En SLU-ledd studie redovisar vad 20 års forskning säger om klimatförändringarnas inverkan på tio hjortdjur i Europa, Asien och Nordamerika. Även om mildare vintrar gynnar många populationer, kan varmare och torrare somrar vara en fysisk påfrestning som driver dem till nordligare områden. Insikter som dessa kan hjälpa viltförvaltare att förstå hur hjortpopulationer kan reagera på framtida klimat.
Vissa markägare stödutfodrar älgar för att de ska klara vintern bättre, men detta tycks även göra att älgarna ändrar vad de äter i övrigt. En ny SLU-ledd studie visar att älgar som har ätit sockerbetor eller potatis också har ätit mer kvistar från gran. Det handlade inte om stora mängder gran, så det är oklart vilken praktisk betydelse detta betande har för skogsbruket.
Mängden blåbär, lingon och ljung har minskat kraftigt i svenska skogar, men det finns kunskapsluckor om orsakerna till detta. Nu finns en avhandling från SLU som visar hur skogens trädslagsblandning och täthet påverkar tillväxten hos dessa risväxter, liksom näringsvärdet för klövvilt. Resultaten har även kopplingar till diskussionen om betesskador i skog.
På söndag drar SVT:s program "Den stora älgvandringen" i gång. Sveriges lantbruksuniversitet har även i år en viktig roll i samarbetet med produktionen: att förmedla kunskap.
Nu förlängs det svensk-norska samarbetet om en utökad samordning av viltförvaltning över gränserna. SLU och Høgskolen i Innlandet (INN) har i samarbete med länsstyrelserna i Dalarna och Värmland och motsvarande myndigheter i Norge fått finansiering av Interreg Sverige-Norge. Grensevilt 2 bygger på det uppmärksammade projektet Grensevilt, men ska även studera effekter av vindkraft på vilt.
Skogsskadorna väger tungt när det beslutas hur många älgar som ska skjutas och var. Ny forskning från SLU visar att mängden tall och mängden andra hjortdjur också måste tas med i beräkningen, tillsammans med antalet älgar, om skadorna på tall ska kunna minskas på ett effektivt sätt.
När älgkon föder sina kalvar under våren är energibehovet stort, så att kalvningen sammanfaller med ett grönskande landskap är ingen slump. I en världsunik studie länkar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet klimatstudier till kunskap om den stora växtätaren älgens liv och visar att älgkornas tid för kalvning matchar vegetationsperiodens början, eller sker strax innan.
För att spara energi om vintern sänker älgen både hjärtrytm och kroppstemperatur kraftigt. Det visar en ny studie där forskare utrustade älgar med sensorer och GPS-halsband för att för första gången kunna mäta älgars fysiologiska variationer över ett helt år. Studien är gjord inom ett samarbete mellan SLU och norska Høgskolen i Innlandet.
I Sverige finns 144 olika älgförvaltningsområden. För att en adaptiv förvaltning ska fungera framgångsrikt krävs att människorna som utgör förvaltningen har bästa förutsättningar att hantera de utmaningar som uppstår, menar Sabrina Dressel, SLU, som tillsammans med kollegor från Umeå universitet och Lunds universitet undersökt förvaltarnas egna upplevelser av anpassningsförmåga.
Skogsskador där älgen betar ekonomiskt viktig tall är en välkänd problematik. Lösningen kan i vissa områden vara att gynna bärris och minska antalet mindre hjortdjur – inte endast antalet älgar. Robert Spitzer disputerar den 13 december vid SLU i Umeå.
Det står nu klart att älgens hjärnhinnemask är spridd över hela Sverige och förekomsten förväntas öka ytterligare i takt med klimatförändringarna. Parasitens utbredning har hittills varit okänd, men forskare från SLU har i en nyligen publicerad studie kunnat kartlägga både spridning och inverkan på de smittade djuren.
Räv, korp, duvhök och kungsörn är vanliga besökare vid vargslagna älgar, konstaterar forskare vid SLU. Att vargarna har blivit fler har inte lett till att tillgången på älgkadaver ökat för asätare. Däremot är födan jämnare fördelad under året i vargrevir än i områden utan varg, vilket betyder mycket för asätarna, särskilt under senvintern.
Den 23–24 oktober möts forskare från Nordeuropa, Ryssland och Nordamerika på SLU i Uppsala, för att diskutera hälsoläget bland norra halvklotets älgar. Fokus ligger på larm om massdöd och de utmaningar som följer av växande klövviltsstammar. Mötet är det första i sitt slag, och moderator är vetenskapsjournalisten Henrik Ekman.
Nära 70 % av älgkalvarna på Öland dör innan en månads ålder. Ett gemensamt forskningsprojekt mellan och SLU och SVA har med hjälp av 20 GPS-märkta älgkor följt upp överlevnaden av födda älgkalvar på Öland. De gps-märkta korna födde i år 22 älgkalvar. Av dessa överlevde endast 7 kalvar fram till september månads utgång. Hälften av kalvarna hittades döda i samband med födseln.
Årets älgjakt är den första sedan ett nytt system för älgförvaltning infördes. För att förbereda övergången till den nya älgförvaltningen har Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i samarbete med Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket genomfört regeringsuppdrag om inventeringsmetoder av älg samt utvecklat ett utbildningspaket med filmer, faktablad och vägledning
I en tidigare publicerad uppsats visade det skandinaviska vargforskningsprojektet (Skandulv) att vargar i Skandinavien hade större andel lyckade jaktförsök på älg jämfört med vargar i Nordamerika. I en uppföljande studie visar SLU-forskarna nu att skandinaviska vargar även dödar älg betydligt oftare än vargar i Nordamerika.
Nu i februari 2012 får 40 nya älgar GPS/GSM-sändare i området norr om Växjö. SLU arbetar med att studera hur älgar och andra stora växtätare samverkar med sin miljö genom betestrycks-, vandrings-, reproduktions- och överlevnadsstudier. Ett viktigt inslag i är också studera om och hur skogsbruket kan påverka fördelning och mängd foder.
Från den 1 januari 2012 införs ett nytt förvaltningssystem för Sveriges viktigaste vilt, älgen. Sveriges lantbruksuniversitet har på regeringens uppdrag tagit fram ett utbildningsmaterial som riktar sig till alla som kommer att arbeta med älgförvaltning, från länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer och älgförvaltningsgrupper till de enskilda jaktlagen och jägarna.
Skandinaviska älgar är rädda för människan men har ”glömt” hur man försvarar sig mot vargen. Älgjakten har minskat i vargområden, medan lodjur inte konkurrerar alls med vargar. Det är några av slutsatserna i Camilla Wikenros avhandling från SLU. Hon konstaterar också att asätare som räv och korp sedan vargens återkomst inte har fått bättre tillgång på föda, men den är jämnare fördelad över året.
Hur kommer älgen i fjällvärlden att påverkas av klimatförändringen och turismen? Och hur kan formerna för samverkan mellan forskning och samhälle utvecklas? Det frågar sig forskarna i projektet ICEMOOSE som långsiktigt tänker studera älgens förhållanden i arktiska Sverige.