Prisregn över uppskattade skogsfilmer
Fint pris till svensk skogsfilm om naturturism och mångbruk. Filmerna från SLU uppskattas av både filmjurys av och de som arbetar med undervisning och rådgivning om skog.
Kategorier: bioenergi
-
-
Mycket biomassa med rätt skötsel
Poppel och hybridasp ingår bland Populus-arterna och är bland de mest produktiva trädslagen i Sverige. Intresset för att odla dem har ökat på grund av politiska mål för att öka andelen förnybar energi och att öka andelen lövträdsarter i skogarna. I en ny avhandling från SLU har Rebecka Mc Carthy undersökt hur Populus-arter bäst etableras på skogsmark.
-
Nya praktiska råd om etablering av energiskog
Jämn och snabb uppkomst bäddar för god tillväxt och hög skörd i salixplanteringar, och därför är det viktigt att välja sticklingar med omsorg och att plantera dem på rätt sätt. Om detta berättar Stina Edelfeldt i en avhandling från SLU. Att plantera sticklingar liggande och att använda klena sticklingar ökar t.ex. risken för luckiga bestånd. Och kvävegödsling kan gynna ogräsen mer än salixen.
-
Mer mat och bioenergi ur kassava med nya metoder
Nya sätt att tillvarata stärkelse från kassava kan ge mat till ytterligare 30 miljoner människor utan att ta mer jordbruksmark i anspråk än i dag. År 2030 kan siffran vara 100 miljoner. Utöver detta kan samma mark också bidra till en ökad produktion av bioenergi. Detta visar en ny studie från forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och China Agricultural University (CAU).
-
Global marknad för träpellets växer fram
Sverige dominerar inte längre på träpelletsmarknaden – i dag är den global, och den största produktionen finns i Nordamerika. Detta innebär också att priserna på träpellets nu sätts på en internationell marknad. Marknaden för flis är å andra sidan huvudsakligen inhemsk. Det visar Olle Olsson i en avhandling från SLU om hur marknaden för trädbränslen har utvecklats under de senaste tjugo åren.
-
Kvävegödsel kan produceras med förnybar energi
Svenskt lantbruk använder 9 TWh energi varje år. Mycket naturgas, olja och kol används för att producera kvävegödsel. Tillverkningen leder till stora utsläpp av växthusgaser. Men det finns möjligheter att i stället producera kvävegödsel baserat på förnybara resurser. Detta undersöker ett tvärvetenskapligt projekt med forskare från SLU och Lunds tekniska högskola. LRF bidrar med kompetens.
-
Hampa lovordas som energigröda
Hampa har goda förutsättningar att bli en viktig energigröda i Sverige. Avkastningen är hög, bekämpningsbehovet litet och grödan kan utnyttjas i form av såväl fastbränsle som biogasråvara. Det skriver Thomas Prade i en doktorsavhandling från SLU.
-
Energistubbar – ett miljöhot eller ett värdefullt tillskott i energiomställningen?
Intresset för att använda avverkningsstubbar som förnybar energiråvara är stort, men miljöeffekterna av storskalig stubbskörd är ännu delvis oklara. I veckan samlades ett 60-tal forskare och intressenter på SLU för att diskutera kunskapsläget.
-
Havre – en blivande oljegröda?
Biodiesel kan tillverkas av raps, men det behövs fler oljegrödor om volymerna ska bli riktigt stora i svenskt jordbruk. Nu undersöks förutsättningarna att ta fram spannmålssorter med riktigt fettrika kärnor. I en avhandling från SLU visar Åsa Grimberg att havre är en lämplig modellgröda.
