Gå direkt till innehåll

Ämnen: Teknologi, allmänt

  • Schematisk bild av vad som tycks ske när forskargruppens nanopartiklar kommer i kontakt med ett höljeförsett virus (grå färg anger fosfolipider, medan gul och brun färg anger olika typer av membranproteiner). Illustration: Björn Greijer

    Upptäckt om hur coronavirus skadas av nanopartiklar banar väg för ny desinfektionsteknik

    Ett nytt sätt att oskadliggöra coronavirus har upptäckts av forskare från SLU och Tartu universitet. En viss typ av nanopartiklar visade sig skada virusets yttre hölje, vilket gör det svårare för viruset att ta sig in i mänskliga celler. Det verkningssätt som påvisades har inte beskrivits tidigare. Tekniken fungerar vid rumstemperatur och även i mörker, vilket ger en rad fördelar vid desinfektion.

  • Punktmoln av fjällbjörk, framtagen med hjälp av drönare och digital fotogrammetri. Punkterna är kategoriserade utifrån höjd över marken (blå=markhöjd, röd=topphöjd). Med hjälp av särskilda verktyg kan trädets skogsvolym och biomassa beräknas.

    3D-fjärranalysteknik förbättrar skogsinventeringen

    Data insamlade med hjälp av drönare, flygplan och satelliter kan idag ge oss en kostnadseffektiv och detaljerad övervakning av skogar. Med ny teknik och avancerade beräkningsmodeller bör sådana data kunna ligga till grund för en hållbar skogsförvaltning som inbegriper avverkningsplanering, uppskattning av skogars förmåga att lagra kol och bevarande av biologisk mångfald.

  • Brospindel (Larinioides sclopetarius), den art som nu har fått en spinnkörtel analyserad i detalj. Foto: Lena Holm

    Ny forskning kan ge svar på gåtan om varför spindelns tråd är så stark

    Den spindeltråd som spindlar använder som flyktlina är världens segaste fiber. Nu har forskare vid SLU och KI gjort viktiga upptäckter om hur den bildas och är uppbyggd. Fibern visade sig bestå av tre rörformade lager inuti varandra. Lagren har olika egenskaper och bildas i olika delar av spinnkörteln. Detta ökar möjligheten att spinna konstgjord spindeltråd med den naturliga trådens egenskaper.

  • Artikeln om det nya katalysatormaterialet för vätgasframställning fick ett eget omslag i tidskriften Inorganic Chemistry, som ges ut av American Chemical Society.

    Nytt nanomaterial för effektivare och billigare produktion av vätgas

    Fossilfri vätgas har en nyckelroll i industrins gröna omställning, men produktion via elektrolys kräver stora mängder energi. Nu har forskare från SLU och Stockholms universitet tagit fram ett lovande nanomaterial som bäddar för en billigare och mer effektiv vätgasframställning. Materialet har de mycket speciella egenskaper som krävs av katalysatorer vid vätgasframställning genom elektrokatalys.

  • Benjamin Schmuck. Foto: Göran Ekeberg

    Nya steg mot DNA-kodade cellfabriker som tillverkar skräddarsydda material

    Nanoskopiska ”proteinfibriller” är en typ av material som kan fås att utföra en rad olika uppgifter som gagnar miljö eller hälsa. De produceras med hjälp av mikroorganismer, och egenskaperna kan skräddarsys genom DNA-redigering. Benjamin Schmuck från SLU har hittat lösningar på några av hindren mot storskalig produktion, och har startat ett företag med hjälp av SLU Holding.

  • Utsnitt av en drönarbild som visar ett vattendrag och strandnära vegetation. Bildbearbetning: Eva Husson

    Drönare underlättar övervakningen av vatten- och strandvegetation

    Sverige har ett väl utbyggt system för övervakning av tillståndet i miljön, men effektiviteten kan förbättras. Övervakningen av vatten- och strandväxter i svårtillgångliga områden kan t.ex. göras med kameraförsedda drönare, utan att alltför mycket kvalitet går förlorad. Det visar Eva Husson i en avhandling från SLU.

  • Vägen till konstgjord spindeltråd allt kortare

    Vägen till konstgjord spindeltråd allt kortare

    Försöken att tillverka spindeltråd har hittills inte gett fibrer som matchar det naturliga materialets egenskaper. Nu tycks drömmen om en mer naturtrogen konstgjord spindeltråd vara på väg att förverkligas. I fredags publicerade Anna Rising och Jan Johansson från SLU och KI en artikel där de beskriver hur man i en spinningsapparat kan skapa en miljö som liknar den i en spindels spinnkörtel.

  • Avgasernas hälsoeffekter på spåren

    Hur farliga är de små nanopartiklar som kommer från bilkatalysatorerna för våra lungor? Forskare vid institutionen för kemi, SLU, har nu undersökt detta i samarbete med forskare från Karolinska institutet.

  • Hur bildas veden i trädens stam?

    Vedämnets sammansättning och innehållet av cellulosa i stammarna har stor betydelse vid framställning av förnybara produkter från skogsråvara, t.ex. träpellets. Robert Nilsson vid SLU i Umeå har med molekylära metoder tagit reda på mer om hur vedceller bildas.

  • Bättre papper och biomaterial med avancerad bildanalys

    Bättre papper och biomaterial med avancerad bildanalys

    Högupplösta, tredimensionella bilder av nätverket av träfibrer i papper och andra fiberbaserade biomaterial kan framställas med hjälp av intensiv röntgenstrålning. Med avancerad bildanalys kan man sedan få fram mycket användbar information om materialen. Det visar Maria Axelsson i en avhandling från SLU. Resultaten banar väg för helt nya biomaterial och förbättringar av papper och kartong.