Gå direkt till innehåll

Ämnen: Mat, dryck

  • Professor Björn Vinnerås vid SLU och Nicola Parfitt från Sanitation365 framför de nyutvecklade Kissamajorna. Foto: Niklas Storm / SLU

    Forskare satsar på rekordstor insamling av kiss på Valborg

    Forskningsprojekt vid SLU och Sanitation360 samlar in 20 000 liter urin under Valborg i Uppsala. Målet är att utveckla hållbar gödsel genom urinbehandling, vilket minskar behovet av konstgödsel och bidrar till ölets kretslopp. Ny pissoar testas.

  • SM i Klimatspel utmanar Sveriges elever

    SM i Klimatspel utmanar Sveriges elever

    SM i Klimatspel vill engagera elever på högstadiet och gymnasiet med utmaningen: Fixa matsystemet, rädda den biologiska mångfalden och klimatet! Vinnarna får laga en hållbar lyxlunch med kocken Paul Svensson och pågår mellan 15 april till 15 juni.

  • Mogna åkerbönor. Foto: Åsa Grimberg

    Har lagt grunden för förädling av nya nordiska sorter av åkerböna

    Förädling av nya sorter av åkerböna kan bidra till en ökad odling av proteingrödor i Sverige, och samtidigt främja användningen som livsmedel. Nu har Hannah Ohm från SLU undersökt 220 sorter från hela världen, och kartlagt genetiken bakom viktiga egenskaper såsom avkastning och frökvalitet, och inte minst anpassning till odling på nordiska breddgrader.

  • Martin Falklind och Edvin Kronberg tilldelas SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025

    Martin Falklind och Edvin Kronberg tilldelas SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025

    SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025 tilldelas naturfilmaren Martin Falklind och eldsjälen Edvin Kronberg för deras insatser för biologisk mångfald i Sveriges vattenmiljöer. Martin har genom sina filmer skapat medvetenhet om ekosystemens skönhet och hoten mot dem, medan Edvin genom eget initiativ har återställt livsmiljöer för fisk. Deras arbete inspirerar till förändring och engagemang.

  • Mjölkkor. Foto: David Stephansson

    Mindre ”djursvinn” på ekologiska nötkreatursgårdar

    En viktig del av matsvinnet är djur som förloras på gårdsnivå och aldrig går till slakt. I Sverige är detta köttsvinn 7,4 procent av nötköttsproduktion på ekologiska gårdar, och 8,8 procent på konventionella. Nära hälften av svinnet består av mjölkkor, i båda systemen. Om konventionell produktion skulle komma ned på samma svinn-nivå som ekologisk skulle 940 ton benfritt nötkött tillföras per år.

  • Svampen ribbsopp upptäcktes för första gången i Sverige 2017. Arten expanderar mycket snabbt och konkurrerar med inhemska rödlistade mykorrhizasvampar. Foto: Tommy Knutson

    Ny riskklassificering av främmande arter

    SLU Artdatabanken har, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, genomfört en ny riskklassificering av främmande arter i Sverige. Syftet är att identifiera hot mot biologisk mångfald. Arbetet underlättar för myndigheter att prioritera insatser och minska ekologiska och ekonomiska skador.

  • Åsa Domeij är 2025 års SLU-alumn. Fotograf: Elin Andersson

    Åsa Domeij utsedd till årets SLU-alumn

    Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood har utsetts till Årets SLU-alumn. Med ett långvarigt engagemang för hållbar utveckling, både inom politiken och livsmedelssektorn, har hon bidragit till att driva på omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Åsa Domeij tog examen från agronomprogrammets mark/växt-inriktning vid SLU år 1987.

  • Odlingsförsök i Kina, med utrustning som mäter metanhalten i luften. Foto: Yunkai Jin

    Nytt högavkastande ris som ger kraftigt minskade metanutsläpp har utvecklats vid SLU

    Ris är stapelföda för halva jordens befolkning, men odlingen leder till betydande utsläpp av växthusgasen metan. Nu har forskare från SLU och kollegor i Kina identifierat två kemiska föreningar som utsöndras från risrötter och som påverkar hur stora metanutsläppen blir. Denna kunskap gjorde det möjligt att korsa fram en högavkastande ristyp som släpper ut upp till 70 procent mindre metan.

  • Angrepp av axfusarios på veteax som infekterats med svampen Fusarium graminearum. På det övre axet, som dessförinnan hade besprutats med ett RNA-preparat, hade betydligt färre kärnor angripits. Foto: Poorva Sundararajan

    Gensläckarsprej som bekämpar spannmålssjukdom är säker för miljön

    Idag utvecklas ett nytt sätt att bekämpa växtsjukdomar, med RNA som släcker ned gener som skadegöraren använder för att sätta igång angreppet. Ett forskarlag lett från SLU har för första gången undersökt hur en sådan bekämpning påverkar andra mikroorganismer. Det RNA som användes för att bekämpa sjukdomen axfusarios störde inte det övriga mikroblivet på grödan, och var alltså väldigt specifikt.

  • Foto: Jenny Svennås-Gillner/SLU

    Ny broschyr: Så ska lantbruket förbereda sig för kris eller krig

    En ny broschyr från SLU och SVA hjälper lantbrukare att förbereda sig för kriser och krig. Den innehåller checklistor och praktiska åtgärder för att stärka livsmedelsproduktionen i Sverige och motverka risker som extremväder och konflikter.

  • Nutidsmänniskan lever i en värld med en uppsjö av kemikalier överallt, även i kläderna vi bär, i maten vi äter och i luften vi andas. Foto: David Stephansson

    Kemikaliecocktailen i svenska ungdomars kroppar speglar födelseland, bostadsort och kön

    Antalet kemikalier ökar i vår omgivning och även i oss själva. Den kemikaliemix som dagens skolungdom bär på ser dock olika ut i olika grupper. Vilka kemikalier som finns i förhöjda halter påverkas av i vilket land man är född och var i Sverige man bor, men också av ens kön. Det visar den hittills mest omfattande undersökningen av svenska ungdomars kemikaliebelastning.

  • Fr v: Helen Göransson, bankchef, Sparbanken Skåne, Christina Lunner Kolstrup, dekan SLU Alnarp, Birhanu Worabo Halabo, Naga Charan Konakalla och Ramesh Vetekuri. Foto: Anette Neldestam Larsson

    Sveriges största innovationspris inom den gröna näringen har delats ut

    Den 23 oktober uppmärksammades projekt som utmärkt sig som särskilt innovativa, nyskapande och bidragande till en grönare näring. I samarbete mellan Sparbanken Skåne och SLU delades totalt 400 000 kronor i prispengar ut till fem projekt som löser hållbarhetsutmaningar inom lantbrukssektorn.

    Priserna delades ut i samband med lanseringen av SLU och Sparbanken Skånes centrum för hållbar primä

  • Foto: Jenny Svennås-Gillner/SLU och Lodewicus de Honsvels

    Miljonregn över SLU-forskare: Ska leta fjärilar i regnskogen

    Mariana Braga vid SLU får 34 miljoner kronor för forskning om fjärlars livsmiljöer och värdväxter i tropiska regnskogar. Hennes mål är att öka kunskapen för att bevara fjärilar som hotas av klimatförändringar och miljöförstöring.

  • Veterinärmedicinsk undersökning. Fotograf: Björn Ekesten, SLU

    Stora forskningspriset i veterinärmedicin på en miljon kronor instiftas av SLU och Agria

    Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och försäkringsaktiebolaget Agria instiftar Stora forskningspriset i veterinärmedicin. Priset delas ut årligen till forskare som gjort exceptionella insatser inom veterinärmedicinsk forskning i Norden. Prissumman är 1 miljon kronor och finansieras av Agria. Priset blir ett av de största forskningspriserna inom området.

  • Övre raden: Kenneth Alness (foto: privat), Antonia Ax:son Johnson (foto: Peter Jönsson), Tom Hobbs (foto: Henrik Andrén). Nedre raden: Mats Karström (foto: Ola Jennersten), Hans Lindberg (foto: Maria Nyberg), Delia Grace Randolph (foto: ILRI/Dinesh).

    Föreläsningar av SLU:s nya hedersdoktorer, 2024

    Välkommen att lyssna på SLU:s sex nya hedersdoktorer den 4 oktober i Uppsala. Föreläsningarna är öppna och ger inblickar i allt från naturvärden i Norrlandsskog till afrikanska matmarknader. Bland föreläsarna finns också experter på stora rovdjurs roller i ekosystemen, innovationer i lantbruk och utfodring av mjölkkor, samt en företagsledare med stort engagemang för hållbarhetsfrågor.

  • Vid kraftigt minskad jordbruksimport skulle en ökad andel av kosten baseras på spannmål. Foto: Viktor Wrange

    Mindre mat och förändrad kost vid kris som halverar importen av jordbruksprodukter

    En kris med kraftigt minskad jordbruksimport skulle medföra omfattande kostnadsökningar för producenter och höga priser på livsmedel, om befolkningen skulle kunna försörjas med en så kallad kriskost. De regionala skillnaderna blir stora, med större kostnadsökningar i norra än i södra Sverige. Dessutom kan självförsörjningsgraden minska. Det visar en ny studie av forskare från SLU och SVA.

Visa mer