SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025 tilldelas naturfilmaren Martin Falklind och eldsjälen Edvin Kronberg för deras insatser för biologisk mångfald i Sveriges vattenmiljöer. Martin har genom sina filmer skapat medvetenhet om ekosystemens skönhet och hoten mot dem, medan Edvin genom eget initiativ har återställt livsmiljöer för fisk. Deras arbete inspirerar till förändring och engagemang.
En viktig del av matsvinnet är djur som förloras på gårdsnivå och aldrig går till slakt. I Sverige är detta köttsvinn 7,4 procent av nötköttsproduktion på ekologiska gårdar, och 8,8 procent på konventionella. Nära hälften av svinnet består av mjölkkor, i båda systemen. Om konventionell produktion skulle komma ned på samma svinn-nivå som ekologisk skulle 940 ton benfritt nötkött tillföras per år.
SLU Artdatabanken har, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, genomfört en ny riskklassificering av främmande arter i Sverige. Syftet är att identifiera hot mot biologisk mångfald. Arbetet underlättar för myndigheter att prioritera insatser och minska ekologiska och ekonomiska skador.
Växtsäsongen i Sverige under 2024 var den näst längsta i modern tid och sträckte sig hela 12 dagar längre än i slutet av 1800-talet. Under förra året kom lövsprickningen betydligt snabbare än normalt, till följd av de höga temperaturerna.
Idag utvecklas ett nytt sätt att bekämpa växtsjukdomar, med RNA som släcker ned gener som skadegöraren använder för att sätta igång angreppet. Ett forskarlag lett från SLU har för första gången undersökt hur en sådan bekämpning påverkar andra mikroorganismer. Det RNA som användes för att bekämpa sjukdomen axfusarios störde inte det övriga mikroblivet på grödan, och var alltså väldigt specifikt.
Mariana Braga vid SLU får 34 miljoner kronor för forskning om fjärlars livsmiljöer och värdväxter i tropiska regnskogar. Hennes mål är att öka kunskapen för att bevara fjärilar som hotas av klimatförändringar och miljöförstöring.
Värdet av varierade växtföljder har varit känt länge, men analyser av 32 långliggande växtföljdsförsök i Europa och Nordamerika fördjupar bilden: Fler grödor i växtföljden kan göra jordbruket mer hållbart, genom högre avkastning, mindre gödslingsbehov och minskade skördeförluster under år med skadligt extremväder. Dessutom förstärks fördelarna under årtionden. Det optimala grödantalet varierar.
Antalet rödlistade arter i Sverige har ökat. Det visar analysen av nya rödlistan för Sverige som SLU Artdatabanken publicerar idag. Men det finns även arter som det har gått bättre för. Fem viktiga budskap från Rödlista 2020 tas upp i pressmeddelandet: Påverkansfaktorer, Situationen i havet, Många fågelarter minskar, Låg andel skyddad natur i södra Sverige, Invasiva främmande arter.
I slutet av april kommer en ny rödlista för Sverige. Fram till dess kommer SLU Artdatabanken att lägga ut information om en ny rödlistad art varje dag på sin webbplats. Först ut blir skogshare, igelkott och fjällräv. Rödlistan är en sammanställning över enskilda arters risk att dö ut, en överblick över arternas tillstånd.
Det är vitmossorna som bygger upp torvmarkerna. De binder mängder av kol och är viktiga för klimatet och naturens vattenreglering. Nu publiceras den fjärde och sista boken som knyter ihop presentationen av bladmossor i bokverket Nationalnyckeln. Sverige med sina tusen arter av mossor är ett riktigt ”mossland” och kan för en gångs skull tävla med tropikerna i artrikedom.
10-årsjubileet av samarbetet mellan Norge och Sverige att kartlägga och forska om arter uppmärksammades under måndagen i Oslo. Representanter från den svenska och norska regeringen, ArtDatabanken vid SLU och Artsdatabanken i Norge tillsammans med forskare och inventerare deltog. Vad som hittills har åstadkommits samt pågående inventerings- och forskningsprojekt presenterades.
ArtDatabanken har beslutat att inte att ge ut Fauna och Flora från och med nästa år (2020). Därför söks nu en ny huvudman som kan ta över utgivningen av Fauna och Flora. Anledningen är minskade budgetanslag. Den populärvetenskapliga tidskriften är inne på sin 114:e årgång! Den trogna läsarskaran riskerar nu att bli utan sin skrift om ingen tar över.
ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet lanserar en ny webbapplikation under välkänt namn. Nya Artfakta används för svensk naturvård, artbestämning och artobservationer. Där bygger experter och naturintresserade en kunskapsbank om den artskatt som finns i Sverige. Tiotusentals personer rapporterar varje år artobservationer och bilder från Sveriges natur till Artfakta via Artportalen.
ArtDatabankens Naturvårdspris 2019 delas ut 10 april på Sveriges lantbruksuniversitet. Priset går till en person som har sett till att almsjukan på Gotland hittills har hållits i schack. En försvunnen almpopulation innebär både ett akut hot för ett stort antal rödlistade arter som är knutna till alm och samtidigt en förlust av värdefull kulturmiljö.
Sverige har bara ett 40-tal inhemska trädarter, men de utgör ryggraden för landets biologiska mångfald. Gran, tall och ek hyser mer än tusen arter vardera visas i ny sammanställning från ArtDatabanken SLU. På grund av invasiva trädsjukdomar på alm och ask riskeras fortlevnaden för ett hundratal arter som är knutna till dessa trädslag. Även arter som blåbär och röllika är viktiga som värdväxter.
Kan svenska kultursorter av spannmål bidra till en mer hållbar produktion i jordbruket? Nyligen beviljade forskningsrådet Formas ett stöd på 11 miljoner kronor till ett fyraårigt forskningsprojekt som ska undersöka gamla spannmålssorters brödegenskaper, och möjligheter i fråga om miljö, klimat och människors hälsa och välmående.
Under sommaren kunde en ny humleart införlivas med den svenska faunan. Den nya arten, Bombus semenoviellus, var väntad. Den har under senare tid utvidgat sin tidigare utbredning och har nu rapporterats från Öland. Den föreslås få det svenska namnet vitnoshumla.
Lördag 29 augusti samlas mat-, hälso- och miljöintresserade storstadsbor, kockar, forskare och producenter på Matologi – ett event om mat, hälsa och hållbarhet i Norra Latins trädgård mitt i Stockholms city. På Matologi möts forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och några av Sveriges mest kända kockar och bagare.
ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet kommer ta med nordhavsräka på den svenska rödlistan. Den placeras i kategorin Nära hotad (NT) eftersom antalet under en tioårsperiod har minskat mer än vad som kan anses som normala fluktuationer.
Den 27 maj presenteras en kunskapssyntes om hälso- och kvalitetsaspekter av ekologisk mat vid SLU i Uppsala. I rapporten redovisas var forskningen står i frågor som: Är det hälsosamt att äta ekologiskt? Innehåller ekologisk mat fler nyttigheter? och Är bekämpningsmedelsrester i maten ett problem?