Expertlista: tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004. Det är forskning om katastrofpsykiatri och psykologiska konsekvenser av naturkatastrofer; geologiska förutsättningar, övervakningssystem; hur det gått för överlevare och samhället; juridik. Alla forskare är tillgängliga fram till och med den 20 december, och några även efter det (se kontaktuppgifter). Sidan uppdateras löpande.
Ökad vattentillgången i områden med extrem torka i Afrika söder om Sahara, kan på kort sikt hjälpa nomadiserade boskapsskötare. Men på lång sikt kan det ge allvarliga konsekvenser för deras försörjningsmöjligheter. Det visar ny forskning från Uppsala universitet som publiceras i Nature Climate Change.
I en ny studie som letts av forskare från Uppsala universitet syns ett tydligt samband mellan ekonomisk ojämlikhet och dödlighet vid storskaliga översvämningskatastrofer. Länder med ojämn fördelning av inkomst hade många gånger högre dödlighet jämfört med länder med mer jämt fördelade inkomstnivåer. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Sustainability.
Värmeböljor i Sydeuropa beror inte enbart på växthuseffekten. Klimatförändringar har gjort en särskild sorts atmosfäriska cirkulationsmönster mer vanligt, och detta har bidragit till extremvädret och varit den underliggande orsaken till nio av tio av alla dödsfall, till följd av värmen. Det visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet och CNRS i Frankrike som nu publiceras i PNAS.
En kraftfull laser riktad mot himlen kan skapa en virtuell åskledare och leda bort blixtnedslag, det visar experiment som forskare genomfört på ett berg i Schweiz. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Photonics och kan komma att breda väg för bättre åskskyddsåtgärder för kritisk infrastruktur så som kraftverk och flygplatser.
Länder som ofta drabbas av omfattande naturkatastrofer är inte mer benägna än andra att genomföra förändringar för att minska risken för framtida katastrofer. Det visar en tvärvetenskaplig studie från forskare vid Uppsala universitet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Inom 48 timmar ska han kunna vara på plats, var som helst på jorden, för att organisera hjälpinsatser i svåra katastrofer. Jamie LeSueur, global chef för katastrofinsatser vid Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen, har utnämnts till Årets alumn vid Uppsala universitet 2020.
Katastrofsituationer kan rucka på den sociala ordningen och ge människor möjlighet att använda sin kreativitet. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet, där forskaren har studerat vad som hände när orkanen Sandy drabbade New York 2012. Hur samarbetade olika grupper under själva katastrofen, och vad hände när det akuta skeendet övergick i ett långsiktigt politiskt återuppbyggnadsarbete?
Att Socialdemokraterna förlorade riksdagsvalet 2006 berodde till stor del på S-regeringens krishantering av stormen Gudrun 2005. Till viss del bidrog även regeringens hanterande av tsunamikatastrofen 2004. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Den internationella katastrofhjälpen till jordbävningens offer på Haiti är en av de största insatserna genom historien. Vad är möjligt att göra vid en så omfattande händelse? Vilka problem uppstod och hur löstes de av hjälparbetarna? Media hälsas välkomna till ett seminarium den 1 juni inom ramen för en kurs i internationell katastrofhälsovård.
Marley Becerras datormodell över blixtnedslag gör det möjligt att förutsäga var på en byggnad det är mest sannolikt att blixten slår ned. Den visar också att fler faktorer styr risken för nedslag än man tidigare trott. Den 5 juni lägger han fram sin avhandling vid Uppsala universitet.