SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025 tilldelas naturfilmaren Martin Falklind och eldsjälen Edvin Kronberg för deras insatser för biologisk mångfald i Sveriges vattenmiljöer. Martin har genom sina filmer skapat medvetenhet om ekosystemens skönhet och hoten mot dem, medan Edvin genom eget initiativ har återställt livsmiljöer för fisk. Deras arbete inspirerar till förändring och engagemang.
SLU Artdatabanken har, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, genomfört en ny riskklassificering av främmande arter i Sverige. Syftet är att identifiera hot mot biologisk mångfald. Arbetet underlättar för myndigheter att prioritera insatser och minska ekologiska och ekonomiska skador.
Växtsäsongen i Sverige under 2024 var den näst längsta i modern tid och sträckte sig hela 12 dagar längre än i slutet av 1800-talet. Under förra året kom lövsprickningen betydligt snabbare än normalt, till följd av de höga temperaturerna.
En ny avhandling visar att vildsvin kan öka växtmångfalden i brukade skogar genom att gräva upp jorden. Detta gynnar konkurrenssvaga arter och har positiva effekter på ekosystemet, men kan också påverka andra arter negativt.
En blandning av skötselstrategier minskar skogens känslighet för granbarkborreangrepp enligt en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I simuleringsförsök visade sig den mest framgångsrika strategin för att förhindra storskaliga angrepp, vara att minska förekomsten av stora granar i landskapet.
Snart är det dags för Naturvårdsverkets regelbundna översyn av jakttiderna. Nu hoppas forskare vid SLU att allmänheten ska bidra med viktiga data på när djuren får ungar, och när de blir oberoende. Jägarna har själva en viktig roll inom medborgarforskningsprojektet.
Vägrenar kan vara en bra livsmiljö för pollinatörer, enligt en studie från Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet. Skötselmetoder som ger mer blommor resulterar också i fler vilda bin och även fjärilar vid de allra rikaste vägkanterna. Men ju mer trafikerad vägen är desto farligare är miljön för vilda bin och fjärilar.
På torsdagen den 30 maj besöker Kungen SLU:s 50-årsfirande av forskningsstation vid Grimsö. Under dagen uppmärksammas forskningsområden vid stationen, exempelvis lodjur och vargar, av olika föredragshållare. Media är välkomna att närvara vid besöket men föranmälan krävs.
Ett forskarteam från Sverige, Polen och Norge har arbetat fram en ny AI-driven kartläggningsmetod för skogsmark i Sverige. Kartläggningen och modellen visar sannolikheten för skog och skogslandskap med höga bevarandevärden.
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2024 går till Lena Gustafsson för hennes enastående förmåga att vara enande kraft inom den konfliktfyllda skogsdebatten. SLU Artdatabankens naturvårdspris delas varje år ut till någon som gjort enastående insatser för att bevara den biologiska mångfalden. Priset delades ut 24 april 2024 på konferensen Flora- och faunavård på SLU:s campus Ultuna i Uppsala.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse avsätter 272 miljoner kronor i en forskningsstrategisk satsning på naturvetenskaplig skogsforskning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Fågelpredation - att bli uppäten av en skarv eller en häger - är ett överhängande hot för en ung laxfisk på väg ut till havet. Genom att märka utvandrande unga havsöringar och laxar och sedan skanna efter dessa märken i fågelkolonier har forskare undersökt hur många laxfiskar som äts upp av fåglar. Resultaten visar att fler havsöringar än laxar, och fler odlade än vilda fiskar, blir uppätna.
I en ny studie av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har halterna av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i däggdjur och växter på Frösön i Jämtland undersökts. Resultaten från studien visar att PFAS har tagits upp i jord, växter och djur.
Under 2023 har 17214 personer fram till september rapporterat fynd var fjärde sekund. Och nu har Artportalen som utvecklas och drivs av SLU Artdatabanken, passerat 100 miljoner insamlade fynd. Det värdefulla och unika med Artportalen är att det är en Community där användarna hjälper varandra att upptäcka och lära mer om naturen samtidigt som Artportalen är ett viktigt verktyg för svensk naturvård.
Nu presenterar SLU en ny satsning på att bygga en världsledande forskningsmiljö inom ämnet skogsskötsel och tillsätter fem nya professorer. Satsningen innehåller totalt fem nya professorstjänster; fyra nya professorer som ska tillsättas och utveckla ämnet hållbar skogsskötsel vid fakulteten för skogsvetenskap och en ytterligare, femte tjänst inom skoglig inventering och sampling
Antalet invasiva arter kommer att öka i framtiden på grund av exempelvis klimatrelaterade förändringar i miljön, mänskliga aktiviteter och bristande miljöövervakning. I ett nytt doktorandprojekt har en invasiv tropisk cyanobakterie studerats. Bakterien har hög anpassningsförmåga och Sverige är ett land med många sjöar, men ännu finns ingen spridning av bakterien i här.
Sniglar är också snäckor. 193 arter av snäckor presenteras i ny Nationalnyckel från SLU Artdatabanken. Arbetet med att utforska, kartlägga, fotografera och ge svenska namn till Sveriges alla lungsnäckor har pågått länge. Ända sedan Linnés tid faktiskt. Helt nya arter upptäcks fortfarande, och flera som inte bara är nya för Sverige utan även för vetenskapen. Nya boken innehåller 528 sidor fakta!
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2023 går till två orädda och mycket kunniga skogsbiologer: Sebastian Kirppu, urskogens främsta beskyddare och Johan Nitare, fader till nyckelbiotopsinventeringen. De har båda vigt sina liv åt att ge naturen ett ansikte, en röst och inte minst ett eget värde. Prisutdelningen sker på Ultuna campus i Uppsala, i samband med Flora- och faunavårdskonferensen 26 april.
En ny studie visar att återställande av populationer av nio vilda djurarter/grupper av arter – havsfiskar, valar, hajar, gråvargar, gnuer, havsuttrar, myskoxar, afrikanska skogselefanter och amerikanska bison – tillsammans skulle kunna underlätta ytterligare fångst av koldioxid. Att skydda och återställa sådana långlivade arter skulle säkerställa betydande minskning av koldioxid under lång tid.
Pågående klimatförändringar leder till mer extrema och utdragna värmeböljor. En ny studie från SLU visar nu att sådant extremväder kan leda till att havsfåglar förlorar sina ägg och ungar. I längden skulle detta kunna få allvarliga konsekvenser för havsfågelspopulationer i både Östersjön och i andra hav.