Även barn i Sydkorea har rätt till familj

I en debattartikel i Aftonbladet 27/11 2015 kritiserar Svenska Koreaadopterades Nätverk (SKAN) Adoptionscentrums (AC) och Social Welfare Society’s (SWS) verksamhet och samarbete.

Vi ser mycket allvarligt på anklagelserna att AC och SWS inte följer gällande lagar och konventioner.

Sydkorea införde en ny adoptionslag 2012 för att stärka barnets rättigheter vid adoption. Detta öppnade också upp för en ratificiering av 1993 års Haagkonvention gällande internationella adoptioner.

Minstry of Health and Welfare och Korean Adoption Society (KAS) har gjort studiebesök hos AC och då AC besöker Sydkorea följs detta upp med möten. Vid dessa möten har vi haft möjlighet att diskutera den sydkoreanska lagstiftningen och arbetet med adoptioner.

Adoptionscentrum bildades 1969. Vi har många års erfarenhet av internationellt adoptionsarbete och har aktivt deltagit i internationella arbetsgrupper kring etiska frågor.

Subsidiaritetsprincipen är för oss självklar och grundläggande i allt adoptionsarbete, så också i Sydkorea. Detta uttalas tydligt i gällande sydkoreansk lagstiftning.

Sedan 2006 ska adoptionsorganisationerna söka efter inhemska familjer till barnet under minst fem månader. Endast i de fall man inte finner familj i Sydkorea får barnet placeras i internationell adoption. Varje barn ska erbjudas till minst tre koreanska familjer innan barnet placeras i en utländsk familj. En sydkoreansk domstol prövar sedan om adoption är det bästa för barnet.

Det är inte de sydkoreanska adoptionsorganisationerna som beslutar hur många barn som adopteras internationellt.

Detta regleras av Ministry of Health and Welfare, som granskar varje ärende och ger tillstånd till att barnet får adopteras till utlandet. För att överhuvudtaget kunna förmedla internationella adoptioner måste de sydkoreanska organisationerna genomföra ett ännu större antal nationella adoptioner.

Adoptionscentrum redovisar öppet adoptionsprocessen i Sverige och processen har godkänts av de sydkoreanska myndigheterna. Myndigheterna är väl insatta i hur systemet för medgivandeutredningar och uppföljningar av adoptionerna fungerar i Sverige.

Allt fler ensamstående mammor i Sydkorea väljer att behålla sina barn, vilket är mycket positivt, men det är inte möjligt för alla – än. Det tar tid att ändra värderingar och socialförsäkringssystem för ensamstående föräldrar. Dessutom är fri abort förbjudet vid en oönskad graviditet.

Detta leder till att många barn fortfarande placeras på barnhem, inte minst då barn lämnas i en så kallad "baby-box" och föräldrarna är okända. Ett par hundra sydkoreanska barn uppges ha lämnats på detta sätt i år. Just nu finns cirka 500 barn på barnhem i Seoul med den bakgrunden. Forskning visar tydligt att institution inte är det bästa för barns hälsa och utveckling.

Att hindra barn att få en permanent familj är ett brott mot barnets rättigheter, inte adoptioner som utgår ifrån barnets bästa i varje enskilt fall.

MARGRET JOSEFSSON
Adopterad från Sydkorea och Förbundsordförande i Adoptionscentrum