Gå direkt till innehåll

Kategorier: arter

  • Martin Falklind och Edvin Kronberg tilldelas SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025

    Martin Falklind och Edvin Kronberg tilldelas SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025

    SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025 tilldelas naturfilmaren Martin Falklind och eldsjälen Edvin Kronberg för deras insatser för biologisk mångfald i Sveriges vattenmiljöer. Martin har genom sina filmer skapat medvetenhet om ekosystemens skönhet och hoten mot dem, medan Edvin genom eget initiativ har återställt livsmiljöer för fisk. Deras arbete inspirerar till förändring och engagemang.

  • Svartmunnad smörbult förändrar kustfiskbestånden i Östersjön

    En liten, anpassningsbar och aggressiv nykomling håller på att förändra Östersjöns kustekosystem. Den invasiva fisken svartmunnad smörbult har spridit sig snabbt längs kusten. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar hur den svartmunnade smörbultens etablering påverkar fiskbestånden – vissa arter gynnas, medan andra minskar i antal.

  • Svampen ribbsopp upptäcktes för första gången i Sverige 2017. Arten expanderar mycket snabbt och konkurrerar med inhemska rödlistade mykorrhizasvampar. Foto: Tommy Knutson

    Ny riskklassificering av främmande arter

    SLU Artdatabanken har, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, genomfört en ny riskklassificering av främmande arter i Sverige. Syftet är att identifiera hot mot biologisk mångfald. Arbetet underlättar för myndigheter att prioritera insatser och minska ekologiska och ekonomiska skador.

  • Foto: Jenny Svennås-Gillner/SLU och Lodewicus de Honsvels

    Miljonregn över SLU-forskare: Ska leta fjärilar i regnskogen

    Mariana Braga vid SLU får 34 miljoner kronor för forskning om fjärlars livsmiljöer och värdväxter i tropiska regnskogar. Hennes mål är att öka kunskapen för att bevara fjärilar som hotas av klimatförändringar och miljöförstöring.

  • Lejonhane vid Ngorongoro-kratern i Tanzania. Foto: Ingela Jansson

    Ny studie om hur människa och lejon kan leva sida vid sida

    Konflikter med boskapsskötare och inavel hotar lejonen i Ngorongoro-kratern i Tanzania. Men genom att inkludera lokalbefolkningen i bevarandeprojekt och förvandla lejonjägare till lejonväktare har de stora kattdjuren bättre chans att klara sig, enligt en ny doktorsavhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

  • Gångsystem av granbarkborre (Ips typographus). Fotograf: Viktor Wrange

    Försvåra för granbarkborren genom att blanda skötselstrategier

    En blandning av skötselstrategier minskar skogens känslighet för granbarkborreangrepp enligt en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I simuleringsförsök visade sig den mest framgångsrika strategin för att förhindra storskaliga angrepp, vara att minska förekomsten av stora granar i landskapet.

  • Smedjan vid SLU campus Skara. Foto: Vanja Sandgren

    Pressinbjudan SLU Skara - populärvetenskap på Smedjeveckan

    Träffa människor och prata om hästar, hundar, bin, maskiner, mat, spel och böcker. Sista veckan i september, närmare bestämt 23 till 27 september, äger SLU Skaras traditionella Smedjeveckan rum. I år är temat Sätt igång!

  • Bild på en fiskebåt. Fotograf: Danmarks Pelagiske Producentorganisation (DPPO)

    Majoriteten av den trålade sillen stressas hårt och dör innan de når däck

    I en ny studie har forskare från SLU tillsammans med en rad danska aktörer, undersökt djurvälfärden för sill som trålas på öppet hav i Nordsjön. Resultaten, som publicerats i Nature Scientific Reports, visar att hela 96 procent av de fångade sillarna var döda när de nådde fartygsdäcket.

  • En trädgårdshumla (Bombus hortorum) äter på en åkertistel (Cirsium arvense) i en vägren intill en trafikerad väg. Foto: Svenja Horstmann.

    Trafik minskar vägrenars värde för pollinerande insekter

    Vägrenar kan vara en bra livsmiljö för pollinatörer, enligt en studie från Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet. Skötselmetoder som ger mer blommor resulterar också i fler vilda bin och även fjärilar vid de allra rikaste vägkanterna. Men ju mer trafikerad vägen är desto farligare är miljön för vilda bin och fjärilar.

  • Tussilago. FOTO: Gert Olsson/Scandinav

    Vårkollen visar att årets vår är tidig

    Vårkollen visar att 2024 års vår är tidig jämfört med hur det var förr vid den här tiden på året. Även om det varit många kalla perioder, har våren ändå kommit längre norrut än de historiska genomsnitten från förr i tiden. De tidiga arterna tussilago, blåsippa och sälg har dock begränsats av snögränsen.

  • Lena Gustafsson får SLU Artdatabanken naturvårdspris vid konferensen Flora- och faunavård 2024.

    Naturvårdspriset 2024 går till skogsforskare

    SLU Artdatabankens naturvårdspris 2024 går till Lena Gustafsson för hennes enastående förmåga att vara enande kraft inom den konfliktfyllda skogsdebatten. SLU Artdatabankens naturvårdspris delas varje år ut till någon som gjort enastående insatser för att bevara den biologiska mångfalden. Priset delades ut 24 april 2024 på konferensen Flora- och faunavård på SLU:s campus Ultuna i Uppsala.

  • Vinteröverlevnaden för snokar har minskat, särskilt de senaste decennierna, enligt en studie från Nackareservatet i Stockholm. Det beror troligtvis på att det är mindre snö. Foto: Simon Kärvemo

    Snokarna klarar vintern sämre i ett varmare klimat

    Svenska snokar är världens nordligaste äggläggande reptiler. En ny studie som letts av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att snokarna har gynnats av längre och varmare somrar, men att deras vinteröverlevnad istället har minskat. En trolig förklaring är att vintrarna allt oftare saknar ett isolerande snötäcke.

  • Gulafebernmygga, aedes aegypti. Fotograf: Rickard Ignell

    Forskarnas fällor med ko-urin hindrade malarians framfart

    I en ny vetenskaplig artikel beskriver ett forskarteam från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) hur deras myggfällor bidragit till att minska spridningen av malaria i byn Magge i södra Etiopien med 60 procent. Fällorna som testades i studien preparerades med en syntetisk doft av färskt ko-urin som attraherar olika sorters myggor som använder urinen som en slags energidry

Visa mer