Den amerikanske konstnären och författaren Joe Brainard (1942–1994) utmärkte sig med ett slående unikt skriftspråk som bland annat tog sig uttryck i hans mångåriga korrespondens med andra välkända konstnärer och skribenter. Ett urval av hans brev har nu getts ut i en ny bok med kommentarer och analyser av Daniel Kane, professor i amerikansk litteratur vid Uppsala universitet.
Kung Karl XV (1826–1872) var känd för sina målerier, men delar av hans konstnärskap har hittills varit okänt. Nu har en forskare vid Uppsala universitet upptäckt stora likheter mellan ett av kungens mest kända verk, ”Norskt landskap”, och den norske konstnären Thomas Fearnleys (1802–1842) målning från Romsdalen. Det här har lett till nya kunskaper om kungens konstnärliga liv och nätverk.
Fredrik Lindström utses till Årets alumn vid Uppsala universitet 2024. Han får utmärkelsen för sitt livfulla sätt att understryka bildningens betydelse, och att han är en god förebild för både dagens och morgondagens studenter i en tid då det livslånga lärandet alltmer uppmärksammas. Som alumn vid Uppsala universitet har han i bästa mening utmärkt sig som folkbildare.
Välkomna på pressvisning av Gustavianum! Efter flera år av upprustning och ombyggnation har museet fått ett nytt och kontrollerbart inomhusklimat även för de allra känsligaste museiföremålen - som tidigare inte har kunnat visas. Pressvisning: tisdag den 18 juni, klockan 13-14:30 – anmälan krävs.
Lördag den 18 maj firas Carl von Linnés 317:e födelsedag i Linnéträdgården, mitt i Uppsala. Besökare i alla åldrar är välkomna på en tidsresa tillbaka till 1700-talet med sällskapsspel, trädgårdsmarknad, dans, forskarsamtal och dräktvisningar. Följ med på visningar av de växter Linné odlade och delta i experimentverkstad för att lära dig mer om Linnés vetenskaper idag.
Författaren och poeten Ylva Eggehorn, ledarskribenten Sakine Madon och justitierådet Anders Eka är några av årets sammanlagt 15 nya hedersdoktorer vid Uppsala universitet. Hederstecknet delas ut vid promotionen den 26 januari, och några pristagare håller föreläsningar i samband med sitt besök i Uppsala.
Disapriset 2023 tilldelas Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet. Hon får priset för sina populärvetenskapliga insatser, bland annat med boken "Mumier. Fakta, forskning, fiktion". Senaste åren har hon främst fokuserat på egyptologins historia och bilden av Egypten i Europa under 1800 – 1900-tal. För närvarande arbetar hon också med ny utställning om Egypten på Gustavianum.
Konstnären Anna Odell blir första artist-in-residence hos Centrum för medicinsk humaniora, med start 1 september. Som en del av centrets forskningsmiljö kommer hon arbeta med ett eget konstprojekt med titeln ”Psyket”. Hon tror starkt på interdisciplinära samarbeten och ser fram emot möjligheten att göra ett konstnärligt arbete i dialog med forskare från flera olika områden.
I år firar Linnéträdgården hundra år som besöksträdgård och hundra år som äreminne över Carl von Linné. Det firas bland annat med en fotoutställning och med en kunskapsdag i trädgårdens orangeri, lördag 27 maj, kl 11-17.
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och Svenska kyrkan. Det visar konstvetaren Henrik Lindblad i en ny avhandling från Uppsala universitet.
En ny forskningsstudie som kombinerar arkeologiska, historiska och bioarkeologiska data bidrar med ny kunskap kring tidig islam i det område som idag är Syrien. Forskargruppen planerade egentligen att fokusera på en helt annan tidsperiod men stötte i sina efterforskningar oväntat på kvarlevor från sent 600-tal eller tidigt 700-tal som var begravda enligt tidig muslimsk sed.
Sex individuella landartverk och ett gemensamt uppförs just nu i Botaniska trädgården i Uppsala. Det är en grupp inbjudna japanska konstnärer som inspirerats av trädgården och även av forskaren Carl Peter Thunbergs resor till Japan under slutet av 1700-talet. Under en dryg veckas tid skapas den platsbyggda konsten till årets sommarutställning Flying Seeds i området runt Linneanum.
Under 1900-talet har Stockholm slott etablerats som ett betydelsefullt konst- och kulturhistoriskt monument och nationellt kulturarv. Genom tillkomsten av nya museer och en organiserad visningsverksamhet har samlingarna och miljöerna gjorts tillgängliga för alla medborgare. En ny avhandling i konstvetenskap belyser utvecklingen och de skilda motiven för insatserna.
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Faktorer som ålder, civilstånd, merit och rang spelade in, men framför allt fick männen mer storslagna begravningar än kvinnorna.
Lördag 19 maj firas Carl von Linnés 311:e födelsedag. Uppsalabor och andra besökare är välkomna på 1700-talsfest med trädgårdsmarknad, dans, föredrag och dräktvisningar. Forskare och studenter inbjuder alla barn till vetenskapliga experiment, och Uppsala linneanska trädgårdar hjälper de minsta att bygga ett eget bihotell. Allt i och utanför Linnéträdgården och längs ån.
I första världskrigets slutskede gavs stora summor av privata givare för att Stockholm skulle få ett ändamålsenligt konserthus. Enskilda medlemmar ur Stockholms judiska bourgeoisie och enskilda kvinnor gjorde nu gemensam sak med aktörer inom näringslivet. Flera tidigare försök att få ett konserthus att komma tillstånd i Stockholm hade misslyckats, men det lyckades alltså nu. Varför?
I ett nyligen avslutat projekt vid Svenska institutet i Athen har material från över hundra år av svensk arkeologisk verksamhet i Grekland gjorts tillgängligt genom databasen PRAGMATA. Databasen innehåller bland annat ett omfattande fotoarkiv och information om en unik arkeologisk samling som förvaltas av Museum Gustavianum vid Uppsala universitet.
Varför blir kulturarv måltavlor i vissa konflikter? Hur kan ett samhälle hantera och arbeta med kulturarv efter en svår konflikt? Dessa frågor behandlas i en internationell konferens som hålls i Visby vid Uppsala Universitet Campus Gotland den 15–16 september. Forskare från en rad länder så som Egypten, Sudan, Irak, Palestina, Kroatien, Bosnien och England deltar.
I Gamla Uppsala finns ett av Skandinaviens mest spännande kungsgårdsområden från järnåldern. En gång fanns här mängder av hus och andra byggnadsverk, vilket besökare hittills fått försöka föreställa sig med hjälp av skisser. Den 28 augusti släpps appen ”Augmented history – Gamla Uppsala”, som ska ge en upplevelse utöver den vanliga.
Det unika ortnamnsmaterialet i den isländska Knýtlinga saga vittnar om språkkontakt mellan vender (västslaver) och skandinaver under vikingatid och tidig medeltid. Nordbor har lånat slaviska namn och anpassat dem till sitt språk med hjälp av olika strategier. Det visar en ny avhandling av Alexandra Petrulevich som disputerar vid Uppsala universitet den 14 maj.