Genom att beskriva Sveriges militära deltagande i Afghanistan som en traditionell svensk insats och samtidigt särskilja det från amerikansk krigföring i regionen, kunde regeringen genomföra och motivera det svenska engagemanget i landet under åren 2002-2014. För att få en väl förankrad utrikespolitik behövs både konsensus och en känsla av kontinuitet i utformningen. Det kommer fram i en ny avhand
Uppsala universitet har utsett stiftelsedirektör Cecilia Wikström till ordförande för styrelsen och professor Erik Melander till föreståndare för universitetets nyinrättade kunskapscentrum för kärnvapennedrustning. Alva Myrdal-centrumet kan därmed inleda sin verksamhet.
Regeringen ger Uppsala universitet uppdraget att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för forskning om kärnvapennedrustning. Med ett tvärvetenskapligt perspektiv med forskare inom bland annat freds- och konfliktforskning, kärnfysik, artificiell intelligens och statsvetenskap, kommer blivande Alva Myrdal-centrum bedriva forskning med målet att bidra till en säkrare värld för hela mänskligheten.
Kriget i Ukraina och Rysslands upprustning har aktualiserat frågor som var centrala i Sveriges säkerhetspolitiska diskussioner på 1940-talet. Bör Sverige gå med i NATO? Hur kan små staters regeringar motstå kraftigt tryck från militärt starkare stormakter? På dagen 70 år efter VE-day (segerdagen i Europa), försvarars en ny avhandling från Uppsala universitet på detta ämne.
Städer har genom att erbjuda den infrastruktur som kopplar samman globala flöden och finansiella system ökat sin politiska makt vid sidan av nationalstaterna. I vissa fall bredrivs egen utrikespolitik på flera områden. Bostads- och urbanforskaren Kristin Ljungkvist har i sin avhandling studerat effekterna av denna utveckling och menar att det finns risker att vara uppmärksam på.
Energifrågan och specifikt gashandeln har påverkat konflikten och utvecklingen i Ukraina och Ryssland mer än vad som är allmänt känt. Detta enligt forskaren Stefan Hedlund vid Centrum för Rysslandsstudier, Uppsala universitet, som i dagarna kommit ut med en bok som går rakt in i kärnan av detta högaktuella ämne.
Förra året minskade antalet konflikter i världen markant, samtidigt som antalet dödsoffer i dessa konflikter ökade dramatiskt, mycket på grund av situationen i Syrien. Det har forskare vid Uppsalas konfliktdataprogram (UCDP) konstaterat. Resultatet har nyligen publicerats i tidskriften Journal of Peace Research och presenterades idag vid ett seminarium i Almedalen.
Varför blir vissa konflikter utvalda för intervention medan andra inte blir det? Och vilka faktorer bidrar till att driva fram eller hålla tillbaka EU:s militära operationer? Katarina Engberg, departementsråd vid Försvarsdepartementet och tidigare diplomat vid den svenska EU-representationen och, har i sin avhandling granskat av några av EU:s första sex militära operationer.
Användning av biologisk forskning i destruktivt syfte är ett hot som diskuteras intensivt inom säkerhetspolitiken, men knappast alls bland forskarna. Hur stort är hotet och vilket ansvar har forskarna för hur deras resultat används? Bland annat detta diskuteras vid ett mångvetenskapligt symposium den 9-10 juni.