år, jämfört med de föregående två årens Försommarkollar.
Vad är köttet i Sveriges viltstammar värt ur beredskapssynpunkt? Det har forskare från SLU och SVA beräknat. Svaret visade sig påverkas kraftigt av hur begränsad importen av livsmedel och insatsvaror är i ett krisläge. Vid en halverad import skulle viltköttets beredskapsvärde vara ca 5 miljarder kronor, vilket är vad det då skulle kosta att producera motsvarande mängd kött i jordbruket.
Sex personer har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år. Fyra av dem är verksamma i Sverige: VD Kenneth Alness, Knivsta; företagsledare Antonia Ax:son Johnson, Upplands Väsby; biolog Mats Karström, Vuollerim och agronom Hans Lindberg, Bollnäs. De övriga är professorna Tom Hobbs och Delia Grace Randolph, som är verksamma i USA respektive Storbritannien och Kenya.
Alla runt om i landet kan agera medborgarforskare och rapportera om några av våra vanligaste blommor har börjat blomma eller ej på Världsmiljödagen och Nationaldagen, hemma hos sig. Kampanjen Försommarkollen visar hur årets väder påverkar blomningstidpunkten och hur den skiljer sig från när detta inträffade förr i tiden, på grund av klimatförändringars inverkan.
Vintern har varit nyckfull, med flera snöperioder och varmt däremellan. Svenska Botaniska Föreningen och SLU tar nu hjälp av allmänheten för att ta reda på hur växterna har reagerat just denna vår, för att få koll på klimatförändringarnas inverkan på dem. Alla som vill bidra uppmanas att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och rapportera in dessa till Vårkollen.
Lodjur och rådjur kan interagera med varandra i ett cykliskt förlopp, där populationerna ökar och minskar enligt ett tydligt mönster. Det har SLU-forskarna Henrik Andrén och Olof Liberg kunnat studera tack vare att det finns data långt tillbaka i tiden för dessa båda djur. Studien är den första i världen som har kunnat påvisa ett cykliskt förlopp hos ett stort växtätande däggdjur och dess rovdjur.
Fågelpredation - att bli uppäten av en skarv eller en häger - är ett överhängande hot för en ung laxfisk på väg ut till havet. Genom att märka utvandrande unga havsöringar och laxar och sedan skanna efter dessa märken i fågelkolonier har forskare undersökt hur många laxfiskar som äts upp av fåglar. Resultaten visar att fler havsöringar än laxar, och fler odlade än vilda fiskar, blir uppätna.
Mängden blåbär, lingon och ljung har minskat kraftigt i svenska skogar, men det finns kunskapsluckor om orsakerna till detta. Nu finns en avhandling från SLU som visar hur skogens trädslagsblandning och täthet påverkar tillväxten hos dessa risväxter, liksom näringsvärdet för klövvilt. Resultaten har även kopplingar till diskussionen om betesskador i skog.
Den invasiva svartmunnade smörbulten har gjort sig hemmastadd i många av Östersjöns kustområden. Nu kommer en doktorsavhandling från SLU om denna nykomlings levnadssätt och samspel med inhemska fiskarter. Den visar bland annat att flera rovfiskars födoval förändras när det finns gott om svartmunnad smörbult.
Stora, feta och fruktsamma äldre fiskhonor har avgörande betydelse för förmågan till återhämtning hos kommersiellt fiskade bestånd. Trots detta beaktas sällan de stora honorna i fiskerirådgivningen. En ny studie från SLU försöker komma till rätta med denna brist genom att lansera en ny åldersbaserad indikator som kan bidra till ökad hållbarhet i det globala fisket.
På världsmiljödagen och nationaldagen kan alla runt om i landet agera medborgarforskare och rapportera in om några av våra vanligaste blommor har börjat blomma hemmavid. Kampanjen Försommarkollen vill visa hur årets väder har påverkat blomningstidpunkten, och hur den skiljer sig från när blomningen skedde förr i tiden, på grund av klimatförändringars inverkan.
Nu är den här! En ny bok om flodkräftodling har publicerats av SLU. Boken är efterfrågad av odlare, myndigheter och allmänhet och behövs i arbetet för att bevara den alltmer hotade svenska flodkräftan, samt i arbetet med att främja biologisk mångfald.
Klimatet har stor påverkan på arters utbredning. Arter som trivs i kallt vatten – som öringen – riskerar att försvinna lokalt när vattnet blir varmare och vattenflödet minskar. En ny studie från SLU visar att öringbestånden under de senaste 30 åren har minskat i många vattendrag i de varmare, södra delarna av Sverige. I de kallare, nordliga delarna av landet har bestånden istället vuxit.
Vintern har varit nyckfull, inte minst i Sydsverige, med omväxlande snöperioder och värme. I norr har framför allt kusten fått ovanligt mycket snö. Nu vill Svenska Botaniska Föreningen och SLU veta hur växterna har reagerat på just denna vår, runt om i landet. Allmänheten uppmanas att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och rapportera in dem till Vårkollen.