Skolans demokratiundervisning stämmer illa med ungas verklighet

Det finns flera klyftor mellan hur unga upplever sitt demokratiska ansvar, som på olika sätt tas upp i skolans undervisning, och hur de i agerar i vardagen. Detta behöver uppmärksammas, menar Silvia Edling, som i sin avhandling studerat ungas syn på ansvar. Hon disputerade vid Uppsala universitet den 27 maj.

I teorier och politiska dokument som rör demokrati och utbildning betonas vikten av att stimulera unga människors engagemang för att motverka socialt våld och främja andras välbefinnande. Idén är att ett demokratiskt samhälle inte kan nonchalera frågor som rör exkludering, marginalisering, förtyck och mellanmänskligt våld. Dessa frågor lyfts upp på olika sätt i utbildningssammanhang i diskussioner om t ex etik, genus, hållbar utveckling och mångkultur.

- Att betona dessa aspekter i skolan handlar inte bara om att öka studenternas allmänbildning, utan också om att väcka ungas vardagliga engagemang och motverka olika former av socialt våld, säger Silvia Edling.

Men hur tas undervisningen emot av de unga, och hur förhåller den sig till hur de agerar i vardagen? Silvia Edling har under sitt avhandlingsarbete undersökt hur unga människor beskriver sitt ansvar och sitt sätt att svara an till andras livsförhållanden. Avsikten är även att undersöka om och hur deras berättelser berikar och/eller regenererar betydelsen av ansvar som ett undervisningsinnehåll med intentionen att motverka socialt våld. Hon visar att unga ofta omedvetet motverkar och upprätthåller socialt våld genom sina dagliga sätt att svara an till andra.

- De talar om sig själva som personer som antingen inte vill skada andra eller som aktivt vill arbeta för att främja andras välbefinnande. Samtidigt beskrev de tillfällen som stod i stark kontrast till deras ideala självbilder, säger Silvia Edling.

Hon beskriver denna spänning mellan ideal och dagliga sätt att vara mot andra och visar hur de unga vill väl, men brottas med en motvilja mot till exempel svaga människor och invandrare. Ungdomarna beskrev sitt ansvar antingen som aktiva handlingar, t ex att lyssna på och finnas där för andra när de har det svårt, delta i politiska aktiviteter eller bli psykolog. Eller så beskrev de andras livssituation, men uppgav att det var andras ansvar att göra något åt det. Vissa såg också att det kunde förvandlas till något positivt för en själv. Flera av de unga som anammade skolans bild av ansvar hade uppmärksamheten riktad mot framtiden, samtidigt som de i sitt dagliga liv kunde skada andra.

Sammanfattningsvis visar studien på flera klyftor mellan begreppet demokrati och de ungas dagliga engagemang för andras välbefinnande. Till exempel så uppvisade vissa av ungdomarna ilska då demokrati kom på tal. De upplevde demokrati som en representativ demokrati som fjärmar sig från människors vardagliga handlingar och de orättvisor som uppstår där. Andra beskrev begreppet som abstrakt och ointressant rakt igenom

- Det finns ett behov av att inte endast knyta begreppet demokrati till en förbestämd betydelse då frågor om socialt våld uppmärksammas i skolan. Lika viktigt är det att diskutera de handlingar som de unga upplever stå utanför begreppet eftersom de säger något om både hur de upprätthåller socialt våld och motverkar det säger Silvia Edling.

- Dessa klyftor tyder på att dagens undervisningsdiskurs bortser från problemet med socialt våld som skapas genom människors stereotypa fördomar om andra, eller från maktrelationer och starka känslor som tar form i vardagliga interaktioner.

För mer information, kontakta Silvia Edling, tel: 076 85 87 747