Två SLU-forskare har i år tilldelats ett av de mest prestigefyllda forskningsbidragen i Europa, ett så kallat startbidag från Europeiska forskningsrådet (ERC). Barbara Locke Grandér ska arbeta med resistens mot varroakvalster hos honungsbin, medan Maria Westerholms mål är att öka den mikrobiella produktiviteten vid framställning av biogas.
I ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Lunds universitet har en forskargrupp undersökt hur snittlängden vid hackning av vall och helsäd, som biogasgrödor, påverkar metanpotentialen, energiavkastning och produktionskostnad. Resultaten visar att sambandet mellan snittlängd och metanpotential är mer komplext än förväntat och att det inte alltid är lönt att hacka fint – tvärtom
Biogas bildas när organiskt avfall bryts ner utan syre med hjälp av olika mikroorganismer. Det sista steget i omvandlingen till metan kan dock hämmas om avfallet är proteinrikt. Maria Westerholm har i sitt doktorsarbete vid SLU funnit två nya mikrober som kan ha stor betydelse för biogasproduktion med sådant material.
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, bygger en ny biogasanläggning. Anläggningen innebär att Nationellt forskningscentrum för lantbrukets djur, Uppsala-Lövsta, blir självförsörjande på el och värme under stora delar av året. Den totala investeringen uppgår till 28 miljoner kronor och om allt går enligt plan tas biogasanläggningen i bruk i april 2012.
När oljan tar slut kan jordbrukets maskiner drivas med biodrivmedel som produceras av biomassa från jordbruket själv. Serina Ahlgren vid SLU har också funnit att mineralkvävegödsel kan framställas utan fossila resurser.