År 2007 redovisade forskare i Grönlands högarktiska del några av de snabbaste förändringarna i naturens tidtabell som någonsin observerats. 15 år senare visar samma forskare att mönstret har förändrats. Medan vårarna förut kom allt tidigare år efter år syns numera en stor variation från år till år i tidpunkten för olika händelser. Detta kan göra det svårare för arter att anpassa sig.
Det finns en hel del kunskap som stöd både för att mota och möta ett förändrat klimat. I senaste numret av Miljötrender från SLU läser du bl.a om: framtidens Östersjö, skogens klimatnytta, naturliga myrars klimatpåverkan, hur jordbruket möter ökad torka och väta och om näringsfattigare arktiska vatten. Läs också om hur man med konstnärliga metoder kan vidga kunskapen om kommande klimatförändringar
I ett ändrat klimat förväntas utbrott av såväl gamla som nya skadegörare öka, och de regionala skadeutbrotten fångas inte upp i den årliga inventeringen av Riksskogstaxeringen vid SLU. Via rapporteringssystemet SkogsSkada kan man få en indikering på att en viss skadegörare börjar uppträda i en viss region, och då sätta igång en riktad inventering.
Gran är det bästa trädslagsvalet i södra Sverige med avseende på maximal kolinlagring. Det har Karna Hansson funnit i sitt doktorsarbete vid SLU. Tall och björk, som växte på samma marktyp i Halland, hade inte samma kolinlagring. I försök i norra Finland var kolförråden jämförelsevis mindre och skillnaderna mellan trädslagen små.
Den 25 februari möts de skånska universiteten för att diskutera forskning med relevans för lokal och regional klimatanpassning.