Vintern har varit mild i år och våren kom tidigt, särskilt i norra Sverige, där snötäcket försvann ovanligt tidigt. Svenska Botaniska Föreningen och SLU vill nu ha hjälp av allmänheten för att ta reda på hur växterna har reagerat på detta. Alla som vill bidra uppmanas att titta efter en handfull vårtecken under valborgshelgen och rapportera in dessa till Vårkollen.
SM i Klimatspel vill engagera elever på högstadiet och gymnasiet med utmaningen: Fixa matsystemet, rädda den biologiska mångfalden och klimatet! Vinnarna får laga en hållbar lyxlunch med kocken Paul Svensson och pågår mellan 15 april till 15 juni.
Jordbruket får idag skattelättnader på diesel för att stärka konkurrenskraften, men detta ökar utsläppen av växthusgaser. En ny studie visar att en slopad skattenedsättning för diesel skulle vara det bästa för miljön. Ett jordbruksavdrag som kompenserar jordbrukare för de ökade kostnaderna kan upprätthålla jordbrukets lönsamhet samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.
Nu blir det enklare att rapportera in skador på träd och skog med hjälp av ett uppdaterat webbverktyg som kallas Skogsskada. Verktyget hjälper till att beskriva skadeläget i de svenska skogarna. Forskare uppmanar nu fler att rapportera in skador på skog.
Våren verkar komma tidigt i år, men den kommer vid olika tidpunkter i olika landsdelar. Norra Sverige är fortfarande täckt av snö, men ovanligt lite i år. Hur påverkar detta vårblommorna fram till valborgshelgen? Då kan vem som helst rapportera in observationer av våra vanligaste vårtecken just där de befinner sig till ”Vårkollen”, och bidra till bättre kunskap om klimatförändringarnas följder.
Växtsäsongen i Sverige under 2024 var den näst längsta i modern tid och sträckte sig hela 12 dagar längre än i slutet av 1800-talet. Under förra året kom lövsprickningen betydligt snabbare än normalt, till följd av de höga temperaturerna.
Ris är stapelföda för halva jordens befolkning, men odlingen leder till betydande utsläpp av växthusgasen metan. Nu har forskare från SLU och kollegor i Kina identifierat två kemiska föreningar som utsöndras från risrötter och som påverkar hur stora metanutsläppen blir. Denna kunskap gjorde det möjligt att korsa fram en högavkastande ristyp som släpper ut upp till 70 procent mindre metan.
En ny doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersöker hur spannmålsskördarna i Sverige har utvecklats och hur många grödor och på vilka arealer de odlats har ändrats från 1960-talet till idag. Resultaten visar att spannmålsskördarna har ökat i de flesta län i södra Sverige och att möjligheterna för att odla fler olika grödor har ökat sedan 1960-talet.
Den 23 oktober uppmärksammades projekt som utmärkt sig som särskilt innovativa, nyskapande och bidragande till en grönare näring. I samarbete mellan Sparbanken Skåne och SLU delades totalt 400 000 kronor i prispengar ut till fem projekt som löser hållbarhetsutmaningar inom lantbrukssektorn.
Priserna delades ut i samband med lanseringen av SLU och Sparbanken Skånes centrum för hållbar primä
I dagens jordbrukspolitik hamnar målen om att minska utsläpp av växthusgaser ofta i konflikt med bevarande av biologisk mångfald. Användning av metanhämmande fodertillsatser kan vara ett sätt att möta både klimat- och naturvårdsmål. Enligt en ny studie kan metanutsläppen från nötkreaturs matsmältning då minskas med upp till 25 % på ett kostnadseffektivt sätt utan försämrad biologisk mångfald.
Att trädgrenar dör och börjar avge koldioxid har till stor del ignorerats i de modeller och fältmätningar som används för att uppskatta skogens kolflöden och kolförråd. En ny studie visar att detta leder till en överskattning av skogarnas långsiktiga potential för kollagring på upp till 17 procent, vilket kan leda till missvisande globala koldioxidbudgetar.
En SLU-ledd studie redovisar vad 20 års forskning säger om klimatförändringarnas inverkan på tio hjortdjur i Europa, Asien och Nordamerika. Även om mildare vintrar gynnar många populationer, kan varmare och torrare somrar vara en fysisk påfrestning som driver dem till nordligare områden. Insikter som dessa kan hjälpa viltförvaltare att förstå hur hjortpopulationer kan reagera på framtida klimat.
En blandning av skötselstrategier minskar skogens känslighet för granbarkborreangrepp enligt en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I simuleringsförsök visade sig den mest framgångsrika strategin för att förhindra storskaliga angrepp, vara att minska förekomsten av stora granar i landskapet.
Forskare vid SLU ett dataspel som ska öka elevers kunskaper om matens miljöpåverkan. Målgruppen är lärare och elever på högstadiet och gymnasiet. Spelet finns tillgängligt från 26:e september.
I nära hundra år har svensk skog vuxit allt snabbare. Men inte längre. Enligt den nationella riksskogstaxeringen har tillväxthastigheten under det senaste årtiondet plötsligt minskat. "Det här kan få stora konsekvenser", säger SLU-forskaren Sandra Jämtgård. Hon och hennes kollegor riktar nu ljuset mot osäkerheten kring skogens tillväxt och mot den forskning som kan förklara trendens orsaker.
Världens skogar är viktiga i diskussionen om hur ökningen av koldioxid i atmosfären ska motverkas. Det råder enighet om att skogarna är den största sänkan bland världens landekosystem, men hur har den utvecklats under de senaste trettio åren? Svaret ges av ett forskarlag i tidskriften Nature. Globalt fortsätter världens skogar att vara en kolsänka, men de regionala förändringarna är stora.
I sommar kan människor delta i ett medborgarforskningsprojekt om vilda djurs reproduktion. SLU efterlyser bilder på familjegrupper eller unga individer av till exempel rödräv, grävling och bäver. Det är ett sätt att bidra till forskning om hur tiden när djuren får sina ungar påverkas av ett förändrat klimat.
Ökningen av virkesförrådet har avtagit, renlaven minskar men blåbärsrisets utbredning fortsätter att vara stabilt. Dessa trender framgår i den årliga officiella statistiken som Riksskogstaxeringen presenterar idag. Årets temaavsnitt handlar om Riksskogstaxeringens inventering av arter som görs i landets skogar.
Värdet av varierade växtföljder har varit känt länge, men analyser av 32 långliggande växtföljdsförsök i Europa och Nordamerika fördjupar bilden: Fler grödor i växtföljden kan göra jordbruket mer hållbart, genom högre avkastning, mindre gödslingsbehov och minskade skördeförluster under år med skadligt extremväder. Dessutom förstärks fördelarna under årtionden. Det optimala grödantalet varierar.
Vintern har varit nyckfull, med flera snöperioder och varmt däremellan. Svenska Botaniska Föreningen och SLU tar nu hjälp av allmänheten för att ta reda på hur växterna har reagerat just denna vår, för att få koll på klimatförändringarnas inverkan på dem. Alla som vill bidra uppmanas att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och rapportera in dessa till Vårkollen.