Gå direkt till innehåll

Ämnen: Livsmedel

  • Mogna åkerbönor. Foto: Åsa Grimberg

    Har lagt grunden för förädling av nya nordiska sorter av åkerböna

    Förädling av nya sorter av åkerböna kan bidra till en ökad odling av proteingrödor i Sverige, och samtidigt främja användningen som livsmedel. Nu har Hannah Ohm från SLU undersökt 220 sorter från hela världen, och kartlagt genetiken bakom viktiga egenskaper såsom avkastning och frökvalitet, och inte minst anpassning till odling på nordiska breddgrader.

  • Ett fält med odlat höstvete i Sverige. Fotograf: Hanna Sjulgård

    Så påverkar klimatförändringar och extremväder svenskt lantbruk

    En ny doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersöker hur spannmålsskördarna i Sverige har utvecklats och hur många grödor och på vilka arealer de odlats har ändrats från 1960-talet till idag. Resultaten visar att spannmålsskördarna har ökat i de flesta län i södra Sverige och att möjligheterna för att odla fler olika grödor har ökat sedan 1960-talet.

  • Vid kraftigt minskad jordbruksimport skulle en ökad andel av kosten baseras på spannmål. Foto: Viktor Wrange

    Mindre mat och förändrad kost vid kris som halverar importen av jordbruksprodukter

    En kris med kraftigt minskad jordbruksimport skulle medföra omfattande kostnadsökningar för producenter och höga priser på livsmedel, om befolkningen skulle kunna försörjas med en så kallad kriskost. De regionala skillnaderna blir stora, med större kostnadsökningar i norra än i södra Sverige. Dessutom kan självförsörjningsgraden minska. Det visar en ny studie av forskare från SLU och SVA.

  • Bild på en grönsaksdisk. Fotograf: Anna Maria Wremp

    Ny rapport: så hållbar är svenskarnas kost

    I en ny rapport skriven av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Svenska miljöinstitutet (IVL) sammanfattas kunskapsläget för en hållbar kost och hållbar matkonsumtion. Rapporten fokuserar på miljöeffekter kopplade till den svenska matkonsumtionen och konstaterar bland annat att den svenska genomsnittliga kosten är långt ifrån hållbar.

  • Inomhusodling av bladgrönsaker och kryddväxter i frukt- och gröntavdelningen i en dagligvaruhandel i Göteborg. Foto: Annie Drottberger

    Så tas ny teknik och nya idéer upp i trädgårdsföretagen

    Traditionell odling på friland och i växthus dominerar den svenska grönsaksproduktionen, men branschen rymmer också vertikalodling i växtfabriker med artificiellt ljus och småskalig hantverksmässig odling. Hur ser då användningen av innovationer ut bland dessa företag? Vilka är drivkrafterna, och varifrån kommer inspirationen? Om detta skriver Annie Drottberger i en ny avhandling från SLU.

  • Konsumtionen av frukt och grönt ökar i Sverige. Det skapar möjligheter för svenska odlare och för den svenska trädgårdsnäringen.. Foto:Pixabay

    Så kan kunskap och innovation i svensk trädgårdsnäring stärkas

    Den totala konsumtionen av grönsaker, frukt och bär i Sverige har fördubblats under de senaste 20 åren. Importen av frukt och grönsaker har ökat snabbt, men det har även konsumentintresset för närproducerade livsmedel. Lisa Blix Germundsson har i sin avhandling undersökt hur kunskaps- och innovationssystemet inom svensk trädgårdsnäring kan stärkas.

  • Tröskning av höstvete på SLU:s ägor. Sverige är i princip självförsörjande på spannmål, men det är världsmarknaden som bestämmer priserna. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

    Dyrare mat men ingen brist i krigets spår

    Rysslands krig mot Ukraina riskerar att kraftigt minska matproduktionen där. Ukraina är en stor exportör och därför har kriget lett till oro för brist på mat. En ny studie har undersökt vilken effekt kriget kan få på priser, handel och global produktion av jordbruksprodukter, och kommer fram till att det kan ge högre matpriser men inte någon global brist på livsmedel.

  • Emma Moberg har undersökt hur en klimatskatt skulle påverka matkonsumtionens miljöpåverkan. I kött- och mejerihyllorna skulle prisökningen vara tydligast. Foto: Viktor Wrange

    Så kan klimatskatter påverka kostens miljöpåverkan

    Svenskarnas livsmedelskonsumtion överskrider i flera avseenden de så kallade planetära gränserna för livsmedelssystemet. En klimatskatt på mat skulle kunna minska den svenska medelkostens miljöavtryck med 7–12 procent, men det finns också konflikter mellan olika miljömål som komplicerar bilden. Om detta skriver Emma Moberg i en doktorsavhandling från SLU.

  • Äpplesorten Frida är framtagen genom klassisk växtförädling på SLU och odlas i ökande omfattning i Sverige. Föräldrar är Aroma och en amerikansk selektion med god motståndskraft mot sjukdomar. Foto: Kimmo Rumpunen.

    Kön och ålder påverkar synen på växtförädling

    Det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor i synen på växtförädling, enligt en ny studie från SLU. Män är i allmänhet mer positiva både till konventionell växtförädling och modern genteknik. Yngre personer är dessutom mer positiva till genetisk modifiering än äldre. Inställningen till förädling av växter är viktig, om sorter anpassade till framtida klimatförhållanden ska kunna utvecklas.

  • Matologi, SLU. Foto Rikard Landrin

    Matologi – kunskapsfestivalen om hållbar mat återvinner temat

    Kunskapsfestivalen Matologi om mat, hälsa och hållbarhet är tillbaka för femte året i rad. Lördag 24 augusti klockan 10-16 bjuder forskningsplattformen SLU Future Food vid Sveriges lantbruksuniversitet in till Norra Latins skolgård i Stockholm. Årets tema är matsvinn - igen. Själva temat blir en påminnelse om att tänka cirkulärt hela tiden.
    Idag slängs ungefär en tredjedel av all mat som produc

  • Klimatråd för minskat matsvinn i butikerna

    Frukt och grönt står för merparten av matsvinnet i butiker, och nära hälften av den klimatpåverkan som svinnet innebär. Köttsvinnet är betydligt mindre volymmässigt, men det är ändå viktigt ur klimatsynpunkt. Ett bra sätt att minska köttsvinnet är att ha kallare köttdiskar, vilket förlänger hållbarheten. Detta är några av resultaten i en avhandling av Mattias Eriksson från SLU.

  • Dagligvaruhandelns samhällsengagemang under luppen

    Svensk dagligvaruhandel visar samhällsansvar genom att ge kunderna en möjlighet att välja varor utifrån t.ex. etiska eller miljömässiga aspekter, och genom samarbeten med ideella organisationer. Om detta skriver Julia Rotter från SLU i en avhandling om företags samhällsansvar.

  • Kadmiumkontroll minimal för importerade livsmedel

    Kadmiumkontroll minimal för importerade livsmedel

    Den största tillförseln till åkrar av tungmetallen kadmium sker genom nedfall av luftföroreningar. Men en livscykelanalys vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, pekar nu ut en annan viktig kanal för metallen – det vi människor äter av importerad mat!

  • Vag äganderätt bäddade för försäljningen av bondeägda Scan

    Bondekooperations dominans inom svensk slakt och chark är förbi. En viktig orsak till att Swedish Meats inte lyckades förbättra lönsamheten, och att Scan såldes, var den vagt definierade äganderätten i föreningen. Den slutsatsen drar Lena Westerlund Lind i en avhandling från SLU. En annan slutsats är att inköpsvanor ska studeras vid köttdisken, när kunden just gjort sitt val.

  • Mjölkproduktion utan importerad soja?

    Välkommen till SLU Alnarps Mjölkdag 17 november! I år står mjölkkornas proteinfoder i fokus. Vilka möjligheter finns för att ersätta importerat sojamjöl? Bland föredragshållarna finns både forskare vid SLU och verksamma i näringen.

  • I sommarvärmen mognar äntligen blåbären!

    I sommarvärmen mognar äntligen blåbären!

    En lång vinter samt kylig vår och försommar har fördröjt blåbärsblomningen. Inte förrän nu har de första blåbären börjat mogna i södra Sverige, nästan två veckor senare än 2009. Detta verkar dock inte ha påverkat mängden bär. Årets SLU-prognos pekar på fler blåbär än normalt i södra Sverige – särskilt i Götaland. Norrland ser däremot ut att gå mot en sommar med helt normal tillgång på bär.

  • Djurens välfärd i centrum för SLU:s två nya hedersdoktorer

    Dr Temple Grandin, Colorado State University, USA, har utifrån sina erfarenheter som autistisk forskat kring husdjurens stressbeteenden och skapat system för en bättre djurvälfärd i slakterier. Journalist Barbro Soller skildrade tidigt utvecklingen mot den industrialiserade djurhållningen i Sverige. Båda blir i oktober hedersdoktorer vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU.