Gå direkt till innehåll
Professor Mattias Jakobsson

Bild -

Professor Mattias Jakobsson

Mattias Jakobsson, professor vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet
David Naylor
Licens:
Medieanvändning
Innehållet får laddas ner, användas och delas i olika mediekanaler av t.ex. journalister, bloggare, krönikörer, opinionsbildare etc., i syftet att förmedla, redogöra för och kommentera ert pressmeddelande, inlägg eller information, så länge innehållet används oförändrat och i dess helhet. Upphovsmannen ska anges i den omfattning och på det sätt god sed kräver (vilket bl.a. innebär att fotografer till bilder nästan alltid måste anges).
Av:
David Naylor
Filformat:
.jpg
Storlek:
5472 x 3648, 1,45 MB
Ladda ner

Ämnen

Regioner

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Överkäke och tand från det 350 år gamla skelettet som tidigare hittats i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, och som i den här studien har analyserats biomolekylärt. Foto: Rita Peyroteo Stjerna

    350 år gammalt skelett i stenåldersgrav

    En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt, när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom att använda biomolekylär arkeologi, modern dna-teknik och historiska skrifter, har forskarna kunnat ringa in åldern på skelettet och mannens ursprung.

  • Fältarbete på ön Luzon, i samband med studien. Foto: Ophelia Persson

    Filippinsk folkgrupp har mest denisova-dna

    Den filippinska etniska folkgruppen Ayta magbukon har den högsta uppmätta andelen gener från vår utdöda släkting denisovamänniskan. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet. Denisovainslagen överträffar med råge den hos folkgrupper i Papua Nya Guinea som tidigare hade rekordet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • Skelett från en man som undersökts i studien. Hans ryggrad visar på en skada från ett projektilvapen som troligen dödade honom. Hans käke hade en läkt fraktur, vilket tyder på en våldsam livsstil. Foto: Vivement Lundi!/France Télévisions

    Stenåldersstrategi för att undvika inavel

    Blodsband och släktskap var inte avgörande för hur jägare-samlarbefolkningar levde under stenåldern i Västeuropa. En ny genetisk studie, gjord på flera kända franska stenåldersgravplatser visar att flera olika släkter levde tillsammans. Det här var förmodligen ett medvetet system för att undvika inavel.