Skip to main content

Fler MS-patienter blir hjälpta av stamcellsbehandling

Nyhet   •   Aug 09, 2013 09:03 CEST

Allt fler patienter med en aggressiv form av MS erbjuds blodstamcellstransplantation som alternativ till bromsmediciner med goda resultat, bland annat på Akademiska sjukhuset.
Sverige ligger långt framme på området. Sedan 2004 har ett femtiotal MS-patienter fått behandlingen, en tiondel av samtliga transplantationer i Europa.

– Många av de svårt MS-sjuka som fått autolog blodstamcellsbehandling upplever en
markant förbättring, både förbättrade funktioner och att sjukdomsaktiviteten
upphör, säger Jan Fagius, neurolog på Akademiska sjukhuset.

Han konstaterar att majoriteten av de transplanterade patienterna inte längre behöver
läkemedel och att endast ett fåtal har fått återfall.

– Den längsta uppföljningstiden utan återfall är drygt nio år och vi börjar tro
att vissa patienter till och med har blivit botade. Ju yngre patienterna är
desto bättre är resultaten, fortsätter Jan Fagius.

Omkring 17 000 personer i Sverige har MS (multipel skleros), en autoimmun
sjukdom där kroppens egna immunceller angriper hjärnan och ryggmärgen och
åstadkommer inflammationsskador. Sjukdomen bryter oftast ut hos personer i 20-40
årsåldern och är dubbelt så vanlig bland kvinnor än män. Vanliga symtom är att
man blir muskelsvag eller får sämre kontroll över vissa muskler,
känselstörningar, försämrad balans, synrubbningar och ibland påverkan på minnes-
och arbetskapacitet.

Hos många MS-patienter kan bromsmediciner effektivt bromsa upp
sjukdomsutvecklingen, men för några är sådan behandling inte tillräcklig. Det
gäller patienter med mycket inflammation, som medför aggressiv MS med täta och
svåra skov.

En stamcellstransplantation innebär att det ”felprogrammerade” immunförsvaret
slås ut med cytostatika. Därefter får patienten en transplantation med egna
blodstamceller och börjar bilda ett nytt immunförsvar.

Jan Fagius betonar att det inte är en riskfri behandling. Internationella
studier som gjorts på området visar att stamcellsbehandlingen kan bromsa
sjukdomen men inte reparera skador som uppstått på centrala nervsystemet,
vilket innebär att metoden (liksom all MS-behandling) är användbar endast vid MS
som fortlöpande kommer i skov, inte vid kronisk MS.

Blodstamcellstransplantation är ännu inte rutinbehandling
utan används vid vissa sjukhus för särskilt svårt MS-drabbade, efter noggrant
övervägande av ansvariga läkare. Akademiska sjukhuset deltar i en
internationell kontrollerad studie med syfte att formellt vetenskapligt
dokumentera effekt och risknivå i förhållande till vedertagna behandlingar.

– Om studien bekräftar god effekt och låg risknivå, kan autolog
stamcellstransplantation på några års sikt komma i fråga för ett stort antal
personer med MS i stället för en handfull per år, som är fallet i dag, säger
Jan Fagius.