Förädling av nya sorter av åkerböna kan bidra till en ökad odling av proteingrödor i Sverige, och samtidigt främja användningen som livsmedel. Nu har Hannah Ohm från SLU undersökt 220 sorter från hela världen, och kartlagt genetiken bakom viktiga egenskaper såsom avkastning och frökvalitet, och inte minst anpassning till odling på nordiska breddgrader.
Sedan fem år arbetar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala med att domesticera och förädla växten knylkorn till en ny flerårig och klimatsmart spannmålsgröda. Nu ska arbetet snabbas på i samarbete med Köpenhamns universitet och Carlsberg Laboratorium, genom ett bidrag på 23,1 miljoner danska kronor från danska Innovationsfonden.
Växtförädling gör skillnad och kan säkra tillgången till viktiga livsmedel. Det visar ett forskningsprojekt i Bangladesh, där forskare från SLU bidrog till att akuta problem med en ny svampsjukdom, ”wheat blast”, kunde mildras på kort tid. Tack vare att nya, resistenta sorter snabbt kunde tas fram kan vete åter odlas med framgång i Bangladesh.
I gamla spannmålssorter kan det finnas värdefulla egenskaper som har gått förlorade i moderna sorter. Nu har ett SLU-lett forskarlag identifierat gener som ger resistens mot svartpricksjuka och mjöldagg i en stor samling gamla höstvetesorter. De genetiska markörer som har tagits fram kan användas fritt av växtförädlare, för att snabbare ta fram nya sorter med ett minskat behov av bekämpningsmedel.
Det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor i synen på växtförädling, enligt en ny studie från SLU. Män är i allmänhet mer positiva både till konventionell växtförädling och modern genteknik. Yngre personer är dessutom mer positiva till genetisk modifiering än äldre. Inställningen till förädling av växter är viktig, om sorter anpassade till framtida klimatförhållanden ska kunna utvecklas.
Bred kunskap om vilka gener som ger motståndskraft mot växtsjukdomar är en nyckel i förädlingen av friskare grödor. Genetiska markörer som kan användas för att testa om veteplantor är resistenta mot svartpricksjuka har nu tagits fram i ett stort svenskt forskningsprojekt, och används redan i kommersiell växtförädling. Om detta och om andra delprojekt handlar ett öppet webb-seminarium den 28 maj.
Svenskodlade ärter har framtiden för sig, menar forskare och näringslivsaktörer som nu drar igång ett växtförädlingsprogram för ärt med moderna växtförädlingsverktyg. Målet är nya, stabila ärtsorter för svenska odlingsförhållanden, som tål variationer i vädret, som smakar bättre och som har fler användningsområden.
Med genetiska verktyg som ”gensaxen” kan växtförädlare göra precisa förändringar i grödors arvsmassa. Den legala ställningen för grödor som tas fram med sådan teknik är omtvistad. Ett internationellt forskarlag har analyserat en dom i EU-domstolen och menar att denna dom, tillsammans med definitionen av GMO i EU:s eget direktiv, visar att grödor förädlade med gensaxen inte nödvändigtvis är GMO.
Vid SLU finns många forskare som arbetar med det genredigeringsverktyg, ”gensaxen”, som i år belönas med årets Nobelpris i kemi. I en nyligen utgiven populärvetenskaplig SLU-skrift beskrivs växtförädlingens och djuravelns historia, från jordbrukets början för mer än 10 000 år sedan till dagens molekylära arbete med bl.a. CRISPR-Cas9.
Nu gror snart höstvetet på Sveriges åkrar. Rotsystemet har stor påverkan på hur våra grödor mår. Friska rötter bidrar till ett bättre näringsupptag och medför också att växten klarar både sjukdomar och torka bättre. Ett femårigt projekt inom SLU Grogrund – HeRo Healthy Roots - ska bidra till ny kunskap om hur växtförädling kan bidra till friskare rötter hos framförallt vete, så att svensk veteprod
En forskargrupp vid SLU har i samarbete med Lyckeby tagit fram en potatis med förändrad stärkelsekvalitet. Stärkelse är vanligen en blandning av två olika komponenter, amylos och amylopektin. Den nyutvecklade potatisen bildar enbart amylopektin, som har betydligt bättre lagringsegenskaper. Forskarna har stängt av den gen som ansvarar för bildandet av amylos med hjälp av metoden CRISPR-Cas9.
Nya raser av svampsjukdomen svartrost har blivit ett hot mot odlingen av vete i delar av världen. Idag finns inga kommersiella vetesorter som är resistenta mot dessa raser, men nu finns ett förädlingsmaterial med utmärkta resistensegenskaper hämtade från råg. Om detta handlar en avhandling av Mahbubjon Rahmatov från SLU.
SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Alnarp har startat en drive för att sprida mer information om hortonomprogrammet; vad är en hortonom, vad pluggar man, vad kan man bli?
Vi vill svara på dessa frågor och berätta mer! Då känns det naturligt att använda Facebook. Vi finns där som SLU Hortonom. Vi använder även Instagram, @sluhortonom. I dessa kanaler kommer studenterna att berätta om sin var
Ytterligare fyra sorter från SLU Balsgård har nu blivit vederbörligen virusrensade, namngivna, förökade och registrerade hos Jordbruksverket. Dessa sorter marknadförs i nära samarbete med Elitplantstationen och E-planta ekonomisk förening. Ett begränsat antal träd kommer att finnas i plantskolorna redan 2014 men 2015 ska det finnas träd så att det räcker till alla som vill prova någon
Ett stort bekymmer i växtförädlingen är att det är svårt att korsa kulturväxter med de vilda växter de härstammar ifrån – fröna blir oftast inte livsdugliga. Grunden till problemet är att kulturväxterna oftast har fler kromosomuppsättningar än de vilda. Nu har forskare från SLU identifierat en gen som gör att frövitan inte utvecklas normalt vid denna typ av korsningar.
Gentekniken omfattas av restriktioner. Den aktuella forskningen inom växtbioteknik i Europa, vilka lagar som planeras på området, samt vilken acceptans som finns hos jordbrukare och allmänhet kommer att belysas vid ett seminarium den 7 november i SLU Alnarp.
Samarbetet mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp och Lunds universitet kör igång på allvar. Den 27 september samlas forskare för en gemensam kick off i det nybildade Plant Link och det senaste inom växtforskningen presenteras. Med gemensamma krafter och med stark näringslivsanknytning ska forskarna hitta nya grödor, produkter och tekniska lösningar för att bl a möta framtidens jordbr
Vilda släktingar till våra spannmålssorter har visat sig orsaka mycket mindre lustgasutsläpp än de sorter vi använder idag. Genom att snegla på sådana växters egenskaper och ta in dem i förädlingen av jordbruks- och energigrödor skulle man kunna minska utsläppen av växthusgaser, tror professor Sara Hallin vid SLU.