Uppsalamodell för diagnoskodning sprids nationellt

En modell för diagnoskodning, som utvecklats på Akademiska sjukhuset, sprids nu över Sjukvårdssverige. Modellen innebär att läkarsekreterarna tagit över ansvaret för diagnoskodningen från läkarna. En fördel är att tid frigörs för läkarna som kan ägna sig åt patienterna, medan läkarsekreterarnas arbete blir mer givande. Dessutom får sjukhuset ett bättre underlag för analyser och debitering av verksamheten.

– I Sverige har det länge varit läkarna som kodat diagnoser i samband med att de dikterar vid vårdtillfället. Men läkarna är varken särskilt utbildade för eller intresserade av att koda diagnoser. Det blir ofta lite luddigt. Däremot ingår kodning i läkarsekreterarnas grundutbildning. Genom att ge dem mandat att sköta kodningen höjs kvaliteten, säger Martin Sandelin, drg-ansvarig läkare på Akademiska sjukhuset.

År 2010 framförde han syna synpunkter på brister i rådande system till sjukhusledningen. Tillsammans med Liselotte Bengtson, drg-ansvarig sekreterare på sjukhuset och i landstinget, fick han uppdraget att genomföra en förändring av ansvaret för kodningen.

Modellen innebär att journalen "delas upp" i en medicinsk och en adminstrativ del. På så vis blir det mycket tydligare att läkaren ska ställa diagnosen och göra en bedömning. Tidigare kunde han eller hon nöja sig med att ange symtom i diktatet utan att ange närmare diagnos.
Den administrativa journalen skapas genom att läkarsekreterarna sätter diagnoskoder kopplade till läkarens diagnos enligt Socialstyrelsens anvisningar.

Koderna beskriver läget för patienten vid ett visst tillfälle, vilket ofta förändras över tid trots att läkarens diagnos kan vara densamma. Koderna matas sedan in i system som beräknar flöden, analyserar produktion, ligger till grund för budget, ger kvalitetsdata, påverkar patientsäkerheten med mera.

Ett resultat är att antalet diagnoskoder ökat markant när läkarsekreterarna tagit över ansvaret för kodningen.

– En viktig tanke med diagnoskodningen är att få en korrekt bild av det vi arbetar med på Akademiska sjukhuset, vilket är mycket viktigt när det gäller att få ersättning av beställaren/landstinget för den sjukvård vi faktiskt ger. Dessutom blir informationen om patienten mycket säkrare, vilket innebär att vi kan behandla patienten på ett optimalt sätt. Vidare får läkarna bättre kunskap om varandras arbete.

Det förändrade arbetssättet väcker stor uppmärksamhet runt om i landet. Involverad personal får ofta förfrågningar om att föreläsa och informera om Uppsalamodellen.

Mer information:
Martin Sandelin, drg-ansvarig läkare, 018-611 41 38
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21