Unga laxar som utsätts för medicinrester ändrar sitt beteende. De simmar hellre själva än i stim och tar större risker under den livsviktiga vandringen från älv till hav. Det visar en studie som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
För första gången presenteras nu resultat efter 25 års arbete med att rehabilitera eldhärjad och intensivt avverkad regnskog. Studien fyller ett kunskapsglapp om långsiktiga effekter av restaurering och kan bli en viktig vägledning för fortsatt arbete med att återställa skadade ekosystem.
Den 18–19 april håller 11 nya professorer korta och inspirerande populärvetenskapliga föreläsningar vid SLU i Uppsala. Ämnesbredden är stor och täcker bland annat PFAS, begravningsplatser, skogliga klimatfrågor, tarmhälsa, lantbrukets digitalisering och växters temperaturanpassningar. Föreläsningarna, som även kan följas på webben, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.
Samma egenskaper som gör högfluorerade ämnen (PFAS) användbara gör dem också problematiska för naturen. De är mycket svåra att bryta ner och vissa kan orsaka hälsoproblem. Ett centralt, men svårt sätt att förhindra spridning av PFAS är att ta bort dem från vatten, t.ex. i reningsverk eller lakvatten från deponier. Sanne Smith har undersökt olika reningstekniker i sina doktorandstudier vid SLU.
Invasionen av Ukraina har haft förödande konsekvenser för miljön i många delar av landet. SLU samordnar nu ett projekt om miljöbedömning och ekologisk restaurering av de krigsskadade ekosystemen. I samband med en workshop den 23/8 kommer Victor Karamushka från den Ukrainska delen av projektet, att hålla ett öppet seminarium på SLU om de miljörelaterade skador som kriget i Ukraina har orsakat.
Riksskogstaxeringen och SLU:s försöksparker fyller 100 år - en viktig milstolpe för Sveriges ambition att bruka sina naturresurser på ett hållbart sätt. SLU drar igång jubileumsfirandet med en filmpremiär.
Nu har årets mottagare av SLU:s medaljer för förtjänstfulla insatser utsetts. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Harry Blokhuis. Förtjänstmedaljen i guld går till forskare Rosario Garcia-Gil, medan förtjänstmedaljen i silver går till forskare Michael Bertram. Utmärkelserna överlämnas i samband med årets promotionshögtid den 8 oktober.
Nanoplast – små, osynliga plastpartiklar som tidigare knappt har gått att mäta – har nu upptäckts i höga halter i skogssjöar och vattendrag i Sverige, och även i obefolkade områden i Sibirien. Nanoplaster är så små att de kan passera cellmembranen hos levande organismer. Bakom studien står forskare från Universitetet i Utrecht i samarbete med bland annat Sveriges lantbruksuniversitet.
Vägsalt används för att skapa framkomlighet i trafiken, men vad har det för negativa effekter, förutom rostande bilar och arga insändare? En ny global studie har undersökt hur livet i sjöar påverkas av att salthalterna ökar – och den påverkan är större än man tidigare anat.
Vid övervakning av miljötillståndet i vattendrag är studier av bottenfaunan en viktig del. Idag tas prover ofta med hjälp av håv, och sedan görs en manuell undersökning av mångfalden av ryggradslösa kryp som kan ses med blotta ögat. Nu finns en studie som visar att analys av miljö-dna i vattenprover är en snabbare och billigare metod som dessutom ger en mer detaljerad bild av mångfalden.
Att ta hänsyn till storleken hos både laxen och dess bytesfisk som strömming och skarpsill är viktigt om vi vill förstå vad Östersjölax äter ute till havs samt hur den mår. Det visar en ny studie av forskare från institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Ecosphere.
Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet samt Björn Helander, forskare från Stockholm tilldelas ArtDatabankens naturvårdspris 2013. Båda har genom sin kunskap och sitt stora engagemang gjort enastående insatser för att bevara den biologiska mångfalden i Sverige.
Nya forskningsrön visar på den nyckelroll torsken har som reglerande faktor för hela Östersjön. Studien visar att när torskbeståndet i centrala Östersjön ökar, sprider det sig över ett större område och koloniserar närliggande marginella habitat där torsk vanligtvis inte förekommer, till exempel Rigabukten.
Vänerns unika lax- och öringstammar i Gullspångsälven och Klarälven har förändrats sedan 1960-talet. Det visar en omfattande genetisk kartläggning som SLU-forskare gjort. Trots att förändringarna i flera fall varit påtagliga återstår så tydliga stamskillnader att de även fortsättningsvis bör betraktas som genetiskt unika och skyddsvärda.
Belöningen går till Anders Delin, en outtröttlig förkämpe för naturvården under mer än 50 år. Han har på ett framgångsrikt sätt engagerat frivilliga krafter att dokumentera skogens tillstånd och bidragit till att många naturområden skyddats.
Den alltför stora kvävetillförseln till biosfären är ett globalt problem som mänskligheten måste hantera. I en ny rapport från Centrum för uthålligt lantbruk – CUL vid SLU visas bland annat att ekologisk produktion ger lägre risk för övergödande kväveutsläpp än konventionell produktion.
När upplag av gruvavfall vittrar kan metaller i det sura lakvattnet förorena vattendrag och grundvatten. Om deponierna täcks med rötslam kan växtlighet minska erosionen, men slammet har begränsad förmåga att binda metaller. Det visar Lovisa Stjernman Forsberg i en avhandling från SLU.
Inom biosanering drar man nytta av mikroorganismers förmåga att bryta ner miljögifter. Jordbakterien Arthrobacter chlorophenolicus lever av vissa miljögifter och omvandlar dem till ofarliga ämnen. I sin doktorsavhandling vid SLU visar Maria Unell bland annat att denna bakterie använder en ovanlig nedbrytningsväg, och att den oväntat bryter ner det giftigaste ämnet först.