Akademiska först med enzymrening av avloppsvatten i toaletter

I slutet av augusti startar ett projekt i skarpt läge på Akademiska sjukhuset där man testar enzymrening av avloppsvatten i toaletter. Sjukhuset är först i världen att testa metoden i en verklig miljö. I juni genomfördes en förberedande pilotomgång då man prövade rutiner, metoder för provtagning, informationskanaler och kalibrerade analysmetoden.

Metoden innebär att man med hjälp av enzymer renar avloppsvattnet från läkemedelssubstanser. Enzymerna sitter i toalettblock, som ser ut som vanliga doftblock, och frigörs i vattnet vid varje spolning.

– Det som skiljer metoden från andra som håller på att utvecklas är att enzymerna kommer i kontakt med urin och avföring direkt och kan börja bryta ned de läkemedelsrester som finns där. Detta sker innan de hunnit spädas ut i större volymer avloppsvatten och skulle verkligen vara att ta hand om läkemedelsresterna vid källan, säger Sofia Schultz, miljöstrateg vid Akademiska sjukhuset och Landstingets ledningskontor.

Inom ramen för en studie görs nu tester på tio toaletter på Akademiska sjukhuset. Testerna görs under cirka två månader med start vecka 34. Alla tio toaletter är kopplade till samma avloppsstam och ett delflöde på stammen samlas upp i en behållare i botten av stammen. Från det uppsamlade vattnet tas sedan ett samlingsprov varje dygn. Projektet fokuserar på fem substanser som alla används mycket på sjukhuset och/eller har en hög risk för miljöpåverkan; tre antibiotika, en smärtstillande substans och en blodtryckssänkande.

– Åtgärder mot utvecklingen av antibiotikaresistens är mycket viktiga för att vi ska kunna behålla den goda sjukvård vi har idag. I många delar av världen är problemet med antibiotikaresistens ännu större än här, men även i Sverige brottas ofta med svårbehandlade infektioner på grund av resistenta bakterier, säger Josef Järhult, forskare och infektionsläkare på Akademiska sjukhuset.

Produkten som används har utvecklats av företaget Pharem Biotech som också medverkar under testveckorna.

– Det är ett jättespännande projekt med en enorm potential om resultatet skulle falla väl ut. Den största vinsten är att det är en metod som inte kräver något extra av personalen, varken driftspersonal eller personalen på vårdavdelningarna. Många landsting och regioner i Sverige följer med spänning vårt arbete så jag hoppas vi kan utveckla en lovande metod som fler kan använda, säger Sofia Schultz.

Studien genomförs i samarbete mellan Landstinget i Uppsala län, Uppsala universitet och Pharem Biotech. Resultatet planeras att redovisas i en vetenskaplig artikel.

Mer information:
Sofia Schultz, miljöstrateg vid Akademiska sjukhuset och Landstingets ledningskontor, 0764-96 39 33, e-post: sofia.schultz@lul.se
Josef Järhult, forskare och infektionsläkare på Akademiska sjukhuset, 0764-963860, e-post: josef.jarhult@medsci.uu.se eller josef.jarhult@akademiska.se