Gå direkt till innehåll

Kategorier: biologisk mångfald

  • SM i Klimatspel utmanar Sveriges elever

    SM i Klimatspel utmanar Sveriges elever

    SM i Klimatspel vill engagera elever på högstadiet och gymnasiet med utmaningen: Fixa matsystemet, rädda den biologiska mångfalden och klimatet! Vinnarna får laga en hållbar lyxlunch med kocken Paul Svensson och pågår mellan 15 april till 15 juni.

  • Martin Falklind och Edvin Kronberg tilldelas SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025

    Martin Falklind och Edvin Kronberg tilldelas SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025

    SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025 tilldelas naturfilmaren Martin Falklind och eldsjälen Edvin Kronberg för deras insatser för biologisk mångfald i Sveriges vattenmiljöer. Martin har genom sina filmer skapat medvetenhet om ekosystemens skönhet och hoten mot dem, medan Edvin genom eget initiativ har återställt livsmiljöer för fisk. Deras arbete inspirerar till förändring och engagemang.

  • Svartmunnad smörbult förändrar kustfiskbestånden i Östersjön

    En liten, anpassningsbar och aggressiv nykomling håller på att förändra Östersjöns kustekosystem. Den invasiva fisken svartmunnad smörbult har spridit sig snabbt längs kusten. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar hur den svartmunnade smörbultens etablering påverkar fiskbestånden – vissa arter gynnas, medan andra minskar i antal.

  • Svampen ribbsopp upptäcktes för första gången i Sverige 2017. Arten expanderar mycket snabbt och konkurrerar med inhemska rödlistade mykorrhizasvampar. Foto: Tommy Knutson

    Ny riskklassificering av främmande arter

    SLU Artdatabanken har, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, genomfört en ny riskklassificering av främmande arter i Sverige. Syftet är att identifiera hot mot biologisk mångfald. Arbetet underlättar för myndigheter att prioritera insatser och minska ekologiska och ekonomiska skador.

  • Foto: Jenny Svennås-Gillner/SLU och Lodewicus de Honsvels

    Miljonregn över SLU-forskare: Ska leta fjärilar i regnskogen

    Mariana Braga vid SLU får 34 miljoner kronor för forskning om fjärlars livsmiljöer och värdväxter i tropiska regnskogar. Hennes mål är att öka kunskapen för att bevara fjärilar som hotas av klimatförändringar och miljöförstöring.

  • Lejonhane vid Ngorongoro-kratern i Tanzania. Foto: Ingela Jansson

    Ny studie om hur människa och lejon kan leva sida vid sida

    Konflikter med boskapsskötare och inavel hotar lejonen i Ngorongoro-kratern i Tanzania. Men genom att inkludera lokalbefolkningen i bevarandeprojekt och förvandla lejonjägare till lejonväktare har de stora kattdjuren bättre chans att klara sig, enligt en ny doktorsavhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

  • Smedjan vid SLU campus Skara. Foto: Vanja Sandgren

    Pressinbjudan SLU Skara - populärvetenskap på Smedjeveckan

    Träffa människor och prata om hästar, hundar, bin, maskiner, mat, spel och böcker. Sista veckan i september, närmare bestämt 23 till 27 september, äger SLU Skaras traditionella Smedjeveckan rum. I år är temat Sätt igång!

  • Skelettskogen kan vara farlig, särskilt dagar då det blåser. Det varnar professor Thomas Ranius (SLU) för.

    Granbarkborren skapar skelettskogar i Småland och Östergötland

    Granbarkborren har skapat skelettskogar i Småland och Östergötland. Rådet är att undvika stigar i dessa områden på grund av risk för fallande träd. Forskare undersöker nu hur skelettskogarna påverkar biologisk mångfald. Kontakta Thomas Ranius för mer information.

  • En trädgårdshumla (Bombus hortorum) äter på en åkertistel (Cirsium arvense) i en vägren intill en trafikerad väg. Foto: Svenja Horstmann.

    Trafik minskar vägrenars värde för pollinerande insekter

    Vägrenar kan vara en bra livsmiljö för pollinatörer, enligt en studie från Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet. Skötselmetoder som ger mer blommor resulterar också i fler vilda bin och även fjärilar vid de allra rikaste vägkanterna. Men ju mer trafikerad vägen är desto farligare är miljön för vilda bin och fjärilar.

  • Tussilago. FOTO: Gert Olsson/Scandinav

    Vårkollen visar att årets vår är tidig

    Vårkollen visar att 2024 års vår är tidig jämfört med hur det var förr vid den här tiden på året. Även om det varit många kalla perioder, har våren ändå kommit längre norrut än de historiska genomsnitten från förr i tiden. De tidiga arterna tussilago, blåsippa och sälg har dock begränsats av snögränsen.

  • Lena Gustafsson får SLU Artdatabanken naturvårdspris vid konferensen Flora- och faunavård 2024.

    Naturvårdspriset 2024 går till skogsforskare

    SLU Artdatabankens naturvårdspris 2024 går till Lena Gustafsson för hennes enastående förmåga att vara enande kraft inom den konfliktfyllda skogsdebatten. SLU Artdatabankens naturvårdspris delas varje år ut till någon som gjort enastående insatser för att bevara den biologiska mångfalden. Priset delades ut 24 april 2024 på konferensen Flora- och faunavård på SLU:s campus Ultuna i Uppsala.

  • Vinteröverlevnaden för snokar har minskat, särskilt de senaste decennierna, enligt en studie från Nackareservatet i Stockholm. Det beror troligtvis på att det är mindre snö. Foto: Simon Kärvemo

    Snokarna klarar vintern sämre i ett varmare klimat

    Svenska snokar är världens nordligaste äggläggande reptiler. En ny studie som letts av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att snokarna har gynnats av längre och varmare somrar, men att deras vinteröverlevnad istället har minskat. En trolig förklaring är att vintrarna allt oftare saknar ett isolerande snötäcke.

Visa mer