Bebisar som lever som flyktingar har delvis lika bra sociala förmågor som barn med tryggare hemförhållanden. Det visar en ny studie som forskare från Uppsala universitet har gjort i samarbete med kollegor i Uganda, Zimbabwe och Bhutan. Över 800 barn har deltagit i studien, vilket gör det till en av de största spädbarnstudierna som någonsin genomförts med hjälp av ögonrörelsemätningar.
Det räcker inte med militär och ekonomisk beredskap under kris- och krigstider – det krävs även en befolkning som är nationellt lojal, offervillig och motståndskraftig. Det var staten, statskyrkan och många andra samhällsaktörer överens om under andra världskriget. Alla tyckte att ”andlig beredskap” var nödvändig men det fanns oenighet om vad som krävdes, visar en ny avhandling.
Borde världen sluta använda namnet Ryssland och återgå till den gamla benämningen Moskvastaten? Frågan har lyfts bland rysslandskritiker de senaste åren och i nya boken ”Russia reverts to Muscovy” lyfter Stefan Hedlund, professor i öststatsforskning, fram flera argument som talar för ett namnbyte.
Expertlista: tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004. Det är forskning om katastrofpsykiatri och psykologiska konsekvenser av naturkatastrofer; geologiska förutsättningar, övervakningssystem; hur det gått för överlevare och samhället; juridik. Alla forskare är tillgängliga fram till och med den 20 december, och några även efter det (se kontaktuppgifter). Sidan uppdateras löpande.
Arvet efter Sovjetunionens fall spelar en större roll för utrikespolitiken i Georgien och Ukraina än vad tidigare studier hävdat. Att bedriva utrikespolitik i tidigare sovjetiska länder kan vara en stor utmaning eftersom staten Ryssland inte accepterar den nya ordningen. Det visar statsvetaren Per Ekman vid Uppsala universitet i sin avhandling.
Aldrig förut har det pågått så många väpnade konflikter i världen. Det visar ny statistik från Uppsala Conflict Data Program, UCDP, vid Uppsala universitet. Under 2023 uppgick antalet konflikter där stater var inblandade till 59 stycken, vilket är det högsta antalet någonsin sedan statistiken började registreras 1946. Tidigare toppar var åren 2020 och 2022, med vardera 56 konflikter.
Ny forskning: Fredsprocesser efter krig är en farlig period för många kvinnor som tvingas leva granne med män som begått grova övergrepp under kriget. Det kan vara både retraumatiserande och stigmatiserande. Kvinnor är säkerhet är inte politiskt prioriterat i utformningen av fredsavtal. Här finns en förbättringspotential, om FN skulle börja ge kvinnors perspektiv mer utrymme, skriver fredsforskare
Ökad vattentillgången i områden med extrem torka i Afrika söder om Sahara, kan på kort sikt hjälpa nomadiserade boskapsskötare. Men på lång sikt kan det ge allvarliga konsekvenser för deras försörjningsmöjligheter. Det visar ny forskning från Uppsala universitet som publiceras i Nature Climate Change.
Årets Forsskålsföreläsare är rysslandsforskaren Martin Kragh. Temat: "Yttrandefriheten och det auktoritära hotet", utifrån en nutid då demokratins ställning diskuteras, ickedemokratiska styren stärks och yttrandefriheten inskränks på flera håll. Vad innebär det? Finns det historiska lärdomar och paralleller att dra? Efter föreläsningen följer ett debattsamtal. Programmet är öppet för allmänheten.
Minst 237 000 människor i världen dog i organiserat våld under 2022. Det är en ökning med 97 procent jämfört med året innan och den högsta siffran sedan folkmordet i Rwanda 1994. Det visar en ny rapport från Uppsala Conflict Data Program vid Uppsala universitet. UCDP är världens mest använda datakälla när det kommer till organiserat våld och äldsta pågående projektet samlar data på inbördeskrig.
I en ny studie som letts av forskare från Uppsala universitet syns ett tydligt samband mellan ekonomisk ojämlikhet och dödlighet vid storskaliga översvämningskatastrofer. Länder med ojämn fördelning av inkomst hade många gånger högre dödlighet jämfört med länder med mer jämt fördelade inkomstnivåer. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Sustainability.
Rika eliter med stora pooler och välskötta gräsmattor berövar fattigare grupper grundläggande tillgång till vatten i städer runt om i världen. Social ojämlikhet är en större orsak till städers vattenbrist än miljöfaktorer som klimatförändringar eller städernas befolkningstillväxt. Det visar en ny studie, ledd från Uppsala universitet och som nu publiceras i Nature Sustainability.
– Vår stud
Värmeböljor i Sydeuropa beror inte enbart på växthuseffekten. Klimatförändringar har gjort en särskild sorts atmosfäriska cirkulationsmönster mer vanligt, och detta har bidragit till extremvädret och varit den underliggande orsaken till nio av tio av alla dödsfall, till följd av värmen. Det visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet och CNRS i Frankrike som nu publiceras i PNAS.
Att leva och arbeta i en krigszon kan påverka människor på flera olika plan – medicinskt, socialt, psykologiskt, moraliskt och existentiellt. I en ny bok presenterar sociologiforskaren Jan Grimell vid Uppsala universitet resultaten från sin studie ”Veteranhälsans limbo” där han undersökt utlandsveteraners hälsa.
Den 23 februari håller Förenta nationernas vice generalsekreterare Amina J Mohammed Dag Hammarskjöldföreläsning i Uppsala. Föreläsningen är öppen för allmänheten.
En kraftfull laser riktad mot himlen kan skapa en virtuell åskledare och leda bort blixtnedslag, det visar experiment som forskare genomfört på ett berg i Schweiz. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Photonics och kan komma att breda väg för bättre åskskyddsåtgärder för kritisk infrastruktur så som kraftverk och flygplatser.
Uppsala universitet inviger Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, ett nationellt centrum för att samla världens kunskap kring nedrustningsfrågor. FN:s biträdande generalsekreterare för nedrustningsfrågor, Izumi Nakamitsu, invigningstalar på distans, på plats talar bland andra Beatrice Fihn, ICAN samt mottagare av Nobels fredspris 2017 och Rupal N. Mehta, University of Nebraska-Lincoln, USA
Det är 400 år sedan Johan Skytte instiftade en professur som är världens äldsta fortfarande verksamma professorsstol i statskunskap. Syftet var att stärka statsförvaltningen med diplomater och statstjänstemän av hög kvalitet, som Stormaktssverige För att uppmärksamma 400-årsjubileet hålls den 1 oktober föreläsning och panelsamtal om politiska frågor som präglat både Skyttes tid och vår egen.
Det har blivit allt vanligare med våldsamma politiska processer över hela världen. Allra vanligast är det i länder i Mellanöstern och i Afrika. Det visar en ny kartläggning gjord av fredsforskare vid Uppsala universitet. I och med kartläggningen har våldsamma politiska processer från och med nu införts som en egen fjärde kategori i Uppsala universitets konfliktdatabas UCDP.
En ny rapport från Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet visar att minst 119.000 människor dog i organiserat våld under 2021. Detta är en ökning med 46 procent jämfört med året innan och den högsta siffran sedan 2015.