​Forskning om metoder för demensutredning prisas

Avancerad hjärnavbildning blir allt vanligare vid demensdiagnostik. Ny forskning vid Akademiska sjukhuset visar att MR med perfusionsmätning kan bli en alternativ metod till PET för att påvisa demenssjukdom. Forskningsresultaten, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften European Radiology, har nu fått pris på en internationell kongress för bästa diagnostiska artikel.

– Det känns otroligt hedrande att få priset vilket innebär att våra studier uppmärksammas internationellt. Resultaten är en pusselbit för att vi i framtiden ska kunna ha mer tillgängliga metoder för att diagnosticera misstänkt demenssjukdom, säger David Fällmar, röntgenläkare, ansvarig för studien som ingick i den avhandling han disputerade på i slutet av 2016.

Prissumman 4 000 euro delades ut under en internationell kongress för neuroradiologi i Malmö förra veckan då David Fällmar höll i en presentation av studierna under öppningsceremonin.

På Akademiska görs 150-200 FDG-PET-undersökningar per år vid misstänkt demenssjukdom. David Fällmar bedömer att behovet av bildgivande undersökningar kommer att öka betydligt i framtiden eftersom antalet äldre personer i befolkningen ökar och därmed förekomsten av minnesproblem och demens. Enligt vissa prognoser kommer antalet personer i världen med demenssjukdom mer än dubbleras de närmaste 30 åren, från 47 till 130 miljoner människor.

Den aktuella artikeln jämför om en magnetkameraundersökning, som inkluderar en så kallad perfusionsmätning med ASL-metoden, då man mäter hjärnans blodgenomströmning, kan vara ett alternativ till PET-undersökning. Enligt David Fällman skulle denna metod kunna vara ett attraktivt alternativ eftersom den inte kräver någon specialutrustning och man inte behöver injicera något i patienten. Undersökningen medför inte heller någon skadlig strålning.

– Resultaten hittills är lovande, men det finns fortfarande en del frågetecken som behöver svar innan metoden kan införas som rutinundersökning. Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete och det ska bli spännande att följa utvecklingen de kommande åren. Många föreläsare tog upp ämnet till diskussion under den fem dagar långa kongressen, och det finns en stor optimism för metodens potential, fortsätter han.

– Om/när det kommer ett läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet för någon demenssjukdom, till exempel immunterapi vid Alzheimers sjukdom, så kommer behovet av att fastställa en diagnos i tidigt skede öka kraftigt, så vi måste förbereda oss för det redan nu, avrundar David Fällmar.

Mer information:
David Fällmar, specialistläkare i bild- och funktionsmedicin samt medicine doktor,
telefon 073-0508792, e-post: David.fallmar@radiol.uu.se