Allergisk matstrupe i fokus under Gastrodagarna

Patienter med den ovanliga inflammatoriska sjukdomen Eosinofil eosfagit, även kallad allergisk matstrupe, får ofta dras länge med svåra sväljningssvårigheter innan de diagnostiseras. Experter inom gastroenterologi på Akademiska sjukhuset går nu i bräschen för ett utökat samarbete med öron-näs-hals-specialister och barnmedicinare för att förbättra diagnostik och behandling. Planerna presenteras under Gastrodagarna som arrangeras i Uppsala den 27-29 maj.

Närmare en procent av Sveriges befolkning uppskattas ha Eosinofil esofagit, eller allergisk matstrupe som sjukdomen ibland kallas. Det är en dold, ofta svårdiagnostiserad sjukdom som orsakar stort socialt och fysiskt lidande, med problem att svälja mat. Många patienter upplever att maten glider väldigt långsamt genom matstrupen. I värsta fall kan den fastna helt och patienten tvingas uppsöka sjukhus och bli nedsövd för att maten ska kunna plockas bort. Andra besvär är hicka eller kräkningar, framförallt hos barn.

– Västvärlden ligger långt efter USA där man har stora centra kring Eosinofil eosfagit, men här i Sverige är sjukdomen relativt okänd i läkarkåren. Det europeiska nätverket EUROEOS arbetar för att öka kunskapen, men mycket mer behöver göras. Därför har gastroenterologer på Akademiska tagit initiativ till ett nätverk med experter på öron-näs-halssjukdomar och barnmedicin för att utveckla diagnostik och behandling. Förhoppningen är att liknande upplägg ska spridas till övriga Sverige, säger Marie Carlson, överläkare och professor i gastroenterologi på Akademiska sjukhuset, nybliven ordförande i Svensk Gastroenterologisk Förening.

Planerna på utökat samarbete presenteras under Gastrodagarna – ett specialistmöte för gastroenterologer som hålls på UKK i Uppsala den 27-29 maj.

Man vet fortfarande relativt lite om orsakerna till Eosinofil eosfagit, men de senaste årens forskning har visat att åtta av tio patienter har någon form av bakomliggande allergi.

– Mycket tyder på att en slags vita blodkroppar i slemhinnan (Eosinofil granulocyten) driver på sjukdomen och flera studier pågår för att öka kunskapen om vad cellerna gör och hur de interagerar med andra inflammatoriska celler och signalämnen (cytokiner), säger Marie Carlsson.
 
Fotograf: Hannes Ljunghall

Mer information:
Marie Carlson, professor i gastroenterologi och överläkare, 018-611 42 49 eller 0705-48 22 48,
e-post: marie.carlson@akademiska.se