Gå direkt till innehåll

Kategorier: fysik

  • Tack vare nya, avancerade instrument går det nu att studera klimatet på planeter långt utanför vårt solsystem. I bild syns Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope i Chile. Foto: ESO/Y. Beletsky

    Vatten och extrema vindar upptäckta på exoplanet

    På exoplaneten WASP-127b som ligger drygt 500 ljusår bort kan vindstyrkan uppnå hastigheter på 33 000 kilometer i timmen, visar en studie av ett internationellt forskarteam. Det är första gången man upptäckt den här typen av vindar och det har varit möjliga tack vare ett instrument som delvis byggts vid Uppsala universitet. Studien publiceras i Astronomy & Astrophysics.

  • Maja Olvegård bredvid behållaren som kyler utrustningen ner till -271 grader så att den blir supraledande. Då kan den kan rymma starka elektromagnetiska fält som används för att snabba på partiklar i acceleratorn utan att energi går förlorad.

    Uppsala deltar i forskning för att minska radioaktiviteten hos kärnavfall

    Uppsala universitet bidrar med en viktig pusselbit i ett projekt där målet är att förkorta radioaktiviteten hos kärnavfall väsentligt. Belgiska forskare vill skapa en anläggning där långlivat radioaktivt bränsle omvandlas till mer kortlivat och tar nu hjälp av FREIA-laboratoriet i Uppsala.

  • Nytt 2D-material med supertunga elektroner

    Nytt 2D-material med supertunga elektroner

    I en studie inom materialvetenskap har man hittat ett nytt 2D-kvantmaterial. Materialet består av atomtunna lager av cerium, kisel och jod (CeSiI) och är det första exemplet på ett 2D-material med så kallade tunga fermioner. Det speciella med CeSiI är att den här effektiva massan är anisotrop, att den beror på åt vilket håll elektronerna rör sig. Studien publiceras i Nature.

  • Årets Nobelpristagare föreläser vid Uppsala universitet

    Den 13 december föreläser några av 2023 års Nobelprisvinnare på Uppsala universitet. Det gäller Nobelprisen i fysiologi och medicin, kemi, fysik. Ett panelsamtal med anledning av Nobels fredspris sker den 14 december, med deltagare ur pristagarens familj. Allt är öppet för allmänheten! Två av föreläsningar kommer också att direktsändas på webben.

  • IceCube på Sydpolen är världens största neutrinoteleskop, begravt på ett djup mellan 1,5 km och 2,5 km ner i den antarktiska glaciären. Foto: Martin Wolf, IceCube/NSF

    På spaning efter neutriner från rekordljust gammastrålningsutbrott

    Ett av NASA:s rymdteleskop observerade under hösten 2022 ett av de närmaste och ljusaste gammastrålningsutbrotten någonsin. Genom kompletterande dataanalyser från neutrinoteleskopet IceCube har man utifrån detta kunnat utesluta vissa teoretiska modeller för hur neutriner skapas. Observationerna innebär att man har kunnat sätta en ny övre gräns för neutrinoflödet från gammastrålningsutbrott.

  • En laser installerades nära ett telekommunikationstorn på berget Säntis i nordöstra Schweiz som träffas av blixten omkring hundra gånger per år. Foto: Prof. Dr. Jean-Pierre Wolf at University of Geneva, Switzerland

    Laserstrålar kan leda bort åsknedslag

    En kraftfull laser riktad mot himlen kan skapa en virtuell åskledare och leda bort blixtnedslag, det visar experiment som forskare genomfört på ett berg i Schweiz. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Photonics och kan komma att breda väg för bättre åskskyddsåtgärder för kritisk infrastruktur så som kraftverk och flygplatser.

  • DNA ger ledtrådar till ren och effektiv energiproduktion

    Forskare från bland annat Uppsala universitet har genom att studera spiralformade molekyler i kroppen, såsom DNA, fått ledtrådar till hur energiproduktion i till exempel bränsleceller kan effektiviseras, utan inblandning av koldioxid och tungmetaller. Den nya forskningen visar hur de spiralformade molekylerna, som finns naturligt i allt syreberoende liv, katalyserar energiproduktionen i cellerna.

  • Stjärnan Earendel som syns som en svag fläck levde bara några miljoner år innan den exploderade i en kraftfull supernova. Foto: SCIENCE: NASA, ESA, Brian Welch (JHU), Dan Coe (STScI) IMAGE PROCESSING: NASA, ESA, Alyssa Pagan (STScI)

    Stjärna upptäckt 28 miljarder ljusår bort

    Forskare vid Uppsala universitet har i ett internationellt samarbete lyckats urskilja vad som verkar vara en enskild stjärna vars ljus sändes ut från en region i rymden som nu befinner sig 28 miljarder ljusår bort från oss. Ett nytt avståndsrekord vad gäller observationer av enskilda stjärnor från tidiga universum. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.

  • För första gången har forskare kunnat mäta spinnmixning i ett ferromagnetiskt material. Bild: Ronny Knut.

    Första mätningarna av spinnmixning i magnetiska material

    För första gången har forskare kunnat mäta spinnmixning i ett ferromagnetiskt material. Mätningarna har blivit möjliga tack vare att en av faktorerna i den teoretiska modellen, som tidigare varit försummad, är mer betydelsefull än vad man tidigare trott. Det visar ny forskning, ledd av forskare vid Uppsala universitet.

  • Lägre förväntan på fysiklärarstudenter

    Intelligens, nördighet och maskulinitet är normer som påverkar hur framgångsrika fysiklärarstudenter förväntas vara. Det gäller i både andra studenters och lärares ögon, men även i deras egna. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Att inte följa normerna kan leda till att man ses som mindre trovärdig och mindre ambitiös än andra fysikstuderande.

  • ​Nytt centrum för kärnvapennedrustning till Uppsala universitet

    Regeringen ger Uppsala universitet uppdraget att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för forskning om kärnvapennedrustning. Med ett tvärvetenskapligt perspektiv med forskare inom bland annat freds- och konfliktforskning, kärnfysik, artificiell intelligens och statsvetenskap, kommer blivande Alva Myrdal-centrum bedriva forskning med målet att bidra till en säkrare värld för hela mänskligheten.