I Rwanda har komjölk en avgörande betydelse för barns tillväxt, men landet kämpar med låg mjölkavkastning och bristande mjölkkvalitet. I en fältstudie bland fattiga hushåll i norra Rwanda upptäcktes Salmonella i vart fjärde mjölkprov och 27 procent av småbarnen var hämmade i sin utveckling. En positiv slutsats är att det går att åstadkomma stora förbättringar med enkla och billiga åtgärder.
I dagens jordbrukspolitik hamnar målen om att minska utsläpp av växthusgaser ofta i konflikt med bevarande av biologisk mångfald. Användning av metanhämmande fodertillsatser kan vara ett sätt att möta både klimat- och naturvårdsmål. Enligt en ny studie kan metanutsläppen från nötkreaturs matsmältning då minskas med upp till 25 % på ett kostnadseffektivt sätt utan försämrad biologisk mångfald.
Den 18 september besökte en delegation från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Under besöket undertecknades ett avtal mellan FAO och universitetet för att ytterligare styrka det långvariga samarbetet. SLU är det första universitet i Sverige som FAO sluter samarbetsavtal med.
Vad är köttet i Sveriges viltstammar värt ur beredskapssynpunkt? Det har forskare från SLU och SVA beräknat. Svaret visade sig påverkas kraftigt av hur begränsad importen av livsmedel och insatsvaror är i ett krisläge. Vid en halverad import skulle viltköttets beredskapsvärde vara ca 5 miljarder kronor, vilket är vad det då skulle kosta att producera motsvarande mängd kött i jordbruket.
Hur ska politiska styrmedel vara utformade för att samtidigt främja kolinlagring, biologisk mångfald och lokalbefolkningens välbefinnande i världens tropiska skogar? En ny studie tyder på att ett av de mest kraftfulla sätten är att ge lokal- och ursprungsbefolkningar makt över skogsförvaltningen. Studien avser tropiska skogsallmänningar i Sydamerika, Afrika och Asien.
Växtförädling gör skillnad och kan säkra tillgången till viktiga livsmedel. Det visar ett forskningsprojekt i Bangladesh, där forskare från SLU bidrog till att akuta problem med en ny svampsjukdom, ”wheat blast”, kunde mildras på kort tid. Tack vare att nya, resistenta sorter snabbt kunde tas fram kan vete åter odlas med framgång i Bangladesh.
Att ”plantera träd i Afrika” har blivit ett populärt sätt att kompensera för koldioxidutsläpp. Forskning visar dock att trädplanteringsprojekt ofta lägger för lite fokus på att gynna människorna på plats. SLU-forskarna Flora Hajdu och Linda Engström har därför utvecklat en webbaserad guide som gör det lättare att bedöma de sociala konsekvenserna av sådana projekt.
Ängelholm ska bygga ett nytt stadshus, men först ska barnen i Ängelholm få bygga sin egen version på samma plats. 120 barn kommer att ge form åt sina tankar om Ängelholms nya stadshus, men först ska de prova på demokrati i praktiken. På fredag samlas de för en gemensam demonstration genom Ängelholm som avslutas med ett möte med kommunstyrelsens ordförande.
Årets mottagare av SLU:s medaljer till personer som gjort förtjänstfulla insatser har nu utsetts. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Ing-Marie Gren. Förtjänstmedaljen i guld går till professor Ulf Magnusson, medan förtjänstmedaljen i silver går till docent Johan Lundqvist.
En studie om Europas skogsbruk gjord av forskare vid EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum som publicerades i fjol, ifrågasätts nu av 33 europeiska forskare, varav fyra från svenska universitet. I en ny artikel visar de att metodfel vid användning av satellitdata ledde till felaktiga resultat i den tidigare studien. Bland annat överskattades avverkningsvolymerna i Europa med en faktor tio.
Jubilarers samarbete fortsätter för att uppmärksamma Sveriges utemiljöer i filmserie! Femte filmen har temat ”Fyra årstider”. Titti Olsson, Tankesmedjan Movium vid SLU och chefredaktör för Tidskriften STAD, samtalar med Sölvesborgs tidigare stadsträdgårdsmästare och numera verksamhetsutvecklare Kristina Höijer. Medverkar gör även Frida Larsson Östersund, Michael Öhman Luleå och Jitka Svensson SLU.
Att betala människor i låginkomstländer för att hjälpa till är ett allt populärare sätt att bevara biologisk mångfald. Forskare från ZALF i Tyskland och SLU har undersökt hur lönesättningen påverkade effektiviteten i ett sådant projekt i Vietnam. Studien visar att det var viktigt att följa lokala rättvisenormer, i form av jämlika löner. Den visar också att kvinnorna arbetade hårdare.
I universitetens korridorer pratas det sällan om det som pågår i forskningens kulisser och de utmaningar och dilemman som forskare ställs inför i sitt dagliga arbete. Nu har en grupp på arton forskare i miljökommunikation vid SLU skrivit en forskningsartikel där de diskuterar själva forskningens dilemman.
Många låg- och medelinkomstländer börjar bygga upp sociala trygghetssystem med kontantstöd i form av pensioner och barnbidrag. I Sydafrika har ett sådant statligt trygghetssystem minskat fattigdomen och förbättrat välbefinnandet i fattiga hushåll på landsbygden. Det visar Stefan Granlund i en ny doktorsavhandling från SLU.
I januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter lag i Sverige. En av konventionens artiklar ger barn rätt till lek, fritid och vila. Hur bemöts barnens behov när städerna byggs allt tätare? Den 17 mars arrangerar Boverket i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Uppsala kommun, Tankesmedjan Movium vid SLU samt Arwidssonstiftelsen en konferens i Uppsala.
Jantelagen lever och är en av orsakerna till det svenska lantbrukets låga grad av innovation och entreprenörskap, det visar ny forskning från SLU Alnarp. Den entreprenör som sticker ut hakan men misslyckas står helt ensam, utan stöd från vare sig myndigheter eller branschens organisationer. Risken finns att samhällets ekonomiska satsningar på innovation och entreprenörskap blir verkningslösa.
Forskare vid SLU har tillsammans med forskare från universiteten i Stockholm och Aarhus undersökt hur den gemensamma jordbrukspolitiken påverkar övergödningen av Östersjön. I två artiklar konstaterar de att de nuvarande direktstöden gör så att övergödningen är större än den hade varit utan stöd, men också att relativt enkla tekniska åtgärder i hanteringen av stallgödsel kan minska övergödningen.
Oklarheter om vilket inflytande medborgardialoger kan ha på beslut i omstridda frågor leder inte sällan till konflikter. Martin Westin från SLU har studerat hur samhällsplanerare hanterar maktrelationer med medborgare i sådana dialoger. I sin avhandling beskriver han fyra olika synsätt på makt, och lanserar en ”begreppsfamilj” som kan användas i såväl utbildning som i praktisk planering.
Mjölkkor har stor kulturell och ekonomisk betydelse i Rwanda, som strävar efter att förbättra barns näringsförsörjning genom säkrad tillgång på mjölk. Merparten av mjölken produceras dock av småbönder med enstaka kor, och bristande hygien, dålig juverhälsa och penicillinresistenta bakterier är påtagliga problem. Om detta, och om möjliga motåtgärder, handlar en ny avhandling från SLU.
Finland ansluter till det svensk-norska samarbetet för att utforska flercelliga djur, växter och svampar. Under onsdagen skrev Sverige, Norge och Finlands miljöministrar under en överenskommelse om samarbete till nytta för den biologiska mångfalden i Norden. Samarbetet fokuserar på dåligt kända arter, artgrupper och ekosystem och ska bidra till ökad kunskap om deras status och insatsbehov.