Unga laxar som utsätts för medicinrester ändrar sitt beteende. De simmar hellre själva än i stim och tar större risker under den livsviktiga vandringen från älv till hav. Det visar en studie som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Vid SLU installeras i år tretton nya professorer. Fredagen den 24 maj håller tre av dessa öppna och webbsända installationsföreläsningar i Umeå. Föreläsningarna handlar bland annat om läkemedelsrester som passerar reningsverken och påverkar vattenlevande organismer, om kunskap och beslutsstöd som behövs att uppnå ett hållbart skogsbruk samt om nya tekniska innovationer i skogsbruket.
Nanoskopiska ”proteinfibriller” är en typ av material som kan fås att utföra en rad olika uppgifter som gagnar miljö eller hälsa. De produceras med hjälp av mikroorganismer, och egenskaperna kan skräddarsys genom DNA-redigering. Benjamin Schmuck från SLU har hittat lösningar på några av hindren mot storskalig produktion, och har startat ett företag med hjälp av SLU Holding.
Söndag 30 augusti besöker FAO:s generaldirektör José Graziano da Silva SLU i Uppsala. I fokus för besöket ligger forskning kring djurhälsa, uthållig animalieproduktion och friska lantbruksdjur med restriktiv användning av antibiotika för att bekämpa antimikrobiell resistens (AMR). AMR är ett strategiskt område på FAO:s agenda.
En nyupptäckt typ av enzymatisk reaktion i bakterier ger nya möjligheter för syntes av molekyler för läkemedel. Studien publicerades i Nature Chemical Biology söndag 14 oktober och gäller ett antibiotikum, särskilt effektivt mot MRS och som nyligen beskrivits som ett potentiellt medel mot bröstcancer. Bakom studien står forskare vid INRA i Paris, SLU Uppsala och Max Planck-institutet i Heidelberg.
Bättre desinficering kan minska förekomsten av vankomycinresistenta enterokocker (VRE) i kycklingstallar. Det visar Oskar Nilsson i en avhandling från SLU. Han ger också en möjlig förklaring till att vankomycinresistens finns kvar bland enterokocker trots att vankomycin inte används i uppfödningen.
Forskningen har tidigare antagit att djur och växter utvecklat olika genetiska program för celldöd. Nu har en internationell konstellation av forskargrupper, bl.a. vid SLU, visat att delar av de genetiska program som bestämmer programmerad celldöd i växter och djur i själva verket är evolutionärt besläktade och också fungerar likartat. Resultaten publiceras i Nature Cell Biology idag 11 oktober.
Åtskilliga forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har under åren resulterat i innovativa företag. Spännande upptäckter har realiserats till nya produkter.
En ny metod för att bota cancer hos hundar kan vara verksam även mot vissa cancerformer hos människor, visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet.