En viktig del av matsvinnet är djur som förloras på gårdsnivå och aldrig går till slakt. I Sverige är detta köttsvinn 7,4 procent av nötköttsproduktion på ekologiska gårdar, och 8,8 procent på konventionella. Nära hälften av svinnet består av mjölkkor, i båda systemen. Om konventionell produktion skulle komma ned på samma svinn-nivå som ekologisk skulle 940 ton benfritt nötkött tillföras per år.
Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood har utsetts till Årets SLU-alumn. Med ett långvarigt engagemang för hållbar utveckling, både inom politiken och livsmedelssektorn, har hon bidragit till att driva på omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Åsa Domeij tog examen från agronomprogrammets mark/växt-inriktning vid SLU år 1987.
Traditionell odling på friland och i växthus dominerar den svenska grönsaksproduktionen, men branschen rymmer också vertikalodling i växtfabriker med artificiellt ljus och småskalig hantverksmässig odling. Hur ser då användningen av innovationer ut bland dessa företag? Vilka är drivkrafterna, och varifrån kommer inspirationen? Om detta skriver Annie Drottberger i en ny avhandling från SLU.
SLU koordinerar EU:s uppdrag för omställning till en hållbar livsmedelsproduktion Globalt orsakar jordbruket ungefär en tredjedel av alla växthusgaser. I Europa kommer nästan 70% av alla EU:s utsläpp av växthusgaser inom jordbruket från boskapsbaserat jordbruk. EU har som mål att bli den första koldioxidneutrala kontinenten år 2050, vilket inte är en liten uppgift.
Det övergripande målet för Sveriges livsmedelsstrategi är en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Den 7 juni anordnar SLU en digital workshop om hur samisk matkultur på ett tydligare sätt kan integreras i de regionala strategierna i norra Sverige, för en stärkt lokal ekonomi.
Kan djur och natur hjälpa ”hemmasittare” att återvända till skolan? Finns det ekologisk GMO-mat i framtiden? Det är två exempel på frågor som SLU lyfter i årets program, som i övrigt har ett tydligt fokus på vatten. Odling i vatten, hot mot dricksvatten, miljötillståndet i vattendragen, källsorterande toaletter, kretsloppsbaserad fiskodling och jordbrukets vattenfrågor är några av aspekterna.
Går det att öka vinsten i företaget samtidigt som man minskar klimatpåverkan? Hur jobbar man med klimatsmart företagsledning i hela den gröna värdekedjan? Kom och inspireras av intressanta föreläsare och ta del av det viktiga klimatarbetet i verkliga företagscase på Alnarpskonferensen 2019. Välkommen till en heldag den 23 januari på SLU Alnarp - med fokus på klimat och företagsledning.
Hur väljer man mat som är bäst för klimatet, hälsan, djuren, naturen, ekonomin, eller på andra sätt? Kunskapsfestivalen Matologi är tillbaka den 25 augusti 2018 på Norra Latin i Stockholm. I år får festivalen temat ”Mitt hållbara matval”. Matologi är öppet för alla och har fri entré.
Svartrost har länge setts som en veteodlingens böldpest – en tidigare fruktad skadegörare som har oskadliggjorts och inte längre behöver uppmärksammas. Sommaren 2017 upptäcktes dock ett stort utbrott i Uppland, och svampen befaras nu ha återkommit till Sverige.
Framställningen av framför allt nötkött har visat sig bidra till stor klimatpåverkan. Det konstaterar nu senast Jordbruksverket i en ny rapport. Köttguiden är ett nytt verktyg under utveckling av forskare vid SLU, för att förenkla miljösmarta val av kött- och proteinprodukter.
Den största tillförseln till åkrar av tungmetallen kadmium sker genom nedfall av luftföroreningar. Men en livscykelanalys vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, pekar nu ut en annan viktig kanal för metallen – det vi människor äter av importerad mat!
Kvaliteten på mjölken från kons fyra juverdelar kan variera hos till synes friska kor, bland annat i fråga om ystningsegenskaper. Det visar Linda Forsbäck i en avhandling från SLU. I dag finns teknik för att hantera mjölk från varje spene separat, men det är fortfarande oklart om skillnaderna är så stora att de motiverar särskilda mjölktankar för den bästa ystningsmjölken.
En lång vinter samt kylig vår och försommar har fördröjt blåbärsblomningen. Inte förrän nu har de första blåbären börjat mogna i södra Sverige, nästan två veckor senare än 2009. Detta verkar dock inte ha påverkat mängden bär. Årets SLU-prognos pekar på fler blåbär än normalt i södra Sverige – särskilt i Götaland. Norrland ser däremot ut att gå mot en sommar med helt normal tillgång på bär.
PRESSINBJUDAN FRÅN SLU 2008-11-18 Åtskilliga forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har under åren resulterat i innovativa företag. Spännande upptäckter har realiserats till nya produkter. Vid ett seminarium 27/11 presenterar SLU ett antal innovationer.
Q-PorkChains är den hittills största forskningsinsatsen inom köttvetenskap med stöd av EU. Syftet är att förbättra kvaliteten på griskött och charkprodukter. Projektet samlar universitet, forskningsinstitut och industri från 16 EU-länder och 5 länder utanför EU. Målet är att utveckla uthålliga produktionsmodeller för griskött av hög kvalitet som motsvarar konsumenternas behov och produktion