Det är vitmossorna som bygger upp torvmarkerna. De binder mängder av kol och är viktiga för klimatet och naturens vattenreglering. Nu publiceras den fjärde och sista boken som knyter ihop presentationen av bladmossor i bokverket Nationalnyckeln. Sverige med sina tusen arter av mossor är ett riktigt ”mossland” och kan för en gångs skull tävla med tropikerna i artrikedom.
Den 18:e volymen av bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna finns nu ute. Den nya volymen tar upp Havsborstmaskar som tillhör djurgruppen Ringmaskar. Havsborstmaskar är till största delen vattenlevande och utgör en viktig organismgrupp inom marin miljöövervakning.
Bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna är åter i produktion efter att ArtDatabanken SLU har fått ökat statligt anslag till Svenska artprojektet. Det ökade anslaget och regeringens nya riktlinjer gör det möjligt för ArtDatabanken att inrikta sin verksamhet på både digital och tryckt kunskapsspridning.
Det finns drygt 70 arter av tagghudingar längs den svenska kusten – nästan uteslutande längs västkusten. För första gången finns nu alla svenska arter av dessa havslevande skönheter presenterade i en bok.
Regeringsbeslut om mål och inriktning för Svenska artprojektet dröjer. För att inte ytterligare tappa tempo har SLU nu bestämt att gå vidare i arbetet med att fastställa mål och inriktning och hantera den minskade budgeten.
Nu kommer en efterlängtad, modern bestämningsbok som inkluderar vanliga arter som gädda och abborre men även mindre kända arter som birkelånga och vrakfisk.
Sensommar och getingar. Höst och bokmässa. I Nationalnyckeln finns allt om häpnadsväckande finurliga samhällsbyggare. Hör mer om dem på bokmässan.
Sommar, sol, glass … och småkryp. När myror och getingar kommer på tal väcks olika känslor inom oss. Nu går det läsa mer om dessa häpnadsväckande finurliga samhällsbyggare.
Sven Lovénmedaljen i guld 2012 tilldelas Malin Strand, marin forskare och redaktör vid Nationalnyckeln.
Spåren från fjärilslarver avslöjar vem som varit framme. Larvernas gnag inuti bladen kallas för bladminor. Ofta har arten samma namn som växten den lever på, till exempel kålmalen. Kålmalen är också en av världens vanligaste fjärilar som hittas inte bara i vår egen trädgård utan även på avlägsna öar ute i världshaven.
Upptäck svenska hajar, rockor, lansettfiskar, nejonögon, pirålar och sjöpungar i den första volymen om fiskar i bokverket Nationalnyckeln. Läs om pigghajen som fortfarande förekommer längs den svenska västkusten, trots att den sedan 1980-talet minskat i antal med 95–98 %. Eller upptäck tarmsjöpungen, en våra vanligaste sjöpungar som växer i stora klasar nära land på rep, bryggor och stenar.
Handfast kunskap om naturen är en hörnsten för hela mänsklighetens existens. Urfolkens traditionella kunskaper kan visa vägen mot ett hållbart samhälle, men de är alldeles för dåligt kända. En ny bok från Centrum för biologisk mångfald vid SLU och Sametinget sätter ljus på traditionell kunskap hos Sveriges enda urfolk – samerna.
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har funnits som universitet i drygt 30 år. Under hela tiden har lärosätets forskare på olika sätt deltagit i samhällsutvecklingen. Verksamheten har nu beskrivits i en ny bok, ”SLU – tre decennier mitt i samhällsutvecklingen”, som presenterades fredagen 19 december vid en boklansering.
Mannen bakom mossorna är Johann Hedwig och inte Carl von Linné. Nu går hans arbete vidare med unika och vackra bilder i senaste volymen av Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna som ges ut av ArtDatabanken SLU. Visste du att flera färg- och formrika arter växer på döda djur och spillning? Och att flera mossor är mycket sällsynta och betydelsefulla för svensk naturvård?