Sverige toppar digitaliseringslista: Bäst i EU på mobilanpassad e-förvaltning

För fjortonde året i rad har en forskningsgrupp ledd av Capgemini tagit fram eGovernment Benchmark på uppdrag av EU-kommissionen.

Studien visar på fortsatta framsteg över hela Europa - där tre av fem offentliga tjänster nu finns tillgängliga online - och på Sverige som ett föregångsland inom många områden. Men rapporten yrkar också på högre kvalitet och större transparens inom offentliga e-tjänster för att säkra en positiv utveckling. 

Rapporten har undersökt digitaliseringen inom europeisk offentlig förvaltning och hur långt olika länder kommit för att uppnå EU:s mål om en digital inre marknad. Man har tittat på över 10 000 webbplatser i 34 länder, inklusive de 28 EU-länderna, och utvärderat kvantitet och kvalitet på myndigheters digitala tjänster i samband med fyra livshändelser: studera, söka jobb, starta företag samt familjelivet.

Den digitala inre marknaden förväntas bidra med 415 miljarder euro per år till Europas ekonomi, skapa jobb och förbättra de offentliga tjänsterna. Förutom Sverige är Malta, Danmark, Estland och Norge ledande inom EU på digitala tjänster för offentlig förvaltning, enligt undersökningen.

Den offentliga sektorn fortsätter att erbjuda fler och fler tjänster online över hela Europa, men att de kvalitativa åtgärderna halkar efter.

”Att öka tillgängligheten kvantitativt med ett större antal offentliga tjänster online är bra, men det är inte nog. Myndigheterna behöver också öka kvaliteten på de e-tjänster som erbjuds”, säger Lars Kullberg, Vice President Public Sector på Capgemini.

Studien visar att Sverige är bland de ledande länderna i Europa inom e-förvaltning, liksom inom digitalisering i stort. Den svenska e-förvaltningen finns med på topplistorna inom nästan alla områden, inklusive användarvänlighet och rörlighet över landsgränser – ett mätetal som visar på i vilken utsträckning EU-medborgare kan använda onlinetjänster i ett annat land. Däremot ligger Sverige inte lika bra till när det gäller transparens och öppenhet.

Transparensen har bedömts både utifrån serviceleveransen och utifrån de offentliga myndigheternas insyn, alltså i vilken utsträckning de publicerar information om sig själva och sin verksamhet. Man har också tittat på öppenhet vad gäller personuppgifter, det vill säga i vilken omfattning man proaktivt informerar medborgarna om hur deras personuppgifter har behandlats. Här ligger resultaten mer genomsnittligt till i Sverige, och det finns möjligheter till förbättring.

”Det kan behövas en större tydlighet kring vem på myndigheten som har tittat på dina personuppgifter och av vilken anledning. Årets rapport visar att visionen om den digitala inre marknaden har tagit ytterligare steg framåt, särskilt i länder som Sverige och Malta, som leder utvecklingen. Mognadsgraden varierar stort mellan offentliga förvaltningar i Sverige. Det är viktigt att befintlig kunskap tillvaratas och att myndigheter kan lära av varandra och nå en högre nivå inom offentliga e-tjänster,” avslutar Lars Kullberg.

För mer information, ladda ner rapporten eGovernment Benchmark.

Här finns mer information om EU:s digitala agenda samt om EU:s digitala inre marknad.