Alternativ operationsmetod gör att unga klaffopererade kan slippa blodförtunnande

Förträngning eller läckage av hjärtats aortaklaff är en av de enskilt vanligaste orsakerna till hjärtoperation. Oftast sätter man in en biologisk eller mekanisk klaffprotes. Nu inför Akademiska sjukhuset en alternativ operationsmetod för yngre patienter där man flyttar en befintlig hjärtklaff vilket innebär att patienten slipper behandlas med blodförtunnande livet ut.

– En majoritet av patienterna med hjärtklaffsproblematik är äldre och kvalificerar väl för en biologisk protes. Men för patienter med behov av en klaff med lång hållbarhet utan blodförtunnande medicinering kan metoden vara ett betydelsefullt alternativ, och vi upplever att det finns en betydande efterfrågan, säger Fredrik Lennmyr, verksamhetschef för thoraxkirurgi- och anestesi på Akademiska sjukhuset.

Utan behandling riskerar förträngning eller läckage av hjärtats aortaklaff att leda till svår hjärtsvikt och dödlighet, men tack vare moderna metoder kan det stora flertalet behandlas säkert och effektivt. Det vanligaste är att man opererar in en klaffprotes, som kan vara av biologisk eller mekanisk typ. Biologiska proteser medför inget behov av blodförtunnande behandling. Nackdelen är att de behöver bytas på grund av slitage efter ett antal år, vilket kräver ett eller flera ytterligare ingrepp.

Yngre personer får därför ofta mekaniska proteser, som håller längre men har nackdelen att man behöver full blodförtunning livet ut. Detta kan medföra avsevärda inskränkningar i livet för personer som önskar ha en aktiv livsstil eller för kvinnor som önskar bli gravida.

Akademiska inför nu en alternativ operationsmetod som kombinerar frihet från blodförtunnande med lång hållbarhet för yngre patienter. Metoden bygger på man flyttar en av patientens befintliga hjärtklaffar enligt en teknik som beskrevs på 1960-talet av hjärtkirurgen Donald Ross.

– Ross-operationen är tekniskt mer avancerad än en traditionell klaffprotesoperation, men i gengäld finns belägg för mycket goda långtidsresultat utan blodförtunning, säger överläkare Petter Schiller som genomfört de första två operationerna. Det är förstås centralt med ett lyckat operationsresultat, och vi är så långt mycket nöjda. Sen kommer vi även att stötta patienterna med bland annat blodtryckskontrollen under det viktiga första halvåret efter operationen.

Metoden har stegvis förfinats sedan den först beskrevs på 1960-talet. I den moderna tappningen är operationstekniken standardiserad och det ingår en noggrann uppföljning efteråt.

– Ross-teamet har gjort minutiösa förberedelser och även tagit in internationell expertis för att få bästa möjliga start på programmet, säger biträdande verksamhetschef och sektionschef Vilyam Melki.

Akademiska utför över 600 öppna hjärtoperationer och 200 klaffingrepp med kateterteknik per år. Sett till det totala antalet hjärtoperationer utgör Ross-metoden en mindre andel och så kommer det att förbli även under överskådlig tid.

För mer information, kontakta:
Fredrik Lennmyr, verksamhetschef thoraxkirurgi- och anestesi, Akademiska sjukhuset,
tel: 018-611 30 99, e-post: fredrik.lennmyr@akademiska.se

Petter Schiller, överläkare inom thoraxkirurgi- och anestesi, Akademiska sjukhuset,
tel: 018-611 40 44, e-post: petter.schiller@akademiska.se

Vilyam Melki, biträdande verksamhetschef och sektionschef inom thoraxkirurgi- och anestesi, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 17 19, e-post: vilyam.melki@akademiska.se