Kraftledningsgator och vägrenar kan hysa lika många arter som ängs- och betesmarker med höga naturvärden, men det är inte alla typer av arter som trivs där. Dessa modernare miljöer kan därför inte ersätta ängar och beteshagar, även om de särskilt i blomfattiga landskap kan ha betydelse för den biologiska mångfalden. Det visar forskare från SLU i en ny studie.
Kunskap om kolinlagring i skog och mark hjälper kommuner att minska sin klimatpåverkan och bidrar på så sätt till att Sverige kan uppnå klimatmålet om netto noll växthusgasutsläpp 2045. Det framgår i en ny rapport från SLU som har tagits fram på uppdrag av Stockholms stad. Kunskapen är avgörande för utvecklandet av nya klimatstrategier och styrmedel som tar hänsyn till betydelsen av kolsänkor.
Vägsalt används för att skapa framkomlighet i trafiken, men vad har det för negativa effekter, förutom rostande bilar och arga insändare? En ny global studie har undersökt hur livet i sjöar påverkas av att salthalterna ökar – och den påverkan är större än man tidigare anat.
Om vi sköter vägkanterna rätt kan de bli bättre livsmiljöer för de växter, fjärilar och humlor som har fått minskat utrymme i landskapet när hagar och ängar försvunnit. Det gäller särskilt lågtrafikerade vägar, enligt en ny avhandling från SLU. Vägar med hög trafik innebär en risk för till exempel bosökande humledrottningar. Också kraftledningsgator har stor potential för naturvården.
Ett internationellt konsortium redovisar idag den största studien någonsin av de mikrober som finns på ytor och i luft i storstadsmiljöer jorden runt. Prover från kollektivtrafik och sjukhus i 60 städer gensekvenserades och varje stad visade sig ha sin egen mikrobiella profil. Bland alla identifierade mikrober fanns tusentals virus och bakterier som inte finns i några referensdatabaser.
Stjärnfläckad havscitron, vit hallonkottnuding och blåprickig solbadare finns alla i svenska vatten. Med en ny Nationalnyckel från SLU Artdatabanken öppnar sig nu en värld för dig som vill upptäcka och lära dig mer om de spektakulära nakensnäckorna och deras släktingar. Många är färgsprakande med häftiga utskott och mycket vackra.
Den stora minskningen av arealen naturbetesmark och äng under de senaste 200 åren utgör ett hot mot alla de växter som behöver ett öppet landskap. Det är känt sedan tidigare att vägkanter kan vara en viktig livsmiljö för dessa växter, och ju äldre vägarna är desto bättre, visar en ny studie från SLU och Stockholms universitet.
Bevarandeplaner för skyddade områden beaktar inte i tillräcklig utsträckning de negativa ekologiska avtryck som vägar och järnvägar gör. Det visar en studie som undersöker hur fågelskyddsområden påverkas av infrastrukturen.
SLU har fått i uppdrag av regeringen att bygga ett nytt oceangående undersöknings- och forskningsfartyg. Nu vill vi ha förslag på vad det nya fartyget ska heta.
Genom att även ta hänsyn till backar, kurvor och korsningar blir det nu lättare att välja väg för skogsbrukets virkestransporter. I sin doktorsavhandling vid SLU har Gunnar Svenson vidareutvecklat systemet Krönt vägval, som används för att hitta den bästa vägen och mäta avståndet från skog till industri.
Det blev det norska företaget Skipsteknisk som fick uppdraget att ta fram det design- och konstruktionsmässiga underlaget till byggandet av SLU:s fartyg för miljöövervakning och fiskeriforskning. Avtalet skrevs på igår, 17 december 2015. Det underlag som avtalet gäller ska ligga till grund för upphandling av varv under hösten 2016.
Varsågod - en invit till dig för att upptäcka det 21:a århundradets landskapsarkitektur, presenterat av SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Alnarp - en av Europas främsta forsknings- och undervisningsmiljöer inom ämnet. Träd in i en ny värld på utställningen [LAND]SKAPA på Form/Designcenter i Malmö. Samhället förändras och fler och fler människor, både i Sverige och i världen, bor i förtätade s
Hur farliga är de små nanopartiklar som kommer från bilkatalysatorerna för våra lungor? Forskare vid institutionen för kemi, SLU, har nu undersökt detta i samarbete med forskare från Karolinska institutet.
Om hur djur kan hanteras med minsta möjliga stress handlar två seminarier som hålls vid SLU den 16-17 november. Det är Jim Lindsay från Australien som kommer att berätta om sin metod att hantera djur, främst boskap, i samband med transport och vid slakt. Metoden ”Low stress stock handling” (LSS) går ut på att hantera djur på ett lugnt och säkert sätt med så få stressmoment som möjligt.
Årets Guldälg går till professor Göran Ericsson och hans forskargrupp för forskningsprojektet med GPS-märkta älgar – Temaprogrammet Vilt och Skog. Projektet ger värdefull information som ökar kunskapen om älgar, rörelse och viltolyckor.
Om du på vandring genom en norrländsk skog plötsligt befinner dig på en smal väg som slingrar sig fram genom landskapet, så kan du vara ganska säker på att du hittat en cykelstig. Jägmästarstudenten Anna-Maria Rautios examensarbete ”De norrländska svältsnörena - en skogshistorisk analys av cykelstigsbyggnationen under 1900-talet” beskriver dessa smala cykelstigars tillkomst och historia.
Turista med djur, blir det sju resor värre? Utan effektiv antibiotika – vad gör vi då? Kan leishmanios bli en realitet i Sverige? Ämnena kommer att avhandlas i ett EU-perspektiv med devisen ”djur plus människa = en hälsa”. Sveriges Veterinärförbund firar 150 år med ett seminarium om zoonoser och antibiotikaresistens den 11 maj under den traditionella Hernquistdagen vid SLU i Skara.
Färre individer i besättningen och lägre vikt vid slakt tycks ge minskad dödlighet vid transporter av kycklingar. Det visar forskning som gjorts vid SLU i Alnarp. I samband med lastning och transport av slaktkycklingar i Sverige dör mellan 0,04 - 0,29 procent i mekaniskt ventilerade bilar . Det går dock att sänka dödligheten enligt forskning vid SLU.
Färre slakterier och längre djurtransporter - hur går det med djurvälfärden? Frågorna diskuteras över en fika med forskare, Science Café, måndag 19 oktober 19-21 på Nockes café, Djäknegatan 4 i Skara. Bo Algers professor i husdjurshygien vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Skara finns på plats. Han har i många år jobbat med frågor om djurs hälsa och välbefinnande.
För en älg kan vägtrafik, skoterkörning, jakt och friluftsliv bjuda på ofrivilliga och ibland farliga möten med människan. Wiebke Neumann från SLU har undersökt hur älgar rör sig i landskapet och vilka undanmanövrar de gör när de blir störda. I avhandlingen visar hon bland annat att störningar vid jakt inte tycks öka risken för trafikolyckor.