Gå direkt till innehåll

Kategorier: konst/litteratur

  • Daniel Kane, professor i amerikansk litteratur har skrivit om Joe Brainards brevväxling. Fotograf: Mikael Wallerstedt

    Joe Brainards överraskande brev

    Den amerikanske konstnären och författaren Joe Brainard (1942–1994) utmärkte sig med ett slående unikt skriftspråk som bland annat tog sig uttryck i hans mångåriga korrespondens med andra välkända konstnärer och skribenter. Ett urval av hans brev har nu getts ut i en ny bok med kommentarer och analyser av Daniel Kane, professor i amerikansk litteratur vid Uppsala universitet.

  • "Norskt landskap" (beskuren) av Karl XV (1856). Bild: Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum

    Karl XV:s tavla ”Norskt landskap” målades i Romsdalen

    Kung Karl XV (1826–1872) var känd för sina målerier, men delar av hans konstnärskap har hittills varit okänt. Nu har en forskare vid Uppsala universitet upptäckt stora likheter mellan ett av kungens mest kända verk, ”Norskt landskap”, och den norske konstnären Thomas Fearnleys (1802–1842) målning från Romsdalen. Det här har lett till nya kunskaper om kungens konstnärliga liv och nätverk.

  • Johanna Hansson, tillträdande överbibliotekarie för Uppsala universitetsbibliotek. Foto: Jens Gustavsson

    Johanna Hansson är ny överbibliotekarie

    Johanna Hansson blir ny överbibliotekarie för Uppsala universitetsbibliotek. Hon har en lång karriär bakom sig som chef för olika bibliotek och har sedan 2019 arbetat som biträdande överbibliotekarie för universitetsbiblioteket. Hon har även varit ordförande för Svensk biblioteksförening 2018-2022. Johanna Hansson tillträder tjänsten den 1 augusti.

  • Museum Gustavianum är redo för återinvigning efter fem års renovering.

    PRESSINBJUDAN: pressvisning nya Gustavianum 18 juni

    Välkomna på pressvisning av Gustavianum! Efter flera år av upprustning och ombyggnation har museet fått ett nytt och kontrollerbart inomhusklimat även för de allra känsligaste museiföremålen - som tidigare inte har kunnat visas. Pressvisning: tisdag den 18 juni, klockan 13-14:30 – anmälan krävs.

  • Illustration ur boken "Blå ugglan" av Lotta Geffenblad (2023). Bild: Lotta Geffenblad

    Död och sorg i svenska barnböcker

    Att döden är blå eller ett flygande djur är de vanligaste sätten att illustrera döden i svenska barnböcker. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som omfattar analyser av 62 böcker. Bara sex av tio böcker använder ordet ”död” och det kan vara problematiskt.

  • Effekterna av strömmad läsning uppmärksammas i ny bok

    Allt fler läsare väljer strömmade ljudböcker och då helst deckare eller feelgood. För många har det blivit ett sätt att somna på kvällarna. Det framkommer i en ny bok av litteraturforskaren Karl Berglund. – Man ser det genom att många användare börjar lyssna sent på kvällen, sömnsessioner som slutar exakt efter 30 min eller tre timmar. Man har helt enkelt somnat till boken, säger Karl Berglund.

  • Jana Rüegg, har lagt fram sin avhandling vid litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Foto: Ute Rüegg

    Mindre förlag allt viktigare för utgivning av översatt litteratur

    Småförlagen har under perioden 1970–2016 blivit allt viktigare för utgivningen av översatt litteratur i Sverige. I högre grad än tidigare är det mindre förlag som ger ut Nobelpristagare. Att förläggarna specialiserat sig på översättningar hänger ofta samman med ett personligt intresse för ett språk eller geografiskt område. De här slutsatserna dras i en avhandling svid Uppsala universitet.

  • Konstnär Anna Odell (mitten) med Erika Sigvardsdotter och Ylva Söderfeldt på Centrum för medicinsk humaniora. Foto: Uppsala universitet

    Artist-in-residence – Anna Odell

    Konstnären Anna Odell blir första artist-in-residence hos Centrum för medicinsk humaniora, med start 1 september. Som en del av centrets forskningsmiljö kommer hon arbeta med ett eget konstprojekt med titeln ”Psyket”. Hon tror starkt på interdisciplinära samarbeten och ser fram emot möjligheten att göra ett konstnärligt arbete i dialog med forskare från flera olika områden.

  • Odarslövs kyrka. (Del av ljud- och ljusinstallationen Uppåt, 2018) Foto: Jesper Wachtmeister

    Från levande kulturarv till zombiekyrkor

    Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och Svenska kyrkan. Det visar konstvetaren Henrik Lindblad i en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • Kungligt residens och museislott

    Under 1900-talet har Stockholm slott etablerats som ett betydelsefullt konst- och kulturhistoriskt monument och nationellt kulturarv. Genom tillkomsten av nya museer och en organiserad visningsverksamhet har samlingarna och miljöerna gjorts tillgängliga för alla medborgare. En ny avhandling i konstvetenskap belyser utvecklingen och de skilda motiven för insatserna.