Svenskarnas livsmedelskonsumtion överskrider i flera avseenden de så kallade planetära gränserna för livsmedelssystemet. En klimatskatt på mat skulle kunna minska den svenska medelkostens miljöavtryck med 7–12 procent, men det finns också konflikter mellan olika miljömål som komplicerar bilden. Om detta skriver Emma Moberg i en doktorsavhandling från SLU.
Vägsalt används för att skapa framkomlighet i trafiken, men vad har det för negativa effekter, förutom rostande bilar och arga insändare? En ny global studie har undersökt hur livet i sjöar påverkas av att salthalterna ökar – och den påverkan är större än man tidigare anat.
H.K.H. Prins Carl Philip förrättar invigningen av SLU Götala nöt- och lammköttsforskning, Nordens ledande anläggning i sammanhanget. Forskningen inom nöt- och lammköttsproduktion är viktigare än någonsin för att förstå och tolka betydelsen av framtidens djurhållning och dess utmaningar inom inte minst klimat och andra miljöfrågor. Invigningen sker onsdagen den 26 september 2018.
En ny rapport från EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion vid SLU, beskriver vilka växtskyddsmedel som används i ekologisk produktion och vilka risker de har för hälsa och miljö. Förebyggande åtgärder dominerar och användningen av växtskyddsmedel är begränsad. Främst biologiska medel används och ett fåtal kemiska växtskyddsmedel, de flesta med låg risk för hälsa och miljö.
Förtätning av städer eller ökad naturhänsyn i skogsbruket – kan man i förväg ta reda på hur förändringar i miljön kommer att påverka människan? I ett unikt, tillfälligt labb på SLU Alnarp arbetar ett internationellt forskarteam med att samla in mänskliga reaktioner via elektroder och elektriska impulser.
Ett totalt fiskeförbud är en effektiv åtgärd för att snabbt stärka svaga bestånd av till exempel torsk, gös och sik. Fiskarna blir fler och större i fiskefria områden, och antalet rovfiskar ökar vilket är positivt för ekosystemet som helhet. Det här visar en utvärdering av fem fiskefria områden som genomförts av Sveriges lantbruksuniversitet.
Vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, pågår under våren rekryteringskampanjen #pluggahållbart för att locka fler studenter till några av de utbildningar som ger kompetens som efterfrågas inom de gröna näringarna.
Halten av metallen vanadin kan vara förhöjd i vissa marker. Detta behöver dock inte vara ett miljöproblem, eftersom vanadinet kan vara så hårt bundet att det inte tas upp av organismer i marken. Om man vill bedöma om vanadinförekomsten är skadlig är halten i markvattnet ett bättre mått än totalhalten i marken. Det visar Maja Larsson i en avhandling från SLU.
Tidigare har det rapporterats fynd av högfluorerade ämnen i dricksvatten på flera platser i Sverige med följden att vattentäkter fått strypas eller stängas helt. Nu har SLU-forskare för första gången genomfört en rikstäckande studie av förekomsten i svenska floder och vattendrag och funnit förhöjda halter på ett flertal platser.
Forskare vid SLU har utvecklat en ny metod för att kunna utvärdera jordars kadmiumhalt. Nu kan lantbrukare odla vete på rätt ställe. Kadmium, Cd, är giftigt och kan ge skador på njurar och skelett om vi får i oss för mycket. Kadmium finns bland annat i spannmål, rotfrukter och grönsaker och halten beror till stor del på hur mycket kadmium det finns i marken.
Svenskt lantbruk använder 9 TWh energi varje år. Mycket naturgas, olja och kol används för att producera kvävegödsel. Tillverkningen leder till stora utsläpp av växthusgaser. Men det finns möjligheter att i stället producera kvävegödsel baserat på förnybara resurser. Detta undersöker ett tvärvetenskapligt projekt med forskare från SLU och Lunds tekniska högskola. LRF bidrar med kompetens.
Våtmarker i norra Sverige är källor till det giftiga ämnet metylkvicksilver. En våtmarks näringsstatus påverkar hur mycket av giftet som bildas, enligt Ida Tjerngren vid SLU. Vissa våtmarker, t.ex. alkärr, bryter faktiskt ned metylkvicksilver, och bör därför bevaras. Öppna vattenytor bör återställas så att UV-nedbrytningen av giftet gynnas.
Liksom många andra groddjur har den större vattensalamandern blivit ovanligare under de senaste årtiondena. I en avhandling från SLU beskriver Daniel Gustafson vad som kännetecknar de miljöer där djuret ännu förekommer. Varma vattensamlingar med artrik vegetation, men utan fisk och kräftor, omgivna av lövskog och betesmarker visade sig vara särskilt värdefulla.
Tommy Lundgren, forskare vid Centrum för Miljö- och Naturrresursekonomi i Umeå (CERE) har till sig och sin forskargrupp fått över 6 miljoner kr från Energimyndigheten för att undersöka hur politiska styrmedel inom miljö- och energiområdet påverkar samhället i ett vidare perspektiv.
Intensivodling av skog kan bli ett intressant komplement till dagens skogsbruk. Det är slutsatsen när SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) redovisar sin utredning av möjligheter till intensivodling av skog till jordbruksdepartementet.