En färsk studie visar att datoralgoritmer kan användas för att hitta potenta molekyler som skulle kunna utvecklas till läkemedel mot inflammation. I artikeln presenterar forskarna också hur samma strategi kan användas för att söka igenom 10 sextiljoner alternativ för att hitta den bästa läkemedelskandidaten.
Uppsala universitet bidrar med en viktig pusselbit i ett projekt där målet är att förkorta radioaktiviteten hos kärnavfall väsentligt. Belgiska forskare vill skapa en anläggning där långlivat radioaktivt bränsle omvandlas till mer kortlivat och tar nu hjälp av FREIA-laboratoriet i Uppsala.
Vilka möjligheter finns med att använda AI inom vården? Och vilka risker kan det innebära? Det är frågor som diskuteras under Olof Rudbeckdagen den 18 oktober. Dessutom föreläser årets Rudbeckpristagare Ulf Gyllensten om sin forskning inom gynekologisk cancer.
Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet tilldelas i år geofysikern Alireza Malehmir. Hans uppfinning används över hela världen vid bland annat stora väg- och tunnelbyggen i Sverige, för kartläggning av jordbävningsrisken i Sydkoreas huvudstad Seoul och för att hitta lämpliga platser för koldioxidlagring i Danmark.
Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris 2024 går till Mats Karlsson, som år 2001 blev världens första professor i farmakometri. De senaste tio åren har han jäms med forskningen varit med och grundat och utvecklat konsultföretaget Pharmetheus som framförallt arbetar med att designa och analysera kliniska prövningar. Målet är att försöka förbättra läkemedelsbehandling för patienter.
Med så kallad in situ-sekvensering är det möjligt att skapa mikroskopibilder av genaktivitet direkt i vävnad. För att lättare kunna tolka den stora mängd information som då fås har forskare vid Uppsala universitet nu utvecklat en helt ny bildanalysmetod, baserad på AI-algoritmer för nätverksanalys som ursprungligen togs fram för att förstå sociala nätverk.
Under vintern 2018 har forskare vid Uppsala universitet i samarbete med Vattenfall och Energimyndigheten testat ett unikt magnetlager vid Porjus kraftverk. Målet är att bygga världens mest effektiva vattenkraftgenerator. - Anläggningen blir också ovärderlig som demonstrationsprojekt och experimentobjekt för framtida studier, säger Urban Lundin, ansvarig forskare vid Uppsala universitet.
En ny studie från Uppsala universitet visar hur en helt vanlig smartphone tillsammans med ett gammalt standardmikroskop kan användas för att filma levande celler. Studien publiceras i open acess-tidskriften PLOS ONE och gör det möjligt för laboratorier runt om i världen att använda metoder som tidigare varit mycket kostsam
Drygt fyra decennier av forskning och utbildning i bildanalys på svenska universitet har skapat dagens framgångsrika svenska bildanalysindustri. De allra senaste resultaten presenteras på den årliga svenska bildanalyskonferensen i Uppsala den 14-16 mars där universitetsforskare och industriföreträdare möts. Den svenska intresseföreningen passar också på att fira fyrtioårsjubileum.
Vilket material ska man satsa på för framtidens teknologi? Organiska molekyler med sina utmärkta magnetiska egenskaper, eller kanske grafen som kan ge mångdubbelt snabbare transistorer? Forskare från Uppsala och Berlin visar nu i den ansedda tidskriften Advanced Materials att bägge material kan kombineras för att skapa det bästa av två världar.
För ett halvår sedan visade Uppsalaforskare och kollegor i tidskriften Science att det är möjligt att använda avancerad röntgenlaser för att undersöka ett proteins atomära struktur. Idag publicerar de en ny studie i Science nätversion Science Express som avslöjar strukturen hos ett protein, TrCatB, som är av stort intresse för läkemedelsutveckling mot sömnsjuka.
Elektronik som kan böjas och töjas kan låta som science fiction. Men Uppsalaforskaren Zhigang Wu har tillsammans med forskarkollegor tagit fram en trådlös sensor som tål att töjas. Sensorn kan till exempel mäta intensiva kroppsrörelser och trådlöst skicka informationen direkt till en dator. Resultaten presenteras nu i tidskriften Advanced functional materials.
Årets mottagare av årets innovationsstipendium, som delas ut av Ångström Material Academy vid Uppsala universitet, är doktoranderna Erik Jämstorp, Johan Forsgren och Anders Persson samt studenten Ingrid Ajaxon.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har i samarbete med FOI och Uppsalaföretaget Q-linea AB, utvecklat ett system för snabb och känslig detektion av farliga sporer och bakterier i luft. Ett första test i fält visade mycket lovande resultat.
Bioclipse-projektet vid Uppsala universitet har tidigare vunnit flera internationella priser för sitt IT-verktyg för forskning och utbildning inom bioteknik. Nu släpps en helt omarbetad version av verktyget med många nya funktioner, som gör att det lättare anpassa för olika forskares behov.
Det är stort i Japan, Tyskland och Australien och många skolor i Sverige har redan byggt robotar inom ramen för undervisningen. Nu är det för första gången dags för tävling i Sverige - och vinnarna åker till VM i Österrike.
Forskningscentret UPMARC ska under de kommande tio åren ta fram nya metoder för programmering av parallella processer. Målet är säkerställa att utvecklingen av ny programvara blir effektiv och resultatet driftsäkert. I morgon torsdag invigs centret i samband med att institutionen firar 10-årsjubileum.
Nu börjar de nordiska länderna lagra och bearbeta data från det största vetenskapliga experimentet genom tiderna, det så kallade LHC-projektet på CERN. Den 3 oktober uppmärksammas detta både internationellt och nationellt. Medier hälsas välkomna till Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet, där fysikforskare tillsammans med UPPMAX kommer att inviga den lokala delen av det nordiska gridnätverket.
Niklas Snis har framställt förflyttningsenheter till två nya mikrorobotar genom att använda två olika material, ett hårt och ett flexibelt, i multilager. En ny teknik för att montera ihop alla moduler i robotarna presenteras också i hans avhandling. Den 23 maj disputerar han vid Uppsala universitet.
Med hjälp av datoriserad bildanalys kan det i framtiden bli möjligt för röntgenläkare att känna på bilderna med hjälp av en tredimensionell mus. Erik Vidholm vid Uppsala universitet beskriver i sin avhandling utvecklingen av den nya tekniken, som gör det lättare att ställa diagnoser och planera behandlingen av till exempel cancer. Avhandlingen granskas den 8 februari.