Intresset för genomiska test, dvs. analyser av djurs hela arvsmassa, har ökat snabbt inom aveln på mjölkkor. Det är numera billigt att ta fram DNA-profiler på enskilda individer och enligt en ny SLU-ledd studie ger de en bättre bild av vilka kvigkalvar som bör bli avelsdjur i besättningen, i jämförelse med dagens härstamningsindex.
Ohämmad korsningsavel är ett hot mot många husdjursraser, och egenskaper som kan vara ytterst värdefulla i vissa områden riskerar att gå förlorade. Ett sätt att bevara sådana raser är att göra dem mer produktiva genom systematisk avel. Det visar Emelie Zonabend König från SLU i en avhandling om Red Maasai, en östafrikansk fårras med god motståndskraft mot torka och parasiter.
Hur många fungerande spenar en sugga har blir allt viktigare ju större kullarna blir. Att inte få en egen spene, eller att få en som fungerar dåligt, är förödande för en nyfödd kulting. Nu kommer en avhandling från SLU som visar att antalet spenar och deras kvalitet kan påverkas via avelsurval.
Bra exteriör och god benhälsa, samt talang, är egenskaper som ger den unga hästen goda förutsättningar att senare i livet lyckas på tävlingsbanan. Det visar Lina Jönsson i en doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Ett DNA-prov som man kan ta redan vid födseln ger idag viktiga upplysningar om avelsvärdet hos en blivande mjölkko eller avelstjur. Så kallad genomisk avelsvärdering kan dessutom göra det möjligt att föra in nya egenskaper i avelsarbetet, som foderomvandlingsförmåga och utsläpp av växthusgaser. Om detta berättar Helen Hansen Axelsson i en avhandling från SLU.
En sugga ska lämna ifrån sig många, tunga och livskraftiga smågrisar, men aveln kan inte fokusera enbart på detta. En sugga som tär för hårt på hullet under digivningen riskerar nämligen att utveckla bogsår och hon lyckas kanske inte producera en lika stor kull nästa gång. Om detta skriver Helena Lundgren från SLU i en avhandling om förutsättningarna att avla fram mer produktiva suggor.
Med hjälp av avelsprogram kan utrotningshotade populationer av kattarter fås att överleva. Paweena Thuwanut har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt hur man ska få spermakvaliteten att bibehållas efter frysförvaring och upptining. Hon fann att antioxidanten glutationperoxidas i spädningsvätskan kunde öka de upptinade spermiernas kvalitet.
Idag finns effektiva urvalsverktyg för svensk varmblodsavel. Med information från två olika unghästtester och tävlingsresultat beräknas omfattande avelsindex som gör det möjligt att välja ut värdefulla hingstar och ston. De nya indexen bygger på en avhandling av Åsa Viklund från SLU.