Annie tar täten för en hållbar matproduktion
Nytt centra för hållbar svensk matproduktion startar vid SLU i Alnarp.
Nytt centra för hållbar svensk matproduktion startar vid SLU i Alnarp.
Vägrenar kan vara en bra livsmiljö för pollinatörer, enligt en studie från Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet. Skötselmetoder som ger mer blommor resulterar också i fler vilda bin och även fjärilar vid de allra rikaste vägkanterna. Men ju mer trafikerad vägen är desto farligare är miljön för vilda bin och fjärilar.
En ny internationell studie visar att vattenmiljöerna i europeiska vattendrag har förbättrats under de senaste decennierna. Men studien indikerar samtidigt att den positiva utvecklingen har avstannat under de senaste åren. Nu menar forskarna att beslutsfattare bör se över och prioritera vattenförvaltning.
Antalet invasiva arter kommer att öka i framtiden på grund av exempelvis klimatrelaterade förändringar i miljön, mänskliga aktiviteter och bristande miljöövervakning. I ett nytt doktorandprojekt har en invasiv tropisk cyanobakterie studerats. Bakterien har hög anpassningsförmåga och Sverige är ett land med många sjöar, men ännu finns ingen spridning av bakterien i här.
Drygt 80 deltagare från ett stort antal europeiska länder träffas på SLU Campus Ultuna den 1-2 februari, för att diskutera utformning och inriktning på framtida skogsövervakning. Workshopen förväntas bidra till EU-kommissionens kommande lagstiftningsförslag om ny skogsövervakning samt strategiska skogsplaner. Mötet är en uppföljning av en tidigare workshop på samma tema i Tjeckien 2022.
Möt forskare och utställningsproducenter i ämnet bin och pollinerare. På onsdag den 28 september rör vi oss mellan Smedjan på SLU campus i Skara och Fornbyn utanför Västergötlands museum. Ämnet är våra livsnödvändiga pollinerande insekter. Ny forskning om hur vi kan stödja pollinering och biodling presenteras och närgångna fotografier ur utställningen SURR! visas.
Nu går universitet och högskolor Sverige samman i en gemensam satsning för att bidra till ett bättre klimat. Läroverkens klimatnätverk syftar bland annat till att underlätta för läroverken att uppfylla sin del av Parisavtalet. Genom att stärka samarbetet och öka utbytet mellan lärosätena hoppas man få nya perspektiv och idéer om hur forskning och utbildning kan bidra till klimatomställningen.
Ett dopp i klart vatten eller i ett hav som ser ut som ärtsoppa? Från bakteriers betydelse för att bryta ner ärtsoppan till näring, till hur havets värden balanseras med människans behov av mat, energi och rekreation. Sveriges forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor visas i Stockholm 9-11 juni. Forskare, beslutsfattare och HKH Kronprinsessan Victoria är på plats för samtal.
De gröna näringarna står inför en stor hållbarhetsutmaning. Mer mat måste nå fler konsumenter samtidigt som samhället behöver bli mer klimatpositivt. Det behövs nytänkande och innovationer inom inte minst jord- och skogsbruk. Därför satsar Sparbanken Skåne genom sin ägarstiftelse Sparbanksstiftelsen Finn och SLU Alnarp på att stimulera nya innovationer från forskare och studenter på SLU Alnarp.
Vad vi människor gör med och mot haven och det marina livet får vi leva med i decennier, kanske århundraden. Möt forskare och beslutsfattare och besök Sveriges tre forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor. 9-11 juni ankrar de upp utanför Fotografiska i Stockholm under eventet Öppet fartyg som visar betydelsen av Sveriges fartygsbaserade forskning och miljöövervakning.
Projekt och aktiviteter kring honungsbin och andra pollinerande insekter tar sin början 15 maj på Västergötlands museum i Skara med utställningen SURR! och avslutas med ett populärvetenskapligt evenemang 28 september under Smedjeveckan vid SLU i Skara. Medborgarforskning, rådgivning och hur stödja pollinatörer i landskapet är aktuella ämnen.
I en nyligen publicerad studie har en grupp forskare vid SLU visat att ett kombinerat system med klimatskatt på livsmedel och återföring till jordbruket som stöd för återvätning av utdikade torvmarker kan ge ansenliga minskningar av utsläppen av växthusgaser
Hur mycket luftföroreningar tar våra stadsträd hand om? Hur mycket kol kan träd lagra och förhindra utsläpp av koldioxid? Kan samhället tjäna pengar på träd? Svaren på dessa och flera andra frågor finns nu sammanställda inom projektet i-Tree Sverige, bedrivet vid SLU, som under de senaste tre åren fullföljt beräkningar på stadsträd i nio städer runt om i Sverige.
Torsdag 26 november har SLU bjudit in prof em Miguel Altieri, en av världens främsta agroekologer till ett seminarium. Agroekologi handlar om att bedriva jordbruk enligt ekosystemets spelregler. Ett jordbruk som gynnar och gynnas av biologisk mångfald och också inkluderar kulturella, sociala och ekonomiska aspekter. Han menar att pandemin sätter ljuset på bristerna i dagens matproduktion.
I norra Östersjöns landhöjningsområden är så kallade flador – grunda avsnörda vikar - kustens viktigaste yngelkammare. En ny studie visar att högre temperaturer gynnar reproduktionen av abborre och gädda, men att spigg i fladorna kan minska förekomsten av fiskyngel. Muddring av flador kan leda till både lägre temperaturer och mer spigg, och därmed ge negativa effekter på reproduktionen av rovfisk
Provfisken utförda i Hanöbukten visar att fångsterna av stora fiskar och stor torsk minskar. Bara åtta procent av torskarna som fångades under 2019 hade en konditionsfaktor som klassas som hög, vilket betyder en stor andel av de fångade fiskarna vara magra och i dåligt skick. Undersökningarna visar inga tydliga tecken på syrebrist i området, men tyder på att tillståndet för fisken inte är bra.
Klassrum med himlen som tak - positiva effekter när barn och undervisning flyttar ut
De första blommande vårtecknen har siktats i Östergötlands län. Det är betydligt tidigare än förra året, och betydligt tidigare än när de brukade börja blomma för ett sekel sedan. Nu vill forskare få hjälp av frivilliga att dokumentera naturens kalender för att se hur växterna påverkas av klimatförändringen.
Den svenska mellanskarvpopulationen har ökat stort de senaste tjugo åren. En ny studie visar att många är oroliga över att skarven kan ha en negativ inverkan på fiskbestånd och sysselsättning.
I närmare 30 år har lantbruket systematiskt arbetat för att minska växtnäringsläckaget. För första gången kan nu resultatet mätas på bred front i vattendragen, visar SLU-forskare i en trendanalys av 65 jordbruksåar i Syd- och Mellansverige. Minskningarna i vattendragens kväve- och fosforhalter och -transporter är störst i de regioner där åtgärderna varit mest omfattande.