Gå direkt till innehåll

Ämnen: Gruvdrift

  • Att påverka nutiden viktigast i gruvbolags prognoser

    Gruvprospektörernas prognoser för hur lönsam en gruva kommer att bli, hur stor påverkan på miljön den får och vilken samhällsnyttan blir, har i första hand inte till uppgift att förutsäga framtiden utan att påverka skeenden i nutid. Detta görs bland annat genom urvalet av den fakta som presenteras. De slutsatserna dras i en ny avhandling i sociologi vid Uppsala universitet.

  • REE-karbonaten bastnäsit, idag ett av världens viktigaste malmmineral för utvinning av sällsynta jordartsmetaller, upptäcktes och beskrevs ursprungligen 1838 av Wilhelm Hisinger i prov från Bastnäsgruvorna i Bergslagen. Foto: C. Rewitzer, Wikimedia

    Så bildades svenska mineraliseringar rika på sällsynta jordartsmetaller

    Mycket av dagens moderna teknik kräver sällsynta jordartsmetaller och en nyckel till att hitta mer är att förstå hur de kan koncentreras i jordskorpan. Genom Bergslagen går ett stråk med anrikningar av sällsynta jordartsmetaller av så kallad ”Bastnästyp” och i en ny studie visar forskare från Uppsala universitet och Sveriges geologiska undersökning (SGU) hur denna typ av malmer en gång bildades.

  • Färgad elektronmikroskopbild av en kemiskt zonerad magnetitkristall från den vulkaniska apatitjärnmalmen El Laco i chilenska Anderna.

    Stor del av svensk järnmalm bildades i vulkaniska processer

    Järnmalm av kirunatyp utgör den största delen av Europas järnmalmsproduktion men när det kommer till hur denna malm en gång bildades har forskarna inte varit överens. Nu presenterar forskare från Uppsala universitet, tillsammans med internationella kollegor, nya resultat som visar att den största delen av järnmalmen måste vara bildad av magmatiska processer i höga temperaturer.

  • Nya forskningsresultat om egenskaperna hos ”mirakelträdet” Moringa

    En forskargrupp från Uppsala universitet har sedan tidigare visat att frön från trädet Moringa oleifera på ett effektivt sätt kan användas för att rena vatten. Nu presenterar forskarna nya resultat som visar att fröna också kan användas för att separera olika material. Resultaten publiceras i Journal of Colloid and Interface Science.

  • Första diamanterna i svenskt berg upptäckta

    Det finns diamanter i de Jämtländska Snasahögarna. Diamanterna är små men berättar en unik historia om den geologiska utvecklingen menar forskare från Uppsala universitet tillsammans med internationella kollegor. Forskarnas studie om de jämtländska diamanterna och om hur den nedtryckta jordskorpan där de bildats kommit upp till jordens yta igen publiceras nu i tidskriften Geology.

  • Konferens om råvaror samlar valloner och svenskar

    2010 kom Uppsala universitet och Wallonie Bruxelles International överens om att utveckla ett forskningssamarbete. Historiskt har kontakterna varit täta, särskilt i samband med gruvnäringens och stålindustrins utveckling i Sverige. Nu är råvaror hett igen. Nästa vecka arrangeras en gemensam konferens om råvaror på Museum Gustavianum.

  • Nytt mineral upptäckt i Sverige

    Forskare vid Uppsala universitet har i samarbete med ryska forskare upptäckt och karaktäriserat ett nytt mineral i material från Långbangruvan i västra Bergslagen. Mineralet har nu officiellt godkänts av IMA, den internationella mineralogiska sammanslutningen, och kommer att få namnet ”långbanshyttanit” efter det gamla namnet på den gruvby i östra Värmland som materialet härstammar ifrån.