Sverige bör bekämpa skatteflykt från u-länder

Varje år förlorar utvecklingsländerna mer än det totala biståndet de får till följd av företags skatteplanering. Sverige måste bli mer aktivt i kampen mot skatteflykt från utvecklingsländerna.

Den senaste tiden har hård kritik riktats mot hur några av världens mest kända företag utnyttjar brister i det internationella skattesystemet för att undvika skatt. I en tid av finanskris är det värdefulla skatteintäkter som uteblir och G8-mötet på Nordirland behandlade skatteparadis och internationell skatteplanering.

Men skatteflykten är ett än större problem utanför de rika länderna. Varje år förlorar utvecklingsländerna mer än det totala biståndet de får till följd av företags skatteplanering. I höst inleder vi en granskning av hur svenska företag betalar skatt i världens fattiga länder, och vi vill uppmana Anders Borg att driva på arbetet mot skatteflykt internationellt.

I det krisande EU-området uppskattas skatteundandragandet innebära 1 biljon euro i uteblivna skatteintäkter varje år, vilket motsvarar ungefär 8 procent av områdets totala BNP. Det handlar alltså om mycket pengar, om skatten betalades hade man exempelvis kunnat sänka den genomsnittliga svenska arbetstagarens skatt med ungefär 2 000 kronor i månaden.

I utvecklingsländerna får dock skatteflykten än större konsekvenser. Baserat på siffror från OECD beräknar ActionAid att det belopp som undandras den zambiska staten av ett enskilt brittiskt företag, Associated British Foods, helt hade kunnat sätta stopp för barnundernäringen i landet. Detta i ett land där 45 procent av barnen är undernärda och en tredjedel av dödsfallen bland barn sker på grund av undernäring.

En stoppad skatteflykt hade kunnat rädda tusentals barn från att dö och landet hade sluppit be om bistånd från västvärlden för att inte helt falla sönder.

Zambia är tyvärr ett exempel bland många, och vi uppskattar det årliga skatteundandraget från världens utvecklingsländer till 1 300 miljarder kronor. För att dessa länder på sikt ska kunna resa sig ur fattigdom och utrota hungern måste de ha intäkter, och precis som i västvärlden är skatter staternas viktigaste och mest förutsägbara inkomstkälla.

De företag som väljer att inte skatteplanera aggressivt kan göra betydande skillnad för utvecklingsländers förmåga att lyfta sin befolkning ur fattigdom. Våra undersökningar visar att även företagen själva har mycket att vinna. De slipper bland annat risken för försämrat rykte, kostsamma skatteprocesser och i förlängningen ofördelaktiga regleringar.

Att skärpta krav på företagen skulle tvinga bort investeringar från utvecklingsländerna finns det många studier som motbevisar. Västerländska företag investerar i utvecklingsländer för att det är där det finns outnyttjade resurser och tillväxtpotential, inte för att skattesystemen är gynnsammare.

ActionAid lanserar nu en guide med en vägledning som ska påverka företag att göra ansvarsfulla investeringar i världens fattiga länder. Guiden är framtagen i samarbete med framstående ekonomer och efter sommaren kommer ActionAid att med hjälp av guiden inleda en granskning av svenska börsnoterade företag.

Om fattiga länder fick behålla bara en fjärdedel av det belopp de för närvarande förlorar till skatteparadis, skulle de kunna sätta stopp för hungern fram till år 2025. Vad som krävs är att västerländska regeringar, företag och investerare, tillsammans med internationella organisationer och utvecklingsländernas regeringar, gemensamt gör en insats för att stoppa skatteflykten.

Skatteflykt måste nu få större uppmärksamhet från våra politiker. Västvärldens finansministrar har en central betydelse när det handlar om att få bukt med den internationella skatteflykten. Anders Borg har nu ett gyllene tillfälle att stärka Sveriges röst i dessa frågor och att bidra till att utvecklingsländerna får rätt till sina skatteintäkter och därmed verktyg för att utrota fattigdom och skapa välfärd.

Christine von Sydow, generalsekreterare ActionAid Sverige

Edvard Hall styrelseledamot, ActionAid Sverige