För att kunna ge rätt behandling vid MS är det viktigt att veta när sjukdomen övergår från skovvis till sekundärprogressiv form, en övergång som idag identifieras i genomsnitt tre år för sent. Forskare vid Uppsala universitet har nu tagit fram en AI-modell som med 90 procents säkerhet kan avgöra vilken variant patienten har.
Mottagare av 2022 års Disapris är professor David Sumpter. Han får priset för sina populärvetenskapliga böcker om matematik, bland annat Fotbollens matematik och Tio ekvationer som styr världen. Disapriset tillkännages under Kulturnatten i Uppsala, lördag den 10 september.
Tidig upptäckt av sepsis är avgörande för att rädda liv. Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en så kallad prediktionsalgoritm som kan förutspå risken för att en intensivvårdspatient ska drabbas av sepsis flera timmar innan tillståndet kan diagnosticeras med de kriterier som idag används inom vården. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften JMIR Formative Research.
Bredare perspektiv behövs för att förstå mänsklig intelligens. Kognitionsforskningen har hittills präglats av ett fåtal teorier om vilka principer som ligger till grund för mänsklig intelligens. Forskare vid Uppsala universitet menar att den bilden är allt för snäv och förlegad. Genom att släppa fram en mer komplex bild av mänskligt beslutsfattande kan kognitionsforskningen ta större steg framåt.
Stora skillnader mellan ebb och flod för runt 400 miljoner år sedan kan ha startat utvecklingen av benfiskar och landlevande ryggradsdjur. Den teorin får nu stöd av forskare i Storbritannien och vid Uppsala universitet som för första gången använt etablerade matematiska modeller för att simulera tidvatten på jorden under den här perioden. Studien är publicerad i Proceedings of the Royal Society A.
Med så kallad in situ-sekvensering är det möjligt att skapa mikroskopibilder av genaktivitet direkt i vävnad. För att lättare kunna tolka den stora mängd information som då fås har forskare vid Uppsala universitet nu utvecklat en helt ny bildanalysmetod, baserad på AI-algoritmer för nätverksanalys som ursprungligen togs fram för att förstå sociala nätverk.
Hur kan det i en framtid, med ökande behov av att lagra digital information, bli möjligt att mäta om magnetiska bits switchar tillräckligt fort i till exempel allt kraftfullare hårddiskar? I ett samarbete har fysiker från bland Uppsala universitet utvecklat en exakt metod för att mäta ultrasnabba förändringar av magnetiska tillstånd i ett material. Resultaten publiceras i Nature Communications.
Med inspiration från hur människor rör sig under en hårdrockskonsert, har ett internationellt forskarteam lett från Uppsala universitet undersökt rörelser i folkmassor med hjälp av matematik och visar i en studie hur man kan identifiera riskzoner innan katastrofen sker.
Tre nya hedersdoktorer har utsetts vid fakulteten för naturvetenskap och teknik vid Uppsala universitet: Yakov Eliashberg, matematiker; Jane Reece, biolog, och John M. Wills, fysiker.
Fotboll och matematik, vad har de gemensamt? En hel del, visar det sig. I en ny bok, Mer än en sport, förenar matematikprofessorn David Sumpter de två till ytan olika konsterna på ett häpnadsväckande sätt. Den 26 maj berättar han för intresserade om sin bok.
Blodkärlen i hjärntumörformen glioblastom har ofta dålig funktion, vilket bidrar till att tumörerna är elakartade och svårbehandlade. I en ny studie ledd från Uppsala universitet har forskarna funnit ett samband mellan tillväxtfaktorn pleiotrophin, dåligt fungerande blodkärl och sämre överlevnad hos patienterna.
Genom att använda matematiska modeller och fältdata har forskare vid matematiska institutionen vid Uppsala universitet funnit de grundläggande regler som tillåter myror att bygga effektiva och ”billiga” transportnätverk utan att överge dess robusta kvaliteter. Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Royal Society Interface.
Varför tycks vissa länder utvecklas i rasande takt, medan andra knappt utvecklas alls? Denna fråga står i centrum i diskussioner om den så kallade fattigdomsfällan. Genom att använda matematik på stora tillgängliga datamaterial kan forskare nu presentera helt nya insikter och peka på vilka länder som kan förväntas utvecklas snabbare än andra. Studien publiceras idag i tidskriften Big Data.
De senaste deceniernas stora genombrott inom forskningsområdet symplektisk geometri har skett inom vad man skulle kunna kalla en matematisk version av fysikens strängteori. Tobias Ekholm vid Uppsala universitet har idag utsetts till Wallenberg Scholar och kommer att få forskningsstöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW) för att kunna utveckla sin ofta fysikaliskt inspirerade forskning.
Så kallade genomtäckande associationsstudier har blivit vanliga inom medicin. Målet är att ta reda på vilka gener som har betydelse för olika sorters sjukdomstillstånd. Carl Nettelblad vid Uppsala universitet visar i sin nya avhandling hur nya beräkningsmetoder kan göra analyserna mer exakta utan att kräva mer datorkraft.
Titta upp!... Du är en tupp! Barnsligt kanske, men det fungerar varje gång. Det krävs inte mycket för att få folk att börja leta efter vad alla andra tittar på. Uppsalamatematikern har tillsammans med forskare i Oxford och Princeton undersökt hur folk följer andras blickar på en shoppinggata och kan förklara mönstret med en matematisk formel.
Det handlar om att leka Följa John och hålla sig till reglerna. I en studie som denna vecka publiceras i PNAS har matematikforskare vid Uppsala universitet tillsammans med biologer i Sydney lyckats visa vilka regler fiskarna i ett stim egentligen följer för att röra sig på ett så samordnat och fascinerande sätt.
Datorsimuleringar har blivit ett oundgängligt verktyg för att studera komplicerade system i många olika forskningsfält, från försvarsteknologi till medicinska tillämpningar och socialvetenskap. Alexey Siretskiy har i sin avhandling hittat nya beräkningsmetoder för Monte Carlo-simuleringar för jämviktsstrukturer av makromolekyler som har en inbyggt styvhet, såsom DNA.
Ett forskarteam vid Uppsala universitet under ledning av professor Björgvin Hjörvarsson har upptäckt en ny mekanism för diffusion av väte i övergångsmetaller. Resultaten publiceras denna vecka i Physical Review Letters och är av betydelse för utvecklingen av exempelvis batterier och bränsleceller.
De bästa hårddiskarna i moderna dator kan skriva en magnetisk ”bit” inom en nanosekund (10 upphöjt till -9 s). Ändå är processen oerhört tidsödande för de stora datamängder som blivit allt vanligare. Uppsalaforskare visar nu i tidskriften Physical Review Letters att magnetisk lagring på hårddisken kan komma att gå minst tusen gånger snabbare i framtiden.