Skogsskador där älgen betar ekonomiskt viktig tall är en välkänd problematik. Lösningen kan i vissa områden vara att gynna bärris och minska antalet mindre hjortdjur – inte endast antalet älgar. Robert Spitzer disputerar den 13 december vid SLU i Umeå.
SLU kan visa upp långa tidsserier med miljödata- och statistik både på land och i vatten. I senaste numret av tidningen Miljötrender kan du läsa om hur tillbakablickar på naturresurshistorien hjälper forskarna att tolka nuläget och spana framåt. Du kan också läsa om när mätvärden blir miljöproblem, framtidens skog, livsmiljökartering i Kosterhavet, och om vi är på väg in i ett sjätte massutdöende.
84 procent av Sveriges befolkning stödjer jakt generellt; stödet är framförallt kopplat till konsumtion av viltkött och att ha vänner som jagar. 1) att antalet stora vilda djur har ökat och därmed också negativa effekter som till exempel viltolyckor, 2) förändringar i jaktlagstiftningen, obligatorisk jägarexamen infördes 1985, samt 3) att fler personer vill äta lokalt och ekologiskt producerad mat
Med konferensen Vilt & Fisk, 18–19 september i Uppsala, inleder SLU en långsiktig satsning på samverkan inom området vilt- och fiskförvaltning. Detta sker i enlighet med SLU:s uppdrag, att som sektorsuniversitet ansvara för kunskapsbaserad utveckling av de areella näringarna.
Nära 70 % av älgkalvarna på Öland dör innan en månads ålder. Ett gemensamt forskningsprojekt mellan och SLU och SVA har med hjälp av 20 GPS-märkta älgkor följt upp överlevnaden av födda älgkalvar på Öland. De gps-märkta korna födde i år 22 älgkalvar. Av dessa överlevde endast 7 kalvar fram till september månads utgång. Hälften av kalvarna hittades döda i samband med födseln.
Sex nya professorer installeras i år vid SLU i Umeå. De föreläser om både stort och smått fredagen den 11 maj. Ulf Segerström berättar exempelvis om skogens användning genom historien, medan Birger Hörnfeldt ska tala om sambandet mellan sorkar, pärlugglor och zoonosen sorkfeber.
SLU:s sorkfeberprognos visar att runt 400 personer kommer att få diagnosen under säsongen 2011/2012 . Risken att smittas är troligen något lägre än föregående säsong med 482 kända fall. Symptomen kan förväxlas med exempelvis influensa, men av de som insjuknar och får diagnosen dör ungefär en halv procent. För varje diagnostiserat fall finns sannolikt 5-7 gånger fler infekterade.
Hur påverkas kungsörnar av en storskalig etablering av vindkraftverk? Det vill forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) ta reda på. Just nu sätts satellitsändare på ett antal kungsörnsungar i norra Sverige. Syftet är att se hur planerade vindkraftverk påverkar kungsörnarna.
En samordnad insamling av viltstatistik kan bidra till en bättre miljöpolitik i Europa. Det är ett huvudbudskap inför en EU-konferens som SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) anordnar den 15 – 16 december i Uppsala.