Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • "Genom att känna igen mönster från tidigare patienter kan modellen avgöra om en patient har den skovvisa formen eller om sjukdomen har övergått till sekundärprogressiv MS", säger Kim Kultima som lett studien. Foto: David Naylor

    Ny AI-modell förbättrar diagnostiken vid MS

    För att kunna ge rätt behandling vid MS är det viktigt att veta när sjukdomen övergår från skovvis till sekundärprogressiv form, en övergång som idag identifieras i genomsnitt tre år för sent. Forskare vid Uppsala universitet har nu tagit fram en AI-modell som med 90 procents säkerhet kan avgöra vilken variant patienten har.

  • Bild: Uppsala barn- och babylab

    Spädbarn följer sociala signaler trots trauma

    Bebisar som lever som flyktingar har delvis lika bra sociala förmågor som barn med tryggare hemförhållanden. Det visar en ny studie som forskare från Uppsala universitet har gjort i samarbete med kollegor i Uganda, Zimbabwe och Bhutan. Över 800 barn har deltagit i studien, vilket gör det till en av de största spädbarnstudierna som någonsin genomförts med hjälp av ögonrörelsemätningar.

  • I bild syns den pusselbitsliknande formen på lymfendotelceller i lymfkärl hos däggdjur. Foto: Hans Schoofs

    Unik cellform gör både lymfkärl och växtblad stabila

    Cellerna som bygger upp väggarna hos de allra tunnaste lymfkärlen har en flikig, ekbladsliknande form som gör dem extra tåliga mot förändringar i vätskevolym. En liknande cellform bidrar även till växters spänst. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny artikel i tidskriften Nature.

  • Forskare Sten Svantesson har identifierat fem nya arter i svampsläktet Piloderma. Bland annat den "skygga" gammelskogsarten Piloderma fugax som här syns i mikroskopet. Foto: Kristina Stenmarck/Sten Svantesson

    Ny ”skygg” svamp hittad i gammelskog

    Trots att svampar i släktet Piloderma är vanliga, har forskare nu hittat fem tidigare okända arter. En av dem tillhör landets vanligaste arter, en annan finns bara i gammelskog. Upptäckten som publicerats i Fungal Biology, visar att mångfalden är större än vad man trott och att vissa av arterna riskerar att försvinna i takt med att gamla skogar avverkas.

  • BioArctics grundare Lars Lannfelt och vd Gunilla Osswald tilldelas Uppsala universitets innovations och entreprenörspris tillsammans med grundare Pär Gellerfors. Foto: Simon Hastegård/Bildbyrån och BioArctic

    Trio bakom Alzheimerläkemedel får Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris

    Läkemedlet som bromsar Alzheimers sjukdom används redan av mer än 20 000 patienter i tio olika länder – och snart kan det bli tillgängligt även i Europa. Bakom framgångarna står de båda grundarna Lars Lannfelt och Pär Gellerfors samt vd:n Gunilla Osswald på bolaget BioArctic. Nu tilldelas de Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris.

  • Patrik Johansson klev på sin roll som ny batteriprofessor vid Uppsala universitet 1 mars 2025. Han har tidigare varit professor i fysik vid Chalmers tekniska högskola. Foto: Europeiska kommissionen

    Världsledande batteriforskare till Uppsala universitet

    Professor Patrik Johansson blir ny ledare för flaggskeppsprojektet Battery 2030+. Han har lett många stora internationella forskningsprojekt och kommer senast från rollen som chef för EU:s forskningsprogram The Graphene Flagship.

  • Ida Olenius har disputerat på en avhandling om andlig beredskap under andra världskriget. Fotograf: Hanna Johansson

    Viktigt med andlig beredskap under andra världskriget

    Det räcker inte med militär och ekonomisk beredskap under kris- och krigstider – det krävs även en befolkning som är nationellt lojal, offervillig och motståndskraftig. Det var staten, statskyrkan och många andra samhällsaktörer överens om under andra världskriget. Alla tyckte att ”andlig beredskap” var nödvändig men det fanns oenighet om vad som krävdes, visar en ny avhandling.

  • UUniCORN är ett nytt tvärvetenskapligt forskningsinstitut vid Uppsala universitet med fokus på den samhällsomställning som är nödvändig för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

    Stor satsning på forskning om målkonflikter inom hållbar utveckling

    Uppsala universitet inviger ett nytt forskningsinstitut, UUniCORN, med syfte att identifiera, analysera och navigera målkonflikter i hållbar samhällsomställning. Det nya institutet startas på initiativ av rektor Anders Hagfeldt med syftet att Uppsala universitet ska vara en mer aktiv partner i arbetet med att skapa ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle.

  • Nätgiraffer (bilden) var en av tre arter som forskarna studerade. Genom att sekvensera växt- och bakterie-DNA från avföringsprover kunde de se den bakteriella sammansättningen i tarmen och vilka växter vilda giraffer hade ätit. Foto: Tyler Kartzinel

    Oväntade fynd i studie av giraffers tarmflora

    Giraffers tarmbakterier påverkas inte främst av vad de äter, utan av vilken art de tillhör. Det visar en ny studie från Uppsala universitet och Brown University där forskare analyserat sambandet mellan föda och tarmflora hos tre giraffarter i Kenya. Studien ger också ny kunskap som kan hjälpa till att säkra födotillgången för de utrotningshotade giraffarterna.
    I en ny studie, publicerad i Glob

  • Avhandlingen undersöker hur unga resonerar kring att läsa vidare i Söderhamn − en ort där det historiskt inte krävts nån akademisk examen för att få jobb. Illustration: Sebastian Larsmo

    ”För att få ett bra jobb så måste man ju ha en utbildning”

    Tidigare forskning har pekat på att det finns ett utbildningsmotstånd bland unga personer i bruksorter. En bild som inte stämmer, visar en ny avhandling som bygger på intervjuer med ungdomar och föräldrar i Söderhamn. De ser positivt på högre utbildning och menar att det kan vara nödvändigt att läsa vidare för att kunna få ett bra jobb.

  • Tack vare nya, avancerade instrument går det nu att studera klimatet på planeter långt utanför vårt solsystem. I bild syns Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope i Chile. Foto: ESO/Y. Beletsky

    Vatten och extrema vindar upptäckta på exoplanet

    På exoplaneten WASP-127b som ligger drygt 500 ljusår bort kan vindstyrkan uppnå hastigheter på 33 000 kilometer i timmen, visar en studie av ett internationellt forskarteam. Det är första gången man upptäckt den här typen av vindar och det har varit möjliga tack vare ett instrument som delvis byggts vid Uppsala universitet. Studien publiceras i Astronomy & Astrophysics.

  • Professor Frank Biermann, Universiteit Utrecht och Professor Aarti Gupta, Wageningen University, blir gästprofessorer i klimatledarskap vid Uppsala Universitet under 2025.  Photo: Unmask Photography.

    Frank Biermann och Aarti Gupta nya Zennströmprofessorer i klimatledarskap

    Professor Aarti Gupta, Wageningen University och Professor Frank Biermann, Universiteit Utrecht blir gästprofessorer i klimatledarskap vid Uppsala Universitet under 2025. Den tioåriga gästprofessuren, där en ny professor inbjuds varje eller vartannat år, finansieras genom en tidigare donation till universitetet av entreprenören Niklas Zennström och hans hustru Catherine Zennström.

  • Prover togs från både tunn-och tjocktarm. Forskarna studerade sedan olika typer av immunceller i slemhinnan, samt genomsläppligheten i tarmen.

    Inflammation kan förklara magbesvär vid psoriasis

    Personer med hudsjukdomen psoriasis har ofta en osynlig inflammation i tunntarmen, med ökad benägenhet för "läckande tarm”, visar ny forskning vid Uppsala universitet. Dessa förändringar i tarmen skulle kunna förklara varför psoriatiker ofta har besvär med mag-tarmkanalen och större risk att få Crohns sjukdom. Studien publiceras i Biochimica et Biophysica Acta (BBA) - Molecular Basis of Disease.

  • Miika Martikainen och Magnus Essand, forskare vid Uppsala universitet. Foto: Privat/Mikael Wallerstedt

    Så tar sig Semliki forest-viruset in i hjärnan

    Semliki forest-viruset kan ge upphov till neurologiska symtom men det har hittills varit okänt hur viruset tar sig in i hjärnan på infekterade individer. En ny studie från Uppsala universitet avslöjar mekanismerna bakom hur viruset tränger in i hjärnan på möss. Fynden öppnar upp för nya möjligheter att använda viruset för att behandla hjärntumörer. Studien är publicerad i Nature Communications.

  • Självhjälpsappen Min sorg är ett stöd för sörjande föräldrar.

    Apphjälp lindrar psykiska symptom hos föräldrar som mist ett barn

    En ny studie visar att en självhjälpsapp kan hjälpa föräldrar som är i sorg efter att ha förlorat ett barn. 248 föräldrar var med i studien. De som använde appen under tre månader rapporterade minskade symptom på förlängd sorg och posttraumatisk stress. De fick också färre negativa tankar. Flera föräldrar tyckte att appen framöver bör erbjudas tidigt i sorgeprocessen.

  • Tsunamiexperter Uppsala universitet

    Expertlista: tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004. Det är forskning om katastrofpsykiatri och psykologiska konsekvenser av naturkatastrofer; geologiska förutsättningar, övervakningssystem; hur det gått för överlevare och samhället; juridik. Alla forskare är tillgängliga fram till och med den 20 december, och några även efter det (se kontaktuppgifter). Sidan uppdateras löpande.

  • En duo av sauropodomorfer i tidig jura. Illustration: Marcin Ambrozik.

    Fossilt bajs ger ledtrådar till dinosauriernas framgångssaga

    Forskare vid Uppsala universitet har i ett internationellt samarbete kunnat identifiera osmälta matrester, växter och bytesdjur i dinosauriers fossiliserade avföring. Dessa analyser av hundratals prover ger ledtrådar om vilken roll dinosaurierna spelade i ekosystemet för ungefär 200 miljoner år sedan. Resultaten har publicerats i tidskriften Nature.

  • Therese Johansson, postdoktor, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, och WOMHER.

    Olika risker med olika hormonbehandlingar vid klimakteriet

    En ny kartläggning av sju olika hormonbehandlingar för klimakteriebesvär visar att riskerna för blodpropp, stroke och hjärtinfarkt är olika beroende på verksam substans hur läkemedlet intas. Studien, där runt en miljon kvinnor mellan 50 och 58 år ingick, Det är den största och mest omfattande studien i världen av de hormonpreparat som skrivs ut i dag, och publiceras i BMJ.

  • En sjöfågelkoloni i Norge, där denna modell skulle kunna tillämpas. Foto: Claus Rüffler

    Ny modell kan hjälpa till att förstå samexistens i naturen

    Olika arter av sjöfåglar kan samexistera på små, isolerade öar trots att de äter samma sorts fisk. En forskare vid Uppsala universitet har varit med och tagit fram en matematisk modell som kan användas för att bättre förstå hur detta ekosystem fungerar.

  • Maja Olvegård bredvid behållaren som kyler utrustningen ner till -271 grader så att den blir supraledande. Då kan den kan rymma starka elektromagnetiska fält som används för att snabba på partiklar i acceleratorn utan att energi går förlorad.

    Uppsala deltar i forskning för att minska radioaktiviteten hos kärnavfall

    Uppsala universitet bidrar med en viktig pusselbit i ett projekt där målet är att förkorta radioaktiviteten hos kärnavfall väsentligt. Belgiska forskare vill skapa en anläggning där långlivat radioaktivt bränsle omvandlas till mer kortlivat och tar nu hjälp av FREIA-laboratoriet i Uppsala.

Visa mer