SLU kan visa upp långa tidsserier med miljödata- och statistik både på land och i vatten. I senaste numret av tidningen Miljötrender kan du läsa om hur tillbakablickar på naturresurshistorien hjälper forskarna att tolka nuläget och spana framåt. Du kan också läsa om när mätvärden blir miljöproblem, framtidens skog, livsmiljökartering i Kosterhavet, och om vi är på väg in i ett sjätte massutdöende.
Nu kan du se statistik från SLU:s Riksskogstaxering som färgglada animerade bubblor. Med hjälp av den senaste tekniken inom visualisering kan du följa skogens utveckling sedan 1920-talet. Du kan också göra egna analyser och dela med andra.
Sex nya professorer installeras i år vid SLU i Umeå. De föreläser om både stort och smått fredagen den 11 maj. Ulf Segerström berättar exempelvis om skogens användning genom historien, medan Birger Hörnfeldt ska tala om sambandet mellan sorkar, pärlugglor och zoonosen sorkfeber.
I den stora urskogen Białowieża i Polen har en SLU-forskare funnit tecken på avbränningar vart sjätte år i syfte att hålla skogen öppen för bete, honungsproduktion och jakt. En kollega har med pollenanalyser visat att kraftiga huggningar under de senaste århundradena har medfört att eken har blivit mycket mindre vanlig i södra Skandinavien än den någonsin har varit under årtusenden.
Om du på vandring genom en norrländsk skog plötsligt befinner dig på en smal väg som slingrar sig fram genom landskapet, så kan du vara ganska säker på att du hittat en cykelstig. Jägmästarstudenten Anna-Maria Rautios examensarbete ”De norrländska svältsnörena - en skogshistorisk analys av cykelstigsbyggnationen under 1900-talet” beskriver dessa smala cykelstigars tillkomst och historia.